Vargasgruppen – Stukad men inte knäckt
Under veckan drabbades Vargasgruppen, företagen Stegras och Northvolts grundare, av flera motgångar. Inledningsvis hindrades Stegra från att kunna få fortsatt finansiering av skattemedel men veckan avslutades med att Vargas huvudägare Harald Mix nu avgår från Kinneviks styrelse. Försvagad men inte knäckt då det fortfarande finns tid och möjlighet att få till en förändring av de regleringsbrev som styr offentlig finansiering av företagsgruppens intressebolag.
Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår inför vårändringsbudgeten, VÅP, att cirka 2,2 miljarder kronor flyttas från Klimatklivet till Industriklivet. På så sätt ökas möjligheten att pengarna kommer till användning för vad de är tänkta till – att påskynda klimatomställningen, men nu med Industriklivets särskilda fokus på industrins teknikomställning. Stöd från Industriklivet ska främja innovation i ny teknik som annars inte hade kommit till stånd.
Efter förhandlingar inom regeringsunderlaget har Sverigedemokraterna trots intensiv påverkan från stålföretaget Stegra med ägares företrädare kommer inga förändringar ske av regleringsbreven. Även om flytten av de ekonomiska resurserna var en reform som efterfrågades av Stegra, som eftersom de inte har en fungerande produktion eller genererar egna intäkter, är helt beroende av bidrag och krediter var en framgång är Stegra i formella termer ändå förhindrade att beviljas medel.
Energimyndigheten har som praxis att i nya utlysningar endast ta in ansökningar från projekt som inte tidigare har erhållit stöd från Industriklivet.
Regeringen har redan betalat ut 1,2 miljarder kronor i stöd till Stegra, som ska bygga världens första storskaliga produktionsanläggning för stål med låga koldioxidutsläpp. Begränsningen i bidragens nuvarande form omöjliggör utbetalning av medel om inte en förändring sker i regleringsbrev.
Relaterat: “Grönt stål” – Northvolt 2.0
Inte enda motgången för Vargasgruppen
Beskedet är ytterligare en motgång för Vargas-bolagen efter batteriföretaget Northvolts konkurs tidigare i år. Bolagens finansieringsmodell, och affärsmodell, har varit och är i praktiken identiska. Utan produktion, och utan en erfaren nog företagsledning som skall implementera nu teknik i stor skala har finansieringen byggt på dels emittering av aktier men även på en kombination av lån, bidrag och offentligt finansierade garantier.
Relaterat: Så blev finansieringen av Northvolt och Stegra möjlig
Ett tredje mindre känt företag i Vargasgruppen är företaget Syre som skall återvinna textilier i stor skala. För närvarande står en anläggning i USA i begrepp att starta som skall producera 10 000 ton cirkulär polyester årligen. Syre är en samfinansiering med bland annat H & M som delfinansiär. Syre startades med en motsvarande finansieringsmodell tillsammans med Susanna Campbell som så sent som den 12 april 2024 hyllade finansieringsmodellen.
Såväl Vargas huvudägare Harald Mix som Susanna Campbell har tills i år suttit i Kinneviks styrelse, uppdrag de nu lämnar. Cristina Stenbeck, som privat har förlorat pengar i konkursade Northvolt, kommer tillbaka som ordförande. Under Mix tid i styrelsen fattade Kinnevik beslut om att investera i bland annat Stegra där han själv sitter som styrelseordförande.
Mix menar i en kommentar till Dagens Industri att han har svårt att se problematiken med att sitta på dubbla stolar eftersom Kinnevik har “väletablerade regler för att hantera intressekonflikter”. Det finns inga uppgifter om var dessa regler skulle vara publicerade och inte heller några krav på öppenhet eftersom Kinnevik inte lyder under Tryckfrihetsförordningen.
Det finns även en annan dimension av modellen som bygger på en förmåga att om inte kontrollera så i varje fall påverka olika beslutsprocesser.
Rådgivaren McKinsey, där flera nyckelbefattningshavare i Vargas-bolagen har en bakgrund återfinns inte bara som konsulter åt dessa bolag. McKinsey har varit tongivande i att ta fram den lagstiftning som möjliggjorde för AP-fonderna att investeria i bland annat Northvolt samtidigt som den ansvarige för alternativa investeringar vid Fjärde AP-fonden har sitt ursprung i just McKinsey.
Relaterat: AP-fondernas rökridåer om Northvolt
Loppet är inte kört
I vilken mån som Harald Mix och Susanna Campbells sorti från Kinnevik-koncernen påverkar Vargasgruppens framtida finansieringsmöjligheter är för tidigt att uttala sig om men det bör stå utom rimligt tvivel att det kommer krävas en avsevärt större leveransprecision från bolagen om Vargasgruppen skall kunna fortsätta med sin verksamhet.
Samt inte minst finansiell fingerfärdighet.
För Stegras vidkommande bedöms dock inte situationen akut. Beräkningar visar (bolaget själva är tystlåtna om det finansiella läget) att de har medel kvar i den egna kassan en tid till och efter det kan börja nyttja de krediter som beviljats. Nackdelen är dock att detta påverkar värderingen för bolaget.
Stegra saknar produktion och en fungerande infrastruktur, är kraftigt försenade och i en situation som därmed kan resa hinder för olika former av marknadsmässig finansiering.
Det går inte att utesluta att Vargasgruppen kommer fortsätta att bearbeta regeringen genom de kanaler som arbetats upp för att få till stånd en förändring av regleringsbreven. I syfte att en offentlig finansiering kan fortsätta garanteras av skattebetalarna. Bland annat kunde Stegras VD Henrik Henriksson kontakta finansminister Elisabeth Svantesson (M) direkt och utan mellanhänder efter att de fått avslag på sin ansökan om statsbidrag från Klimatklivet.
Hur samtalet löpte är okänt men bara det att Henriksson står i direktkontakt med den högsta politiska exekutiva makten i Sverige i finansieringfrågor som berör dom själva bör anses vara anmärkningsvärt.
Vargasgruppen utreder för närvarande en lika storskalig satsning som Stegra på produktion av grönt aluminium åt finska investerare. Slutgiltigt investeringsbeslut beräknas tas 2026 eller 2027.
Johan Westerholm
