Obefintlig granskning av Riksgälden vid utfärdande av kreditgarantier
Regeringens förslag om skärpt sekretess för Nettonoll-företag inom den gröna omställningen visar sig kunna ha fler vinnare. Den grunda, gränsande till obefintliga, egna självständiga granskning av underlagen som genomförs vid Riksgälden och AP-fonderna leder till att staten tar större risker än motiverat. Och att de som tjänar på detta är de gröna entreprenörer som har allt att vinna på att så mycket som möjligt undgår en extern oberoende granskning.
Under morgondagen, torsdag den nionde oktober, håller Konstitutionsutskottet sitt andra sammanträde där de bereder näringsminister Ebba Busch (KD) proposition om en skärpt sekretess för ”Nettonoll”-företag, eller ”Net Zero”.
Vid nästa veckas sammanträde skall beredningen vara klar och protokollet justeras. Därefter går propositionen till kammaren för att antas som lag. Lagen skall träda ikraft redan den första november i år.
Syftet med att skydda dessa företag från insyn i upp till tjugo år är att de annars skulle kunna exponeras för bland annat kinesiskt företagsspionage. Som jämförelse är preskriptionstiden för grovt bedrägeri endast tio år vilket lämnar fältet fritt för ”gröna” entreprenörer med tänjbara affärsmetoder.
Ett exempel på underlag som skall sekretessbedömas, även om bolaget i sig är helt beroende av statliga subventioner och ”gröna krediter” är affärsplaner, val av partners och inte minst marknadsbedömningar. Dessa handlingar kommer per automatik kunna sekretessbeläggas i tjugo år. Valet av en så pass lång sekretesstid gör granskning av anslag och kreditgivning omöjlig.
När Ledarsidorna trots allt fått ut dessa marknadsbedömningar, som även inom ramen för dagens lagstiftning kan omfattande slarv och grunda analyser för krediter uppdagas.
Bland annat från Riksgälden och Andra AP-fonden.
Relaterat: Kraftig kritik mot Ebba Busch från det egna regeringsunderlaget
“Goddag Yxskaft” när myndigheterna pressas
Den teknologi (vätgas) som Stegra använder sig av i sin produktion av fossilfritt stål har inte potential att ta bort mer än 0,3 procent av de globalt koldioxidutsläppen även om obegränsad mängd pengar och el tillförs. Den råvara som Stegra behöver för sin produktion är en global bristvara. Endast 1/25 del av den höghaltiga järnmalm som krävs för att uppnå en sjuprocentig sänkning finns brytbar.
Relaterat: Åtta procent är bara 0,3
Ändå används en betydligt högre siffra, sju procent tidigt i bakgrundsbeskrivningen av Riksgäldens kreditvärdering. På en direkt fråga om varför inte Riksgälden brutit ner siffran eller källkontrollerat i detta fall Stegras uppgifter svarar Riksgälden att
“Riksgälden kommer att fortsätta inkludera information i våra underlag som vi bedömer vara relevant”.
Även Andra AP-fondens svar tyder på en svag granskning av i detta fall Stegras värdering av marknaden.
Fonden svarar att
“Genom att producera järnsvamp med grön vätgas i stället för kol kan utsläppen minska med upp till 95%. Om produktionen av stålet även sker i moderna elektriska ljusbågsugnar kan även det bidra till minskade utsläpp. Om all stålproduktion skedde på motsvarande sätt, med ett antagande om 95% lägre utsläpp, skulle detta kunna innebära attstålindustrins årliga utsläpp på cirka 2,8 gigaton CO2e skulle kunna reduceras till 0,14 gigaton”.
På följdfrågan om procentsatsen av en möjlig produktionsvolym skulle vara lägre, beroende på råvarubrist ger inte Andra AP-fonden något direkt svar om hur den bedömer att investeringsviljan påverkas.
Fonden svarar istället på en annan fråga, som inte ställs, att
”Vi har inte gjort någon egen skattning av globala utsläpp eller stålsektorns andel, utan förlitar oss på den samlade vetenskapen, främst dokumenterad genom IPCC. Enligt IPCC och andra uppskattningar (tex de du refererar till) finns det konsensus kring estimat mellan 7-11%”.
Vad Ledarsidornas granskning visar är att såväl Riksgälden som Andra AP-fonden helt förlitar sig på i detta fall Vargasföretaget Stegras underlag. Utan att ifrågasätta detta eller ens källkontrollera. Genom en framtida skärpt och inskränkt offentlighetslagstiftning kommer vare sig media eller allmänhet heller kunna få del av, i detta fall, ens Stegras eget grovt missvisande och / eller missledande underlag då myndigheterna per automatik skall sekretessmarkera sådant underlag i tjugo år.
Relaterat: Så rundar Andra AP-fonden svartlistningar
Det går inte att komma ifrån att krafter inom den gröna bidragsberoende näringen till varje pris vill sekretessbelägga den form av underlag som de bifogar sina bidragsansökningar och ansökningar om kreditgarantier.
Den grunda, gränsande till obefintliga, egna självständiga granskning av underlagen som genomförs vid Riksgälden och AP-fonderna leder till att staten tar större risker med skattebetalarnas medel än motiverat. De enda som tjänar på detta är de gröna entreprenörer som har allt att vinna på att så mycket som möjligt undgår externa oberoende granskningar.
Johan Westerholm
