Socialdemokratiskt motstånd mot regeringsförslag mot kusingifte
Regeringens utredare konstaterar att kusinäktenskap förekommer i samband med utövande av hedersnormer, samt att det vid kusinäktenskap finns en särskild risk för att flickor och kvinnor utsätts för hedersförtryck. Ett förslag mot förbud lades fram under gårdagen men som kommer mötas med kompakt motstånd från flera tidigare socialdemokratiska ministrar som haft ansvar för utvecklingen.
I september 2023 tillsattes en utredning för att se över reglerna om äktenskapshinder och ta fram ett förslag till förbud mot kusinäktenskap. Utredningen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna inom ramen för Tidö-avtalet. Utredningen överlämnade under gårdagen sin promemoria med förslag till regeringen.
Utredningen konstaterar att kusinäktenskap förekommer i samband med utövande av hedersnormer, samt att det vid kusinäktenskap finns en särskild risk för att flickor och kvinnor utsätts för hedersförtryck. Utredningen konstaterar även att kusinäktenskap förekommer i en inte obetydlig omfattning i Sverige.
Utredningen föreslår därför bland annat att ett förbud mot kusinäktenskap införs i äktenskapsbalken. Ett förbud bedöms kunna bidra till att motverka hedersförtryck och annan ofrihet i samband med ingående av äktenskap. Utredningen föreslår även att ett förbud ska omfatta äktenskap mellan ett syskon och ett syskons barn. Även undantaget som kan ge halvsyskon rätt att gifta sig ska tas bort.
För att på ett effektivt sätt kunna motverka detta hedersförtryck föreslås att utländska kusinäktenskap inte ska erkännas i Sverige. Erkännandeförbudet ska vara generellt och omfatta alla kusinäktenskap. Undantag från erkännandeförbudet ska endast kunna göras om det finns synnerliga skäl.
Men förutom att kusingiften bidrar till hedersrelaterat förtryck så kommer ett förbud mot kusingiften, eller inavel, kraftigt kunna ge förusättningar för en ökad hälsa och ökad livskvalitet i de migrantgrupper som burit med sig denna kultur från sina ursprungsländer.
Sjukdomar och kriminalitet
Ett stort antal forskningsstudier har kopplat en mängd olika svåra (och ofta dödliga) genetiska sjukdomar till kusingifte och inavel, inklusive svåra medfödda neurologiska och hjärtsjukdomar, blodsjukdomar som hemofili och talassemi, dövhet, cystisk fibros, bröstcancer och depression.
Kusingifte används även som metod för att hålla ihop klangemensamma tillgångar. Nytt blod skulle riskera att späda ut ägandet på lång sikt varför klaner ofta strävar antingen hålla äktenskapen inom klanen eller gifta samman klaner med andra för att skapa större förmögenheter.
Ofta har släkterna byggt upp en storskalig verksamhet med både legala och illegala inslag.
Lagligt drivs olika företag inom exempelvis grönsakshandel, livsmedelsbutiker, bilverkstäder, växlingskontor, pant- och guldaffärer. Det kan också finnas ett inflytande inom lokalpolitik och föreningsliv.
Relaterat: Gäng söker gäng – bildar större nya klaner
Men delar av verksamheten används för att möjliggöra brottslig aktivitet. Det kan handla om narkotika- och vapensmuggling, stölder, utpressning, kvalificerad välfärdsbrottslighet och beskyddarverksamhet.
Kring klanerna finns ofta tendenser till ett ”parallellsamhälle” där Sveriges lagstiftning inte gäller och där viktiga samhällsfunktioner tagits över av släkten. De bestämmer vem som får driva företag, löser tvister och lånar ut pengar. Kusingiften, som bibehåller klaner intakta, bidrar med andra ord till att permanenta parallella rättssystem.
Genom ett förbud mot kusingifte kan klaninflytandet och klankontrollen över semi-kriminella och kriminella strukturer brytas eller försvåras långsiktigt.
Relaterat: Försäkringskassan: Utrikesfödda och klaner överrepresenterade vid bidragsbrott
Socialdemokratiskt motstånd
Regeringens förslag har mötts och kommer att mötas med ett kompakt motstånd från oppositionen. Den tidigare justitieministern Morgan Johansson (S) menade så sent som 2022 att inte ville kriminalisera kusinäktenskap
”Det innebär i praktiken att man förbjuder vuxna människor vem de ska gifta sig med”.
Efter regeringsskiftet 2022 växlade Johansson politiskt ansvarsområde och befordrades till att ansvara för socialdemokraternas utrikespolitik. Han räknas nu som nummer tre i partiets politiska ledning efter partiledaren och den ekonomisk-politiske talespersonen Mikael Damberg.
Befordran skall ha skett mot bakgrund av Johanssons goda prestationer som statsråd med ansvar för Socialdemokraternas politik på rätts- och migrationsområdet.
Relaterat: Klankriminalitet, enklaver och hederskultur – frågorna som partierna medvetet överger i regeringsförhandlingarna (2018)
Den tidigare socialministern Annika Strandhäll, ordförande för S-kvinnor, anser att frågan om kusinäktenskap – som ytterst drabbar kvinnor – är en ”genuin skitfråga” som hon inte ser som ett problem i Sverige.
Den interna opposition som funnits mot Johansson och Strandhälls linje som blivit partilinjen, bland annat regionrådet Denise Norström (S) i Västmanland som sett följdeffekterna av kusingiften har tystats av partiledningen.
Johan Westerholm
