I slutspurten i valet till Svenska kyrkan lyfts nu det som valet borde handlat om in i debatten. Men detta är inte en korrekt bild av vad partierna representerar. Under ytan för bland annat Socialdemokraterna en politik som underlättar för ideologisk och teologisk likriktning av denna idéburna organisation.
Den JO-anmälan mot en rektor i Eskilstuna samt kommunalrådet Jimmy Jansson (S) av Partiet Nyans aktualiserar en belysning av begreppet “lawfare” som radikala och radikaliserande kluster samt organisationer tillämpar som del av en utomparlamentarisk strategi. En tillämpning som, visar det sig, inte bara omfattar påverkan av politiker utan även har enskilda tjänstemän inom kommunala förvaltningar som måltavlor.
Trots att polisen får allt mer resurser för att möta det tilltagande våldet bland gängkriminella bryts inte trenden i nämnvärd omfattning. Tvärtom ökar våldet som följd av ett maktvakuum som uppstår men det finns även andra faktorer som pekar på att det kommer ta minst ett decennium innan samhället kan börja ta tillbaka förlorad mark.
Inför kyrkovalet diskuterar redaktionspodden politiseringen av Svenska kyrkan. Kan den avpolitiseras? Vad är ersättningsteologi och befrielseteologi och vad betyder de för svenska kyrkan? Vad har socialdemokrater och sverigedemokrater alls att göra i en kyrka som skilts från staten?
Gunnar Hyltén-Cavallius tar sig an Tomas Linbloms biografi om sin far, Tage Lindbom. Biografin är aktuell med det stundande kyrkovalet. Tage Lindbom var under första delen av sitt liv inte bara socialist utan även ateist. Men med åren kom Lindbom bryta radikalt med dessa uppfattningar och rörde sig till en mer värdestyrd konservatism. Hans samhällssyn knöts samman med en allt starkare Gudstro.
I regeringsdeklarationen markerade statsminister Stefan Löfven mot rasism och antisemitism, något som kommit att bli hans signum under hans tid som regeringschef. Hur starkt detta engagemang är kommer inom kort prövas. Den 22 september genomförs den tidigare starkt kritiserade Durbankonferensen i FN:s regi. En konferens och högnivåmöte som flera länder, bland annat USA numera bojkottar för dess antisemitiska inramning.
SVT lyfter idag som nyhet att de våldbejakande islamistiska grupperna har vuxit under senare år. Men är det en nyhet i egentlig mening? Det enda som är en nyhet är att det som varit känt länge nu når en bredare krets. Och såväl polisen som säkerhetspolisen saknar fortfarande de verktyg som krävs eftersom motståndet från regeringsunderlaget är kompakt.
Allt fler opinionsbildare ger sig in i klimatdebatten. Där nu förslag förs fram från även borgerligt håll att med extra skatter och pålagor styra konsumentens beteende. Om inte mat redan var en klassfråga så kommer det bli det nu samtidigt som de politiska förslag som förs fram kommer få följdverkningar långt utanför Sveriges gränser.
Sedan i måndags pågår i Israel en landsomfattande jakt på sex terrorister efter att de lyckats gräva sig ut ur ett av Israels hårdast bevakade fängelser. Men vad som är okänt för svenska läsare är en av ledarnas starka kopplingar till Sverige och hur svenska skattemedel finansierat hans verksamhet.
Näringsminister Ibrahim Baylan (S) avgång förvånade de flesta, även partiinternt. Men var det egentligen så förvånande? Magdalena Andersson kommer, om hon accepterar uppdraget som partiledare och statsministerkandidat, vilja bygga ett annat lag. Av uppenbara skäl.
I veckans avsnitt tar redaktionspodden upp läget i Afghanistan, där talibanerna tagit över landet i samband med att de internationella styrkorna lämnat. Har talibanerna förändrats sedan Mulla Omars styre för tjugo år sedan? Kommer talibanerna nöja sig med “islamism i ett land” och bekämpa terrorgrupper som IS och Al Qaida?
Dagens Nyheters Erik Helmerson menar i en artikel att demokratin i Europa står stark mot terrorismen. En uppfattning som det finns goda skäl att ifrågasätta i Frankrike som infört historiskt repressiva lagar och författningar som en konsekvens av terrordåden och som nu toppas med regleringar i det fria ordet i vaket av Covid 19.
Björn Törnvall, fristående krönikör på Ledarsidorna, ställer sig i det begynnande höstmörkret frågan om hur behandlingen av industrimannen Karl Hedin är möjlig i Sverige. En process som kommit att handla mer om personlig förföljelse med politiska inslag än om en egentlig rättsprocess.
Regeringen presenterade under gårdagen sitt förslag för att möta den tilltagande organiserade brottsligheten. Ett förslag som präglas av revir- och stuprörskultur som i sig mycket väl kan vara en spegel av de interna konflikterna och spänningarna inom regeringen. Där en del av statsråden och regeringsunderlaget inte vill ha en alltför effektiv granskningsfunktion.
Söndagen den 19 september 2021 är det val i Svenska kyrkan. Alla medlemmar folkbokförda i Sverige som är 16 år och äldre kan rösta om hur de vill att den Svenska kyrkan ska gå. Det finns bland annat krav på att nya präster i framtiden måste viga samkönade par. Inför valet har Sveriges Radio p4 påbörjat en politisk kartläggning av präster som tjänstgör i Göteborgs och Skara stift.
Medierna i P1 följer i det senaste avsnittet upp turerna kring SVT programledare Carina Bergfeldt. Regelverket är tydligt i SVT fall och motsvarande regelverk finns inom annan statlig verksamhet. Som polisen. Som gör en helt annan tolkning av hur medarbetare vid en offentligt finansierad verksamhet kan och skall agera i och utanför tjänsten.
Inom de olika politiska partierna pågår för närvarande ett internt politiskt spel. Ett spel om valbara platser till de olika parlamenten på riks-, regional samt kommunal nivå. I detta spel finns ett spel i spelet. Ett spel som går ut på hur de olika partierna skall kunna adressera de allt större etniska minoriteterna där det dubbla medborgarskapet och den dubbla identiteten har sina roller att spela.
I veckans avsnitt av redaktionspodden går Johan Westerholm och Johannes Nilsson igenom de olika fraktioner som i strid och samarbete med varandra kommer forma socialdemokratins framtid på partikongressen i november, där en ny partiledare ska utses.
Ulf Kristersson, M, menar att det kommer ta minst tjugo år för att stoppa gängkriminaliteten. En sannolikt alltför försiktig och framför allt optimistisk syn på samhällsutvecklingen. Det Sverige upplever idag är direkta och indirekta effekter av den politik som fördes för tjugo år sedan i brott där gärningsmännen har utrikes bakgrund.
I väntan på utslaget av förhandlingarna i Svea hovrätt i målet mot Karl Hedin har Hedin begärt att få tillbaka sina vapen och vapenlicenser. Polisen vägrar dock fatta ett nytt beslut eftersom de inte anser att det tillkommit något nytt. Detta agerande riktat mot Hedin, att vägra prövning, är ett avsteg från det egna regelverket enligt Hedin som anmält förfarandet till Justitiekanslern..
På söndagar kommer Ledarsidorna summera några av veckans händelser i kortare format. Summeringar som i sig är kortare artiklar som inte når upp i ett eget nyhetsvärde utan mer är kommentarer eller kompletteringar av tidigare nyheter. Denna vecka berörs den nya Säpo-chefen samt evakueringen från Afghanistan.
Gårdagens regeringsbesked, att regeringen avser utvidga polis och åklagares möjligheter till hemliga tvångsmedel kom inte som en överraskning. Tvärtom har riksåklagaren framfört behovet sedan två år tillbaka. Men med en annan grupp än de livsstilskrimella gängen i utanförskapsområdena i fokus. Riksåklagaren har haft ett annat syfte med sitt påverkansarbete. Att sätta dit jägarna.
Afrosvenskarna, tidigare Afrosvenskarnas riksförbund, vilar på en övertygelse om att det finns en panafrikansk identitet. Ett synsätt på Afrika som de delar med flera av kontinentens värsta despoter genom tiderna. Att genom illusionen av enighet utropa sig själva till enande ledare för en kontinent som präglas av en mångfald av mångfalder.
Redaktionspodden är tillbaka efter sommarens uppehåll. I veckans avsnitt pratar Johan Westerholm och Johannes Nilsson om Löfvens plötsliga avgång som har förvånat alla, men enligt Johan är helt logisk. “Stefan Löfven har aldrig varit starkare än nu” säger Johan, som menar att avgången ger Löfven en friare roll gentemot regeringspartiet MP och stödpartierna.
KRÖNIKA. Det har infunnit sig en trötthet nu. Var ska jag finna styrka? För jag älskar ju verkligen detta land. Så innerligt. Och så trött.
Sverige gör nu allt för att snabbt förbättra relationerna med staten Israel. I vågskålen ligger ett diplomatiskt magplask och internationell förnedring om Israel väljer att endast låta sig representeras på låg nivå vid höstens konferens mot antisemitism samt det kommande årets svenska ordförandeskap för IHRA.
Brå rapport om kriminalitet bland de med utrikes bakgrund gav i sakfrågan inte något nytt annat än en mer detaljerad sammanställning av hur det ser ut bland de med utrikes bakgrund i Sverige. Andra studier inom andra närliggande områden samt internationella kartläggningar visar på samma trender. Trender och studier som pekar på att kriminalitet och kulturell radikalisering är två sidor av samma mynt.
Den 10 augusti utlovade miljöminister Per Bolund en säkring av söt- och dricksvattenresurserna i hela landet. Ett löfte som kommer bli svårt att leva upp till då hans eget parti drivit fram en situation där upp till 2 000 dammar och sötvattentäkter nu står inför att behöva rivas.
Socialdemokraterna tonar nu ner kopplingen mellan kyrka och rikspolitik ju närmare kyrkovalet kommer. Men med tanke på Ulla Löfvens tidigare och tydliga besked om kopplingarna mellan dessa organisationer inom partiet är ett rimligt antagande att värderingar och sakpolitik som förs fram inom ramen för Kyrkomötet även kommer att influera och införas i moderpartiet inför riksdagsvalet 2022.
På årsdagen av terrorattentatet och massmordet på Utøya i Norge är det varje år hart när omöjligt att i Sverige föra en värdig debatt om hur hat, hot och och våldsbejakande extremism skall bemötas och bekämpas. Det är därför denna krönika publiceras nu, på behörigt avstånd. Där Norge, som drabbad nation, möter historien och framtiden med värdighet uppträder svenska socialdemokrater som om de är indirekt sekundärkränkta i tredje led.
I skuggan av krisen i Afghanistan tornar en annan mer akut, och närliggande, flyktingkris upp. En kris som redan nu kan anas i de senaste inrapporterade siffrorna från EU:s gränsskyddsmyndighet Frontex. Europa kan stå inför en historiskt stor flyktingvåg om inte internationella aktörer griper in.
I årets SOM-undersökning framgår att kriminalitet och migrationsrelaterade frågor kommer dominera valrörelsen 2022. Men trots detta handlar mycket av den mediala och politiska rapporteringen om klimatet. Media och politiker kommunicerar en tyngdpunkt på klimatfrågan medans väljare sinsemellan kommunicerar andra frågor. Något som styrks av Ipsos "World Value Survey"-mätningar.
KRÖNIKA: Edward Nordén, lantbrukare och aktiv i Medborgerlig Samling, tar sig an den svenska livsmedelsproduktionen. En sektor som blivit mer och mer styvmoderligt behandlad av media och de politiska partierna som tycks ha glömt bort vad livsmedel fyller för funktion i allmänhet och hur produktionen av dessa har för roll i det svenska oberoendet.
Ta fram papper och penna. Skriv ner namnen på samtliga riksdagsledamöter från ditt län, oavsett partifärg. Komplettera sedan med deras bakgrund, vad de gått till val på, vilka motioner de skrivit och vad de lyckats genomdriva i riksdagen. Det blev väl inte så många namn, inte så mycket egna motioner som rönt framgång? Räkna sedan på […]
Jan Scherman kritisk mot DN:s artiklar om Urban Ahlin Många frågetecken kring gjorda publiceringar
Om hur Erik den Rödes dotter gav sig av västerut En återblick i folksägner
En lunch med herrar i fittmössor Det finns en längtan efter enkla lösningar
Artiklar som denna är inte helt riskfria att skriva. Framför allt inte när jag valt att kombinera detta med granskningen av bidragsindustrin, det blev tydligt med de budskap jag tog med mig efter att ha lämnat över källmaterialet till rättsvårdande instanser under gårdagen. Ni får gärna stödja Ledarsidorna.se SWISH: 070-612 53 93 BANK: 4732 00 […]
