Under gårdagen presenterade regeringen sina utredningsdirektiv om nationellt förbud mot tiggeri. Och även om regeringen i samband med detta utsåg en av Sveriges mest meriterade domare som utredare är det frågan om inte verkligheten rusat ifrån Sverigedemokraterna som varit drivande i frågan.

Till särskild utredare  i utredningen om ett nationellt tiggeriförbud utsåg regeringen under gårdagen den före detta hovrättslagmannen Krister Thelin. Thelin, som är starkt positionerad i frihetsfrågor, är en av Sveriges mest erfarna domare.

Sedan 1996 har han som utredningsman varit ansvarig för olika lagstiftningsöversyner inom bland annat gränskontroll, säkerhet i domstol, svenskt rättsväsende i internationella uppdrag, internationellt polissamarbete och utlämningslagen. Åren 2003–2008 var han domare^[ vid FN:s Krigsförbrytartribunal för forna Jugoslavien i Haag.

År 2002 var han medgrundare av insamlingsstiftelsen Centrum för rättvisa. Stiftelsens ändamål är att få genomslag för de fri- och rättigheter som skyddas i Europakonventionen, grundlagen och vanlig lag. Stiftelsen driver rättsfall i domstol och verkar även för att främja det offentliga samtalet kring mänskliga rättigheter genom utbildning, forskning och deltagande i den allmänna debatten.

En utredning om ett nationellt tiggeriförbud är i praktiken den sista utrredning som regeringsunderlaget har kommit överens om att starta under mandatperioden. En utredning som är lika central för stödpartiet Sverigedemokraterna som den väcker antipatier inom främst Liberalerna. 

För två år sedan menade liberalerna Lina Nordquist, i dag gruppledare för L, och riksdagsledamoten Anna Starbrink att de skulle rösta emot ett lagförslag om tiggeriförbud. 

Och frågan är om denna punkt inom Tidö-avtalet kommer få den effekt, annat än psykologisk, som Sverigedemokraterna strävar efter. Dels har frågan om tiggeri idag försvunnit från den allmänpolitiska debatten, dels arbetar kommunerna på ett annorlunda sätt för att komma tillrätta med företeelsen. Och grundproblemet kan sannolikt lösas med andra medel än ett förbud.

Regelverk utanför utredarens kontroll

Ett av grundproblemen ligger i Schengen-samarbetets natur. Den fria rörligheten och den obefintliga kontrollen av hur länge andra EU-medborgare nyttjar sin vistelserätt i andra länder enligt samarbetets regelverk. Samt den idag obefintliga uppföljningen. Den fria rörligheten innebär bland annat att EU-medborgare, utan några särskilda formaliteter, har rätt att resa till och vistas i ett annat medlemsland i tre månader. Om du vill stanna längre än tre månader kan du behöva visa för landets myndigheter att du kan försörja dig ekonomiskt.

Det finns idag ingen gränskontroll inom EU som säkerställer denna regelefterlevnad. Polisen har dessutom inte tillräcklig omfattning kunnat avvisa eller upplösa de läger med tiggare som byggts upp på privat mark. Processen för en avhysning är komplicerad och rivs ett läger återuppstår detta igen senare.

Allt fler EU-länder har dessutom, av andra skäl, börjat ifrågasätta det som är problemets kärna, den fria rörligheten.

Hur Thelin, som sannolikt är Sveriges mest lämpade jurist för uppdraget kommer formulera sig får framtiden utvisa. Thelin ska enligt uppdraget oavsett ställningstagande i sak lämna författningsförslag som innebär att tiggeri förbjuds på nationell nivå.

I en fråga där vare sig polis eller gränsskydd har verktyg för att upprätthålla ens dagens regelverk.