Därför går det inte att lita på Demoskop
Desto närmare det svenska riksdagsvalet landet kommer, desto fler opinionsmätningar presenteras i medierna. Särskilt partiledarförtroende är ett återkommande inslag. Samtidigt framträder betydande skillnader mellan mätningar som bygger på slumpmässiga, vetenskapligt etablerade urval och undersökningar som baseras på självrekryterade webbpaneler. De senare präglas ofta av mer offensiv marknadsföring och längre insamlingsperioder för att nå tillräckliga datamängder.
I Demoskops senaste mätning, publicerad i Svenska Dagbladet, uppger 43 procent att de har förtroende för Magdalena Andersson. Hon återtar därmed förstaplatsen efter att månaden före ha passerats av Jimmie Åkesson, som nu noteras för 41 procent. Ulf Kristersson får 42 procent och Ebba Busch 40 procent. Övriga partiledare ligger på avsevärt lägre nivåer.
För Busch är siffran den högsta sedan hösten 2022. I början av föregående år uppgav omkring 30 procent av väljarna att de hade högt förtroende för henne. Därefter har stödet ökat stegvis.
Även om Busch ökar i andra instituts mätningar är hennes popularitetssiffror kraftigt avvikande i Demoskops mätning jämfört med andra.
Metodfrågan
Skillnaderna mellan olika institut aktualiserar metodfrågan. Demoskop har efter riksdagsvalet 2022 profilerat sig som ett av landets mest träffsäkra opinionsinstitut. En genomgång av bolagets metodutveckling visar dock att jämförelser över tid är problematiska.
Fram till valet 2018 använde Demoskop slumpmässiga telefonintervjuer – det som i branschen ofta kallas ”guldstandarden”. Respondenter drogs ur befolkningsregister för att säkerställa representativitet och statistisk tillförlitlighet. År 2019 förvärvades den självrekryterade webbpanelen Inizio, varefter telefonmetoden övergavs.
Att hänvisa till träffsäkerheten 2018 för att marknadsföra en annan metod 2022 är därför metodologiskt tveksamt. Den nuvarande webbpanelen bygger på självrekrytering, vilket innebär andra statistiska förutsättningar än slumpmässiga urval. I forskningslitteraturen diskuteras även fenomenet ”herding”, det vill säga att institut justerar sina modeller för att inte avvika alltför kraftigt från konkurrenternas resultat.
För aktörer med självrekryterade paneler kan incitamenten att undvika större avvikelser vara betydande.
En som reagerade på Demoskops senaste undersökning som publicerades i SvD är Sveriges Radios politiske expert Fredrik Furtenbach.
Jag gillar Svenska Dagbladet, har jobbat där själv. Men det är faktiskt sorgligt att se hur opinionsbevakningen spårat ur (sen tidningen valde samma leverantör som Aftonbladet.) Andra månaden i rad med häpnadsväckande förtroendesiffror som inte liknar ngt annat institut. #svpol pic.twitter.com/JgKc9ijz9U
— Fredrik Furtenbach (@FFurtenbach) February 23, 2026
Fältperiod och urval
I den aktuella mätningen omfattade målgruppen allmänheten i åldern 18–79 år. Väljare över 80 år ingick således inte. Totalt genomfördes 1 548 intervjuer under perioden 20 januari–18 februari 2026. Den relativt långa fältperioden innebär att opinionen mäts över nära fyra veckor, vilket försvårar bedömningen av läget vid en specifik tidpunkt.
Att insamlingen pågick under så pass lång tid kan även tolkas som en indikation på svårigheter att snabbt nå ett tillräckligt stort antal svarande.
Som jämförelse genomförde Novus en motsvarande mätning under fem dagar, 19–23 februari 2026, baserad på slumpmässiga urval. I Novus panel – där deltagare rekryteras genom sannolikhetsurval ur befolkningsregister – deltog 1 004 personer i åldern 18–84 år. Resultaten avvek från Demoskops och låg närmare andra institut som tillämpar etablerade sannolikhetsmetoder.
Medial tillämpning
Trots metodkritiken fortsätter såväl Aftonbladet som Svenska Dagbladet att publicera Demoskops mätningar. Inom den norska delen av ägarkoncernen Schibsted används däremot inte motsvarande självrekryterade panelmetoder. Där tillämpas fortsatt sannolikhetsurval enligt traditionell modell.
Inför ett valår ökar betydelsen av tydlighet kring metod, urval och fältperiod. Skillnaderna mellan självrekryterade webbpaneler och slumpmässiga sannolikhetsurval är inte en teknikalitet, utan påverkar hur resultaten bör tolkas. För läsare och väljare innebär det ett ansvar att inte enbart beakta procentsiffror, utan även hur de har tagits fram.















































































