Batteriföretaget Northvolt siktar på att slutföra sin omstrukturering under första kvartalet 2025. Bolaget fokuserar på kostnadsbesparing, stärkta partnerskapsrelationer och att utveckla sin, enligt bolaget själva unika position inom hållbar i huvudsak privatfinansierad batteriproduktion. Men verkligheten är en annan än den som bolagets kommunikationschef beskriver den. En hel region har påverkats av bolagets drömmar och kan inom kort vara i akut behov av en regional Marshall-plan.

Batteriföretaget Northvolt siktar på att slutföra sin omstrukturering under första kvartalet 2025. Bolaget fokuserar på kostnadsbesparing, stärkta partnerskapsrelationer och att utveckla sin, enligt bolaget själva unika position inom hållbar batteriproduktion. Enligt bolagets kommunikationschef Erik Zsiga  som uttalar sig på LinkedIn och i DN som reaktion på DN:s ledartext av Amanda Sokolnicki arbetar anställda vid anläggningen i Skellefteå under julhelgen för att hinna med produktionen.

Zsiga menar att DN:s ledartext är fylld av vanföreställningar.

Enligt källor till Ekot har flera företag antingen slutat eller funderar på att sluta leverera varor och tjänster till Northvolt, då de inte har fått betalt. Källor på två av företagen bekräftar för Ekot att de i nuläget stoppat leveranserna helt. Det handlar om företag som producerar komponenter till batterierna och förbrukningsmaterial som används i den dagliga produktionen. 

Sedan sommaren viker marknaden i Europa för elbilar och Northvolts största delägare Volkswagen avgick under hösten från styrelsen samtidigt som bilföretaget istället satsar på samarbetet med Ford.

I sitt uttalande menar Zsiga att bolaget till 99 procent är privatfinansierat vilket är en utsago som bör kunna ifrågasättas. 

Relaterat: Är sagan om Northvolt slut i januari?

Största investeringarna offentligt finansierade

Bolaget har rest omfattande medel vid olika finansieringsrundor, total över sju miljarder Euro eller över 77 miljarder svenska kronor. Medel kommer bland annat från AP-fonderna 1-4 efter att regeringen Löfven genomfört en av AP-fonderna icke önskad regeländring som medgav att svenska pensionsmedel kunnat investeras i icke noterbara bolag utan några som helst begränsningar.

Med AMF Pension och KPA Pension, som i praktiken är allmännyttiga pensionsfonder uppgår svenska pensionärers investering i Northvolt till drygt nio miljarder kronor. Eller långt över tio procent av de externa medel som rests.

AP-fonderna investerade totalt 5,8 miljarder kronor i bolaget. Till det skall föras EU-gemensamma medel via Europeiska Investeringsbanken om totalt sex miljarder Euro över sex år. Så sent som i början av december 2024 fattade den nyvalda EU-kommissionen beslut om akuta åtgärder för att rädda den krisande europeiska bilbatteriindustrin.

Räddningspaketet kommer från EU:s innovationsfond, under ett nytt partnerskap mellan EU-kommissionen och Europeiska Investeringsbanken EIB tillsammans med 1 miljard euro i bidrag till projekt för tillverkning av battericeller för elfordon. Utöver detta menade EIB att de skulle investera ytterligare 1,8 miljarder euro i den bredare värdekedjan, efter att ha tillhandahållit totalt 6 miljarder euro i finansiering under de senaste sex åren där huvuddelen gått till just Northvolt.

Såväl EU-medel, i form av medel från EU:s innovationsfond och EIB samt svenska pensionsavsättningar är att betrakta som offentligt finansierade bidrag eller investeringar.

Till det skall föras de offentliga indirekta investeringar som krävts för bolagets verksamhet. Som utbyggnad av elnätet i Skellefteå med kringliggande infrastruktur. Investeringar i miljardklassen som förutsätter stabila framtida skatteintäkter. Idag har alla intäktsprognoser för framtiden som såväl Skellefteå som Borlänge och Västerås kommuner gjort blivit obsoleta med bolagets snabba avveckling eller varsel och uppsägning av anställda inneburit.

De skulder som bolaget har, som är en form av indirekt finansiering är oräknade men där samhället i samband med bland annat byggföretaget Titans konkurs tvingas att betala ut statliga lönegarantier.

Relaterat: Northvolt – Ingen vill sitta med Svarte Petter

Kraschad arbetsmarknad – Kraschade drömmar

Bolaget lämnar dessutom en mer eller mindre kraschad arbetsmarknad efter sig. Northvolt erbjöd industriarbetare avsevärt högre löner än vad de välmående industrier i regionen klarade av att betala. Det innebar att dessa industrier dränerades på kompetens och endast ett fåtal av dessa företag har verksamhet kvar. Idag, när Northvolt varslar om uppsägning söker sig många av dessa arbetstagare sig tillbaka till sina tidigare arbetsgivare. De möts då av en bister verklighet.

Antingen har företaget, deras tidigare arbetsgivare, lagt ner i brist på tillgänglig kompetens eller så har verksamheten förändrats så att den industriella kompetensen inte längre efterfrågas. I sällsynta fall har nya industriarbetare kunnat rekryteras men de bemannar då de gamlas arbeten. Zsigas, och Northvolts officiella historiebeskrivning tål med andra ord att ifrågasättas.

En parallell, i varje fall delvis, kan dras med det havererade Stålverk 80. Det tog Luleå nästan 30 år att hämta sig efter den smällen. Inte bara ekonomiskt utan även självförtroendemässigt. Det som skiljer är att under hela den tiden fanns Norrbottens Järnverk, NJA (senare SSAB) kvar som arbetsgivare. Som både före, under och efter haveriet kunde garantera arbeten och att orten kunde hållas vid liv.

Såvida regeringen inte tar fram en form av Marshall-plan för regionen så kommer den skada som Northvolt med ägaren investeringsföretaget Vargas tillfogat arbetsmarknad och regionens ekonomi liknas vid ett ödelandskap med ruiner i form av övergivna industrier och krossade drömmar.

Där det allmänna har att sopa upp smulorna och försöka reparera något av det som finns kvar för att regionen hjälpligt skall kunna hanka sig ur den uppkomna situationen på egen hand.

Utan Northvolt.

Relaterat: Northvolt – Sveriges Theranos?