Svaga, skitiga och suspekta
Novus Opinions senaste undersökning där väljarympatierna mäts för respektive partis ledare ger en hel del för Magdalena Andersson och Jimmie Åkesson att reflektera över. Andersson börjar uppfattas som en svag ledare samtidigt som Åkesson fortsatt dras med bilden av att leda ett smutsigt, skitigt och delvis suspekt parti av respektive väljare inom de olika regeringsunderlagen.
I Novus Opinions senaste undersökning, oktober-24, mäts väljarympatierna för respektive partis ledare. I de flesta fall så är det inga större förändringar eller någon större dramatik, men i två fall så finns det ett stort drama när siffrorna bryts ner. Där 2026 års val huvudmotståndare nu har lika dåliga som stora förändringar att hantera inom de egna leden.
Bland S-sympatisörer ses en kraftig nedgång i andelen som har förtroende för socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson. Från rekordhöga 94 till 87 procent, vilket förklarar Anderssons nedgång på totalt fyra procentenheter till 42 procent av väljarkåren som menar att de har ganska eller mycket stort förtroende förr henne.
Även om stödet fortfarande är på rekordnivåer så är trenden oroväckande för partiet när halva mandatperioden förflutit.
Försvagad oppositionsledare
Bakom detta kan anas en försvagning av förtroendet för Magdalena Andersson som ledare i och med hennes försvar av den tidigare partikamraten Jamal el Hajs samröre med terrororganisationen Hamas insamlingsorganisation. Även om inget syntes då så har missnöjet nu nått kritiska nivåer i samband med DN:s avslöjanden om hur partiets viktigaste intäktskälla Kombilotteriet skötts. Även detta, för partiet oerhört allvarliga läge, har Andersson valt att sopa hela historien under mattan istället för att möta det med kraft.
Som jämförelse så lät Ingvar Carlsson avsätta sin partisekreterare Bo Toresson 1992 efter A-pressens konkurs. En konkurs som inte bara skakade arbetarrörelsen i grunden, resulterade i en kraftigt försämrad ekonomi och tvingade partiet till omfattande uppoffringar och neddragningar. Toresson var i egenskap av partisekreterare organisatoriskt ansvarig och fick avgå. Vänskapen med Carlsson till trots och en vänskap som aldrig kom att återställas.
Andersson har inte vidtagit någon åtgärd mot den formellt ansvarige, partisekreteraren Tobias Baudin.
Allt fler av de egna väljarna ser Andersson som en bitvis otydlig och svag ledare som håller gårdagens ledare bakom ryggen även om stödet är fortsatt på höga nivåer. Även för en socialdemokrat.
Inte bara bröllopsbaksmälla
Inom Sverigedemokraterna kan motsvarande utveckling skönjas men inom det bredare regeringsunderlaget. Partiledaren Jimmie Åkessons bröllop har sannolikt skadat förtroendet för honom bland regeringspartierna, men det har endast lett till en svag nedgång inom felmarginalen – det vill säga inget dramatiskt ras.
Men Åkessons förtroende har dalat den senaste tiden; jämfört med hans toppnotering på 30 procent i januari 2024 har han statistiskt säkerställt tappat. Kalla faktas avslöjande om trollfabrikerna har sannolikt skadat förtroendet mer än gästerna på bröllopet. Men raden med avslöjanden i och kring partiet blir en droppe till som urholkar stenen.
Åkessons direkt konfrontativa attack mot Kalla Fakta och nyhetsmedia där han hävdade att det pågick en politisk kampanj mot hans parti föll inte i god jord inom regeringsunderlaget utanför hans eget parti.
Detta utfall speglade främst Sverigedemokraternas kärnväljares, Alte kameraden, syn på media men inte den bredare väljarbas partiet hoppas vinna. Novus undersökning i samband med Kalla Faktas program visade att inte ens partiets väljare uppskattade trollkonton. Det är sannolikt en effekt som hänger kvar och förstärks av rapporteringen om hans mångåriga samröre med en utpekad kriminell MC-klubbs ordförande.
Den största nedgången i förtroendet för Åkesson syns bland M-sympatisörer jämfört med september där siffrorna gått från 37 till 28 procent. Bland regeringspartierna har stödet minskat från 34 till 28 procent. Siffror som kan ha förstärkts med att justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD) misstänktes för förtal och hets mot folkgrupp.
Olika vägskäl för partierna
Hur de respektive partierna, S samt SD, kommer hantera det sviktande stödet för deras partiledare inom de egna underlagen står och väger. Den socialdemokratiske opinionsbildaren Daniel Suhonen, tankesmedjan Katalys och Reformisterna, har utmanat partiledningen i protest mot att partiet gjort upp med regeringen om ett finanspolitiskt ramverk. En utmaning som en försvagad Andersson valt att inte svara på. Trots att hon är väl medveten om priset som hon fick betala i form av en omänsklig arbetsinsats när Sveriges finanser skulle saneras 1994. En situation som byggts upp på grund av ett slappt finanspolitiskt regelverk.
Andersson bör överväga att göra detta till en kabinettsfråga, att accepterar inte partiet ett fortsatt stramt regelverk får partiet söka sig efter en annan statsministerkandidat. Att glida undan en gång till efter hanteringen av Jamal el Haj och Kombilotteriet kan annars bli den undanglidning som gör att hon förlorar 2026 års val.
I fallet med Sverigedemokraterna står partiet vid ett annat vägskäl. Där de som anser att det nu krävs en större förändring för att visa statsminister Ulf Kristersson (M) att man är ett regeringsdugligt parti – ansvarslinjen. Denna linje ställs mot de som anser att partiets sätt att kommunicera är en del av partiets unika identitet och därför något att slå vakt om – särartslinjen vilket beskrivs i en artikel i SvD. SvD beskriver det som
Ansvarslinjens företrädare beskriver aggressiva attacker, ständiga kontroverser på sociala medier och Rocky Balboa-romantik som något föråldrat, något partiet har blivit för stort för.
Sverigedemokraternas Aron Emilsson, ledamot i partiets verkställande utskottet och ordförande i riksdagens utrikesutskott menar att
Medier är inte en fiende som konstant är orättvisa mot oss. Vi ska markera när man går över gränsen, men också vara noga med att alltid visa oss från vår bästa sida. Vi är en maktfaktor och verkligheten är ny.
Mot denna linje står särartslinjen som närmast företräds av kommunikationschefen Joachim Wallerstein. Med en strategi hämtad från de amerikanska republikanernas politiska strateg Roger Stone:
Attack, attack, attack. Erkänn aldrig någonting. Ljug om det behövs.
Novis oktobermätning har givit såväl Magdalena Andersson som Jimmie Åkesson något att fundera på. Andersson börjar uppfattas, med viss rätt, som försvagad på samma sätt som Åkesson företräder ett parti som av väljare i det borgerliga regeringsunderlagets väljare uppfattas som smutsigt, skitigt och med suspekta relationer.
Hur de två kommer möta dessa trender återstår att se när halva mandatperioden återstår.