Så kan Sverige bidra till kampen mot internationell biståndskorruption
Ett av USA:s nyvalde presidents fokusområden för reformer kommer vara hur USA förhåller sig till FN. En organisation som provocerat fram en allt mer irriterad och dålig stämning med värdlandet. Men regeringen Kristersson kan visa sig kunna biträda den nya administrationen i Vita Huset om kampen mot biståndskorruption skall tas från en svensk till en internationell nivå. Flera medarbetare på det svenska utrikesdepartementet har arbetat upp en unik kompetens om hur denna korruption fungerar och sprids.
USA:s nyvalde president, expresidenten Donald J Trump (R) har sedan tidigare aviserat stora förändringar i den amerikanska federala administrationen. Flera myndigheter skall bantas samtidigt som flera av de tidigare opolitiska befattningarna nu kommer få politisk status. Där varje administration kommer kunna byta ut större delar av chefsleden än idag.
Bland annat har Trump redan under den förra mandatperioden, 2017-2021, pekat ut delar av de säkerhetspolitiska funktionerna och med det följer sannolikt stora delar av utrikesförvaltningen. Redan idag utser varje ny president till exempel nya ambassadörer.
Ett fokusområde kommer bli hur den amerikanska administrationen förhåller sig till FN. Trump har ett omvittnat, och ofta av honom själv kommunicerat lågt förtroende för den mellanstatliga organisation som har sitt säte i New York. Det låga förtroendet, gränsande till avsky, bottnar i den förnedring som Trump utsattes för 2017 under UNGA-veckan då han höll sitt första linjetal inför Generalförsamlingen. Inte bara hånades han av delegaterna offentligt, det fanns några som somnade under hans tal.
Trump har även givit uttryck för ett stort mått av irritation över FN som inte bara får hyra attraktiva fastigheter på Manhattan till kraftig rabatt, han har även reagerat på graden av korruption inom organisationen där internationella tjänstemän kan uppbära även efter amerikanska mått skattefinansierade extrema löner och förmåner utan att betala skatt.
En form av bistånd han redan vid ett tillfälle skurit ner till noll är biståndet till UNWRA som finansierade en inte oansenlig del av terrororganisationen Hamas verksamhet, ett annat som han fått som fokus är FN:s klimat- och miljöarbete som han dels anser vara onödigt, dels anser vara så genomsyrat av korruption att det bör läggas ned.
Sverige – Ett land med allt mer tveksamt rykte
Även om Sverige haft ett gott rykte genom den tidigare chefen för FN:s internrevision Inga-Britt Ahlenius så är det ryktet ingenting som räddar vare sig synen på Sveriges engagemang eller den amerikanska inställningen till FN:s klimat- och miljöarbete.
Det som ligger till grund för Sveriges låga trovärdighet inom detta område är klimatmötet Stockholm + 50 som genomfördes i Stockholm under det svenska valåret 2022. Initiativet, som togs av Ulrika Modéer (MP) och då assisterande generalsekreterare för UNDP, kom att betecknas som ett stort fiasko till både stor tidsspillan och stora kostnader utan resultat. Modéer kom närmast innan från tjänsten som statssekreterare åt Isabella Lövin (MP), innan dess har hon 20 års erfarenhet från bland annat Equmeniakyrkans biståndsorganisation Diakonia.
Modéers var senare aldrig aktuell för andra tjänster i FN-systemet utan kom efter att kontraktet löpt ut återvända till Sverige där hon idag är generalsekreterare för Svenska Röda Korset.
Modéer hade erhållit sin tjänst i FN som gengäld mot ett stort svenskt biståndsåtagande. Tjänster på denna nivå förutsätts finansieras direkt eller indirekt av givarländerna. Bland annat tog den dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt(M) medel ur biståndsbudgeten för att finansiera Margot Wallström (S) tid som särskilt utsänt ombud mot sexuellt våld i militära konflikter.
Denna form av mjuk korruption, parat med ett allt mer politiserat FN och det hånfulla bemötande är det som kommer driva den kommande Trump-administrationen till att kräva en upprensning även av FN. Något som rimligen kommer få effekter på det svenska biståndsindustriella komplexet.
I Sverige har regeringen kommit att initiera något som för en oinsatt betraktare är krafttag mot korruptionen inom biståndet. Under dagen idag, torsdagen den 7 november genomför Expertgruppen för Biståndsanalys, EBA, seminariet ”Evidence-Based Anti-Corruption? Evaluation of Sida’s Efforts to Reduce Corruption in Partner Countries”. Som huvudtalare representeras UD av Helen Eduards, utrikesråd för internationellt utvecklingssamarbete och biståndsminister Benjamin Dousa (M) närmaste opolitiske tjänsteman.
Eduards är en av de socialdemokratiska opolitiska tjänstemän som fick fortsatt förtroende av den tidigare utrikesministern Tobias Billström (M) efter regeringsskiftet. Det är Eduards som är länken som styr in- och utflödet av information till statsrådet Dousa som ansvarar för biståndsfrågor.
En afrikansk historia
Relaterat: UD reformeras – Blir mer lättstyrt från Sveavägen 68
Eduards kommer från en känd socialdemokratisk familj och är dotter till professor Maud Eduards. Forskningen som bedrivits av Maud Eduards har skett mot genusanalyser av säkerhetspolitik och nation, särskilt den svenska försvarsmaktens förhållningssätt till kön, kropp och sexualitet. Ett perspektiv som fångades upp av inte bara Helen Eduards utan även hennes tidigare chefer Margot Wallström och Ann Linde.
Relaterat: 261-listans inspiration kom från oväntat håll
Eduards är själva arkitekten tillsammans med bland annat Tomas Brundin, chef för Östafrikagruppen på Afrikaenheten på UD om hur biståndsverksamheten skall utformas för att passa det bidragsindustriella komplexet så bra som möjligt. Brundin har i likhet med Modéer en bakgrund i trossamfunden som tidigare internationell sekreterare för Tro och Solidaritet.
Tro och Solidaritets tidigare ordförande Peter Weiderud anställdes av Wallström på FN-enheten på departementet.
Eduards utsågs 2004 till chef för utrikes- och EU-enheten på statsrådsberedningen och har med ett kortare avbrott som ambassadör i Wien 2015-2018 haft ansvarsbefattningar i regeringskansliet och UD med allt som handlar om biståndsfrågor. Efter ambassadörsskapet i Wien blev hon biträdande chef för just Afrikaenheten. Under de år som flera fall av omfattande korruption kunnat avslöjas i efterhand.
Relaterat: Afrika – Korruptionens hjärta
Bland annat märks biståndet till Kongo-Kinshasa under den period då Eduards var biträdande chef. I ett projekt försvann mer än 10 miljoner kronor och endast 27 procent av kostnaderna fanns det redovisning för. Den dåvarande chefen för Afrikaenheten på biståndsmyndigheten Sida, Hans Magnusson, menade att det som inträffat var ”olämpligt men inte olagligt” när han lade ner utredningen utan att låta åklagare pröva fallet.
Eduards reagerade aldrig på vare sig det inträffade eller något annat av de fall som kunde avslöjas i efterhand.
Magnusson rekryterades och befordrades efter detta 2020 av den dåvarande utrikesministern Margot Wallström(S) till ambassadör i Guatemala som en kombinerad belöning och befordran. Magnusson kom som av en ren slump i likhet med Modéer och den tidigare biståndsministern Carin Jämtin från Equmeniakyrkan eller dess biståndsorganisation Diakonia. Diakonia som även den efter den avslöjade mångmiljonkorruptionen har kunnat vara en fortsatt stor mottagare av svenska biståndsmedel för sin verksamhet i Afrika.
Med andra ord har Eduards en rik flora av självupplevda och nära exempel på olika former av sådant som kan anses vara besläktat med korruption när hon idag skall tala inför Expertgruppen för Biståndsanalys. En stabil grund för regeringen Kristersson att stå på när den med stor trovärdighet tillsammans med den nya administrationen i Vita Huset ska ta kampen mot biståndskorruptionen från en svensk till en internationell nivå.