I helgens huvudledare i Aftonbladet menar tidningens politiske chefredaktör att det är högerpartiernas ansvar att hålla nationalistiska och högerpopulistiska partier utanför parlamenten. Att det är de etablerade partiernas privilegium att välja ut de partier som väljarna tillåts sympatisera med. En demokratisyn som inte har förändrats på tio år då även de danska socialdemokraterna anklagades av samma redaktion för främlingsfientlighet.

Aftonbladets ledarredaktör Anders Lindberg menar i helgens huvudledare i tidningen att det i Storbritannien är framför allt Torys ansvar för att partier som Reform UK och andra mer nationalistiska partier har kunnat växa. Att genom att inte hålla rent högerut bidragit till att det politiska landskapet radikaliseras och blir mer nationalistiskt. Som att det är de politiska partiernas ansvar, och ligger i deras makt, att säga reglera vilka partier som väljarna tillåts rösta på.

Inte mycket har hänt med Lindberg de senaste tio åren. Hans linje ligger fast. Inför det danska valet 2015 menade han att hela det politiska landskapet präglades av ett främlingsfientligt brus där även de danska socialdemokraterna gick till val på en restriktiv migrationspolitik. Antipatin mot de danska socialdemokraterna var så stor från bland annat Carin Jämtin (S) att hon som partisekreterare för första gången någonsin inte sände över en svensk kontingent för att hjälpa det danska systerpartiet i valspurten. 

Jämtin, och det socialdemokratiska partiet, bröt med detta beslut en flera decennier lång tradition av nordisk socialdemokratisk gemenskap.

Idag är det ingen som vill prata om de misslyckade åren för svensk socialdemokrati. År där namn som Stefan Löfven, Carin Jämtin, Margot Wallström och inte minst Anders Lindberg själv bör anses ha ett explicit huvudansvar som en av de som satte tonen och ramarna i den allmänna debatten. 

Idag pratar allt fler socialdemokrater öppet om den danska socialdemokratin som föredömlig. Delegationerna har sedan valet 2022 åkt i skytteltrafik över sundet för att inhämta inspiration och erfarenheter. Dansk socialdemokrati upplevs som mer vital och mer i takt med väljarna än den svenska. Något som bidrar till denna utveckling är den mer tillåtande debatten i det publika rummet samt i mångt och mycket nyhetsvärderingarna. Dessa går i takt med vad väljarna engagerar sig i. Istället för tvärtom.

Det innebär att de danska partierna går i en bättre takt än de svenska. I Danmark finns ingen alternativmedia och inte heller forum som Flashback. Det finns inget behov av dessa arenor. Medborgarna känner att de utan att de stigmatiseras kan vädra sina åsikter. Utan konsekvenser.

Detta förstärks med att Danmark har en lågt satt spärr för att kunna ta plats i Folketinget, två procent. Även om det innebär att det danska politiska landskapet är svårförhandlat för att skapa ett regeringsunderlag så innebär det att små partier, som ligger nära väljarna, enkelt kan få stort inflytande. 

Som följdeffekt innebär det att de stora partierna tvingas till att ligga nära väljarna, vara lyhörda och tidigt fånga upp nya strömningar. För att inte få snabbväxande populistiska partier in i blockpolitiken. På det sättet skapas en bättre koordinering av politiken med väljarkåren.

Det som kallas för demokrati.

Vad har då detta med Anders Lindberg och Aftonbladets ledarredaktion att göra? Allt och inget. Men det som Lindberg ger uttryck idag är inget annat än det han gav uttryck för 2015. Att egentligen är det fortfarande de politiska partiernas ansvar och borde ligga i deras maktbefogenheter att göra urvalet av partier att rösta på för väljarna.

Och om väljarna sedan har ytterligare preferenser, som en stor enighet om en fortsatt restriktiv migrationspolitik talar vi inte om.