Historien om de svensk-iranska spionbröderna är långt ifrån komplett med gårdagens dom i tinsgrätten. Inte ska den bara överklagas till minst en instans till, den ska även hinna vinna laga kraft. Men domen innehåller inte heller allt så som den är skriven idag. Den svarar inte på frågan om varför ”checks and balances”, kontrollmekanismerna, aldrig löste ut. Trots att det ur domen framgår att en eller flera myndigheter borde reagerat långt tidigare innan de första tipsen kom in.

Under gårdagen föll domen mot de två bröder från Uppsala som har stått åtalade för att under tio års tid ha spionerat mot Sverige för Rysslands räkning.

Den äldre brodern döms till livstids fängelse för grovt spioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift. Den yngre brodern döms till fängelse i nio år och tio månader för grovt spioneri.

”Det är ställt utom rimligt tvivel att bröderna, gemensamt och i samråd, obehörigen och för att gå Ryssland och GRU tillhanda, anskaffat, befordrat och röjt uppgifter vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet”, skriver tingsrätten i domen.

Enligt rättens ordförande Måns Wigén har syftet varit att ”berika sig”.

– Det finns inga förmildrande omständigheter, säger Wigén till SVT.

Övertygande bevisning

Domen är, trots att stora delar ligger i sekretessbelagda bilagor, omfattande. Utöver den tekniska bevisningen föreligger långa, och väl dokumenterade indiciekedjor kring framför allt stora kontantbelopp och finansiella transaktioner som är svåra att bortse ifrån.

Men samtidigt som det inte går att bortse från Wigéns bedömning av motivbild saknas det i domen en utförligare beskrivning. Pengar kan orimligen vara den enda drivkraften. Då bägge bröderna har sitt ursprung i Iran, med väl dokumenterade goda relationer med Kreml, bör det rimligen finnas andra motivbilder. Som visat vägen in på något sätt. Eller dragit dom in.

Även spionen Stig Wennerström, överste i Flygvapnet erhöll stora kontantbelopp för sitt spioneri. Men han drevs inte bara av pengar vilket Anders Sundelin kunde beskriva i boken om fallet. Wennerströms drivkrafter var främst andra; en blandning av kränkthet, ärelystnad och fåfänga.

Framför allt saknas information om hur det kommer sig att två bröder, födda i Iran efter den iranska revolutionen, kunnat ta sig in an det mest sekretessbelagda som finns i svensk underrättelsetjänst. Utan att någon rest en röd flagga. Sedan kommer den utrikesfödda bakgrunden in. Dubbla medborgarskap kan vara en sårbarhet som kan utnyttjas av främmande makt som vill inhämta skyddsvärda uppgifter om svenska förhållanden, enligt Säkerhetspolisen. Som själva anställt bröderna.

Just Iran har pekats ut av Säpo som ett av de tre länder som spionerar mest på Sverige efter Ryssland och Kina. I Sverige bedriver Iran främst flykting- och industrispionage, särskilt mot kunskap och produkter som kan användas i landets kärnvapenprogram.

Den iranska regimen använder även sina underrättelsetjänster för att bedriva säkerhetshotande verksamhet i Sverige, enligt Säpo. Sedan väcker domen en rad övriga frågor.

Uppseendeväckande stor kontanthantering – Ingen reste röd flagg

De långa indiciekedjorna av finansiiella transaktioner och en omfattande kontanthantering gås igenom noggrant i domen. Som skett repetitivt under lång tid med avsevärda belopp varje gång. Ibland via ombud.

Alla som sålt en vara och fått kontant betalning vet hur svårt det är att sätta in dessa på sitt bankkonto utan att behöva komma med långa redogörelser inför en frågvis och misstäntksam banktjänsteman. För Nordea gäller maximal insättning per rullande 30 dagars period om 15 000 kronor per person. Swedbank, som har haft dokumenterade problem med penningtvätt är gränsen ännu lägre. Ur domen framgår att avsevärt större belopp av kontanter hanterats av banksystemet åt bröderna och den övriga nära kretsen under lång tid. Utan att vare sig banker eller relevanta myndigheter tycks ha reagerat.

Det finns en parallellIitet i modern tid till denna anomali. Netflix-serien om Bernie Madoff – Monstret på Wall Street beskrivs flera av de mekanismer som i teorin skulle ha skyddat investerarna från det Ponzi-bedrägeri som Madoff satte upp. En historia som har klara paralleller med historien om de spiondömda iranska bröderna. Hur alla ”Red flags” – eller röda flaggor under ett decennium sattes ur spel på olika sätt. I efterhand vill eller kan ingen vid de berörda myndigheterna eller bankerna redogöra för hur eller varför systemet havererade.

Historien om de svensk-iranska spionbröderna är långt ifrån komplett med gårdagens dom i tinsgrätten. Inte ska den bara överklagas till minst en instans till, den ska även hinna vinna laga kraft. För domen innehåller inte allt för att förstå förloppet. Inte som den är skriven idag. 

Domen svarar inte på frågan om varför alla de ”checks and balances” , möjligheten att resa röd flagg som omgärdar inte bara den omfattande kontanthanteringen bröderna ägnat sig åt utan bland de viktigaste funktionerna som Sverige har för att värna sitt oberoende och säkerhet sattes ur spel på ett dokumenterat tidigt stadium.

Av något. Av någon.