Sverige saknar Lord Nolans principer
I Storbritannien har staten sedan skandalen “Cash for questions” drabbade underhuset frågor kring hård och mjuk korruption hållits levande genom Lord Nolans sju principer. Sju principer som tillmäts sådan vikt att den ligger högt upp på regeringens hemsida och genomsyrar all utbildning av såväl anställda som inte minst förtroendevalda. Principer som Sverige och svensk statsförvaltning saknar men är i ett allt mer uppenbart och trängande behov av.
För trettio år sedan uppdagades en av Storbritanniens största politiska skandaler, en skandal – eller en kultur – som börjat slå rot i det brittiska politiska systemet. Skandalen kallas för “cash for question”-skandalen i underhuset. Den drabbade framför allt det konservativa partiet Tory under den brittiske premiärministern John Majors andra period.
”Cash for question” – skandalen kom att avslöjas av tidningen The Guardian och omfattade bland annat hur Londons mest framgångsrike lobbyist, Ian Greer, genom mutor fått två konservativa parlamentsledamöter att genom att ställa frågor i underhuset få upp olika frågor på den politiska dagordningen. Den som låg bakom finansieringen av detta var varuhuset Harrods ägare Mohammed al-Fayed.
Skandalen kom att få John Major att ta initiativ till en standard, eller uppförandekod, för förtroendevalda och statstjänstemän genom det som idag är känt som ”The Nolan Principles” framtagna av den kommitté som sattes att utreda skandalen. Domaren Lord Michael Nolans (1928-2007) “The Seven Principles of Public Life” är idag den grund som den brittiska statsförvaltningen vilar på och tillmäts en så pass stor vikt att den är lätt att hitta på den brittiska regeringens hemsida. Sju principer som varje förtroendevald och statsanställd, ”civil servant” har att rätta sig efter.
Dessa 7 principer – ärlighet, integritet, objektivitet, ansvarsskyldighet, osjälviskhet, öppenhet och ledarskap – har i hög grad bidragit till utvecklingen av den brittiska statsförvaltningen.
De är etiska principer på hög nivå snarare än regler: de som har offentliga ämbeten bör fatta beslut enbart i termer av allmänintresset; de bör inte utsätta sig för någon skyldighet som kan påverka dem i deras arbete; de bör vara ansvariga inför allmänheten för sina beslut och handlingar; de bör deklarera alla privata intressen som kan ha samband med deras offentliga uppgifter. och så vidare. Kort sagt, det är ett väsentligt ansvar för dem i offentliga ämbeten att de tjänar det allmännas intresse.
Svensk korruption – en marknad i stark tillväxt
I Sverige växer, eller snarare blir det allt mer uppenbart hur svensk statsförvaltning utvecklats i en icke önskvärd riktning. Korruptionskulturen inom statsbidragen till civilsamhället kunde sammanfattas av Riksrevisionens granskningsrapport 2022 som tillkom på initiativ av riksrevisorn Helena Lindberg. Där bland annat 75 procent av samordningsanslaget saknade underlag. Tidigare utredningar uteslöt inte att medel avsedda för att försvara demokratin och utveckla den istället gick till livsstilskriminella eller försvann för egen vinning.
Korruptionen inom utrikesbiståndet är väl känd men det som avslöjats endast toppen på ett isberg. Biståndsmyndigheten Sida, som under decennier fått se sina rapporter tuggas i dokumentförstöraren, fick till slut ge publicitet till sin senaste internrevisionsrapport. Som pekade på en korrupt kultur med allt från delikatessjäv till juridiskt klandervärda situationer som kostat svenska skattebetalare miljardbelopp över åren.
Bidragstagande organisationer som ForumCiv, som fullgör myndighetsliknande funktioner på uppdrag av Sida, vägrar konsekvent att ge ut handlingar till media och allmänhet. Helt i strid mot andemeningen i den svenska Tryckfrihetsförordningen och offentlighetsprincipen.
Inte heller den exekutiva politiska nivån i Sverige är fredad på något sätt.
Under Stefan Löfvens andra mandatperiod, 2019, förändrades den lagstiftning och det regelverk som skulle skydda AP-fonderna, det vill säga de svenska pensionerna, från allt för mycket risker genom att tillåta fonderna att göra direktinvesteringar i onoterade bolag. Beslutet fattades trots att AP-fonderna inte ville ha någon förändring och att tjänstemännen som var satta att utreda i frågan ville ha fler skyddande lager mellan den politiska nivån och fonderna.
Skyddande lager i form av investeringsbolag och fonder. Dessa skyddsmekanismer togs bort av regeringen i strid mot såväl vad tjänstemännen på finansdepartementet rekommenderade och helt i motsats mot vad AP-fonderna själva tyckte. Regeringen Löfvén kom att lägga fram den proposition som sedan gjorde det möjligt att tillföra batteriföretaget Northvolt 5,8 miljarder kronor.
Relaterat: Mjuk korruption präglade kreditgivningen till Northvolt
I regeringsbeslutet, att göra de avstegen, deltog bland annat förutom finansminister Magdalena Andersson,idag ordförande för socialdemokraterna men även statsråden Ibrahim Baylan (S) energiminister samt handelsminister Anna Hallberg (S).
Efter att den socialdemokratiska regeringen avgick 2022 utför Baylan uppdrag åt Northvolts grundare och storägare Harald Mix bolag Vargas. Anna Hallbergs make, Anders Sundström, är via bolag aktieägare i Northvolt.
Relaterat: Så spelade Löfvén bort miljarder av pensionspengar
I vilken utsträckning detta hade kunnat motarbetas med svenska Nolan-principer går det bara att spekulera i. Men den misstro som över tid uppstår när den politiska nivån fångar de tillfällen som ges för att berika sig själva eller sina närstående urholkar demokratin.
Relaterat: Så sprids den mjuka korruptionen via nätverk
På 30-årsdagen av Nolans principer konstaterar den brittiska premiärministern att Nolans principer har tjänat den brittiska demokratin väl i nästan trettio år.
En så pass viktig roll har dessa principer att de lyfts upp högt på den brittiska regeringens hemsida under full enighet. Den brittiska regeringen konstaterar utmaningen nu är hur staten och myndigheterna kan fortsätta formulera deras värde och betydelse för nya generationer i en allt mer komplex värld.