Så kom antiapartheidrörelsen att kontrolleras av Muslimska brödraskapet

Imam Abdullah Haron. Wikipedia
  • Tisdag 24 jun 2025 2025-06-24
E-post

Att den sydafrikanska antiapartheid-rörelsen hade starka band med den kubanska frihetsrörelsen genom de utbildningsläger i Algeriet på 1960-talet som drevs av Che Gue Vara. Mindre känt är denna rörelses starka band till det Muslimska brödraskapet. En koppling som går långt tillbaka i tiden och som förklarar den utbredda antisemitismen i landet och det sydafrikanska hatet mot staten Israel.

Imam Abdullah Haron (1924-1969) hade betydande och väldokumenterade kopplingar till Muslimska brödraskapet genom ideologisk påverkan, litteraturspridning och internationella nätverk. “Externt påverkades han av idéerna från det egyptiska Muslimska brödraskapet och andra arabisk-indiska rörelser. Han köpte deras böcker och extraherade relevanta artiklar för spridning,” enligt flera akademiska källor.

Dessa kopplingar formade fundamentalt hans anti-apartheidarbete och skapade ett nätverk av islamisk aktivism som spände från Kapstaden till Kairo.

Harons nätverk av Brotherhood-kopplade personer

Forskningen identifierar ett omfattande nätverk av personer med kopplingar till Muslimska brödraskapet i Harons krets. Qari Abdul Basit Abdus-Samad, den berömda egyptiska koranrecitatören, besökte Sydafrika 1966 och fotograferades tillsammans med Haron – en dokumenterad koppling mellan Haron och en prominent egyptisk islamisk ledare under Brödraskapets höjdpunkt i Egypten. Barney Desai, tidigare medlem i Coloured People’s Congress och senare PAC-medlem i exil, fungerade som Harons primära länk till PAC och faciliterade möten i Kairo 1968 där Haron deltog i konferenser med muslimska representanter.

Det lokala nätverket inkluderade grundarna av Claremont Muslim Youth Association (1958): Abu Bakr Fakier, Ismail Saban, Sait Galant, Sedick Galant, Karriem Sadan, Abu Bakr Hattas och Rashaad Saban. Muslim News redaktionsteam (1960) bestod av Abdul Kays, Gulzar Khan, M. Mukaddam, Abdul-Rashied Sayyid och Zubayr Sayyid – alla involverade i spridningen av progressiva islamiska idéer. 

Shaykh Abdurahman al-Alawi al-Maliki, Harons lärare under hans tvååriga islamiska studier i Mekka, formade hans religiösa grund och undervisade även andra sydafrikanska muslimska ledare med Brotherhood-sympatier.

Internationellt mötte Haron kung Faisal av Saudiarabien och den saudiske utbildningsministern Hasan Abdullah Ali Shaykh 1968 för att diskutera utbildningsfrågor. Under sin hemresa mötte han svensken Lars Gunnar Erickson, direktör för International University Exchange Fund i Nederländerna, vilket visar bredden av hans internationella nätverksbyggande. Canon John Collins vid St Paul’s Cathedral i London blev en nära vän och samarbetspartner i anti-apartheidfinansiering.

Brotherhood-ideologins konkreta påverkan på Harons arbete

Muslimska brödraskapets ideologi genomsyrade Harons anti-apartheidaktivism på flera konkreta sätt. Han adopterade Hassan al-Bannas grundläggande Brotherhood-princip om islam som ett “omfattande system” – han “uppfattade islam som mer än en uppsättning ritualer, utan som ett holistiskt livssätt.” Detta manifesterades i hans berömda Drill Hall-tal 1961 där han beskrev Group Areas Act som “omänsklig, barbarisk och o-islamisk” och “en fullständig negation av islams fundamentala principer.”

Till skillnad från traditionella muslimska kleriker som förespråkade hijra (migration) när de stod inför orättvisa regeringar, omfamnade Haron aktiv motstånd. Han förklarade att trots att ha en “revolutionär profet är muslimer fortfarande sovande” – ett eko av Brödraskapets uppmaningar till islamisk uppvakning. Hans organisationsmetoder speglade Brotherhood-strategier: han etablerade Claremont Muslim Youth Association (1958) enligt Brödraskapets ungdomsmobiliseringsmodell, skapade diskussionsgrupper och utbildningscirklar inom moskén liknande Brotherhood halaqat (studiecirklar), och grundade Muslim News (1960) som mediaplattform för ideologisk spridning.

“Call of Islam”-broschyren från 1961 representerar den första organiserade muslimska anti-apartheidpublikationen och följde Brödraskapets tradition av politiska manifest. Haron byggde koalitioner över religiösa gränser med kristna ledare och kommunistorganisationer, vilket demonstrerade Brödraskapets pragmatiska alliansbyggande. Han blev känd som “mfundisi” (präst) bland afrikanska samhällen i Langa, Gugulethu och Nyanga, vilket indikerar framgångsrik tvärrasiell organisering baserad på Brotherhood-universalistiska principer.

Bredare Brotherhood-påverkan bland sydafrikanska muslimska ledare

Forskningen avslöjar ett betydande nätverk av sydafrikanska muslimska ledare med Brotherhood-kopplingar under 1950-1970-talen. Muslim Youth Movement of South Africa (MYM), etablerad 16 december 1970, grundades med explicita Brotherhood-kopplingar och “hämtade initialt inspiration från väckelsegrupper som Muslimska brödraskapet i Egypten och Jamaat-i Islami i Pakistan.” MYM publicerade den månatliga tidskriften Al-Qalam från 1974 som spred Brotherhood-influerade idéer nationellt.

Achmat Cassiem, född 1945, grundade Qibla-rörelsen 1979 vid Al-Jamia-moskén där Haron hade varit imam. Medan Qibla främst påverkades av den iranska revolutionen, bibehöll den vissa Brotherhood-kopplingar genom sin organisationsstruktur och aktivistmetoder. Cassiem blev nationell ordförande för Islamic Unity Convention som omfattar cirka 250 muslimska grupper i Sydafrika.

Mönstret för Brotherhood-påverkan utvecklades från informella studiecirklar på 1950-talet till formella organisationer på 1970-talet. Litteratur och ideologisk överföring skedde genom Brotherhood-böcker och broschyrer som cirkulerade genom nätverk, nyckeltester översattes och distribuerades genom studiecirklar, och Al-Qalam-publikationen spred Brotherhood-influerade idéer nationellt från 1974.

Specifika organisationer och publikationer som kanal för Brotherhood-idéer

Muslim News (1960-1986) fungerade som primär plattform för spridning av Brotherhood-material. Tidningen, som växte till 10 000 exemplar och fick internationellt rykte, mötte tung censur från apartheidregimen – nio utgåvor förbjöds enbart 1980. Redaktör A. Kays förbjöds i fem år, medan Raslud Sayed, Gulzar Khan och Abdul Qayyum Sayed alla fängslades utan rättegång för att “skriva mot regeringen.” Denna regeringsrespons bekräftar tidningens betydelse som hot mot apartheidsystemet.

Claremont Muslim Youth Association, grundad av Haron 1958, publicerade månadsbulletinen “Islamic Mirror” från 1959 och anordnade diskussionsforum som välkomnade “många (icke)muslimska tänkare och politiska aktivister.” Organisationen hjälpte ungdomar att “formulera sina egna idéer om islam och samhälle” genom utbildningsmetoder som rörde sig bort från “bekant konservatism.”

Vid Al-Jamia-moskén implementerade Haron från 1955 program som inkluderade diskussionsgrupper, vuxenklasser för både män och kvinnor, korta samtal om islam efter böner under Ramadan, och kvinnors deltagande i moskéns verkställande aktiviteter – alla reflekterande Brotherhood-stil av omfattande samhällsengagemang.

Säkerhetspolisens undersökningar och akademisk forskning

Apartheidregimens säkerhetspolis dokumenterade noggrant Harons internationella islamiska kopplingar. Under hans 123-dagars fängslande 1969 förhörde polisen honom specifikt om hans resor till “Mekka, London och Kairo – där de påstod att han hade träffat terrorister och konspirerat mot regeringen.” De undersökte också “Ibadurahman-studiecirkeln som Haron ledde” som de trodde var en politisk organisation.

Omfattande akademisk forskning har dokumenterat dessa kopplingar. Professor Shamil Jeppie (University of Cape Town) har publicerat “Amandla and Allahu Akbar: Muslims and Resistance in South Africa C. 1970-1987” som analyserar islamisk aktivism. Ebrahim Moosa (University of Notre Dame) har forskat om islamiska rörelser i Afrika. Muhammed Haron, Imam Harons son och nu professor vid University of Botswana, skrev avhandlingen “Imam Abdullah Haron: Life, Ideas and Impact” (1986) som dokumenterar faderns ideologiska influenser.

South African History Archive (SAHA) vid University of the Witwatersrand innehåller säkerhetspolisens övervakningsfiler, underrättelseanalyser och förhörsprotokoll. National Archives of South Africa har nyligen mottagit över 1 000 böcker och dokument på arabiska, engelska, turkiska och afrikaans från Dr. Halim Gençoğlu för att avkolonialisera arkiven. Nordic Africa Institute i Uppsala dokumenterade nordiskt stöd för anti-apartheidrörelser och kan innehålla material om internationella islamiska nätverk.

Brotherhood-ideologins bestående arv i Sydafrika

Forskningen visar att medan formella organisatoriska band var begränsade, var den ideologiska påverkan från Muslimska brödraskapet betydande och överfördes genom litteratur, studiecirklar, internationella kontakter och progressiva islamiska utbildningsprogram. Detta nätverk spelade en avgörande roll i utvecklingen av islamisk anti-apartheidmotstånd och kontextuell islamisk teologi i Sydafrika.

Imam Abdullah Haron fungerade som en kritisk brygga för Brotherhood-idéer in i sydafrikansk anti-apartheidmotstånd, vilket gör honom till en av de mest betydelsefulla Muslim Brotherhood-påverkade figurerna i den sydafrikanska befrielsekampen.

Hans nätverk sträckte sig från lokala Kapstadens aktivister till internationella islamiska ledare och skapade en bro mellan global islamisk politisk tanke och lokal anti-apartheidaktivism. Säkerhetsgrenarnas specifika intresse för hans internationella islamiska kopplingar under förhör bekräftar den betydelse myndigheterna lade vid dessa relationer som potentiella hot mot apartheidsystemet.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se