Sveriges spelpolitik har länge varit en central fråga i debatten om hur man bäst regleringar spel om pengar i Europa. Sveriges strikta licenssystem har genom obligatoriska spelgränser och begränsning till max en “måttlig” bonus per spelare väckt både beundran och kritik från olika håll. 

I ett europeiskt perspektiv framstår Sverige som en av de mer restriktiva spelmarknaderna, där fokus ligger på att skydda spelare och minimera spelrelaterade skador. Men hur står sig Sveriges politik i förhållande till andra EU-länder?

Trots försök att kanalisera spelare mot svensk licensierade casinon väljer många svenskar att spela på casino utan svensk licens för fler bonusar och generösare spelvillkor, vilket visar att det finns en efterfrågan på alternativ till den svenska modellen. Detta är inte unikt för Sverige; flera andra EU-länder har också utmaningar med att balansera nationella regler med en alltmer integrerad europeisk spelmarknad.

Tyskland är ett exempel på ett land som nyligen har reformerat sin spelpolitik. Tidigare var spelmarknaden i Tyskland starkt fragmenterad med olika regler i de olika delstaterna. Sedan 2021 har dock ett nytt landsomfattande licenssystem införts, vilket har lett till en mer enhetlig reglering. Detta system liknar det svenska men är något mer flexibelt när det gäller reklam och bonuserbjudanden.

Danmark, å andra sidan, har sedan 2012 haft ett licenssystem som ofta lyfts fram som ett exempel på hur man kan kombinera en välreglerad marknad med stor valfrihet för spelarna. Danska myndigheter tillåter operatörer från hela världen att ansöka om licens, vilket har lett till en konkurrensutsatt marknad där spelarskyddet ändå är starkt.

I Nederländerna har spelmarknaden länge varit strikt kontrollerad, men i oktober 2021 öppnades marknaden upp för internationella aktörer under ett nytt licenssystem. Den nederländska regeringen har lagt stor vikt vid att skydda spelare, särskilt när det gäller ansvarsfullt spelande, men har också erkänt behovet av att erbjuda ett attraktivt och konkurrenskraftigt alternativ till oreglerade aktörer.

Belgien har valt en modell där spelreklam är kraftigt reglerad och licenser ges till ett begränsat antal operatörer. Detta har skapat en mer kontrollerad marknad, men kritiker menar att det också har lett till en brist på valmöjligheter för spelare.

Frankrike har en av de mer restriktiva spelmarknaderna i Europa, med en hög spelskatt och strikta regler för operatörer. Den franska regeringen har också valt att hålla vissa spelformer, som casinospel, inom statens kontroll. Detta har gjort att många spelare söker sig till utländska alternativ.

Italien har en lång tradition av spelande, men regeringen har infört en rad åtgärder för att minska spelberoende och skydda utsatta grupper. Den italienska marknaden är kraftigt beskattad, och reklam för spel är i princip helt förbjuden, vilket skiljer sig markant från den mer liberala hållningen i andra EU-länder.

Spanien har också valt att begränsa spelreklam, särskilt under tider på dygnet när barn kan vara exponerade. Detta är en del av en bredare insats för att hantera sociala problem relaterade till spelande, samtidigt som marknaden är öppen för internationella aktörer.

Österrike har en unik situation där vissa delar av landet, som Wien, har mycket strängare regler än andra delar. Det har lett till en splittrad marknad, där reglering och konsumentskydd varierar kraftigt beroende på var man befinner sig.

Portugal har nyligen reformerat sin spelpolitik för att göra den mer attraktiv för internationella operatörer, samtidigt som man behåller ett starkt fokus på spelarskydd. Detta inkluderar bland annat strikta krav på självuteslutning och gränser för insättningar.

Slovenien är ett exempel på ett mindre EU-land där spelindustrin är en viktig del av ekonomin. Här är spelmarknaden starkt reglerad, med statliga monopol inom vissa spelformer. Trots detta har Slovenien lyckats attrahera en betydande mängd internationella turister till sina landbaserade casinon.

Sveriges spelpolitik, med sitt fokus på spelarskydd och ansvar, framstår som en förebild för vissa EU-länder, men samtidigt har den också gett upphov till en diskussion om hur mycket reglering som är för mycket. Det är tydligt att det inte finns en enda modell som passar alla, och att varje land måste hitta en balans som fungerar för just deras marknad och spelare. Europas spelmarknad fortsätter att utvecklas, och det ska bli intressant att se hur olika länder anpassar sina regelverk för att möta framtidens utmaningar.