AI-företag riktar stark kritik mot lagstiftarna

AI genererad illustration genom FreePik
  • Söndag 10 aug 2025 2025-08-10
E-post

EU:s “EU AI Act” har trätt i kraft sedan en månad med omfattande regleringar i utvecklingen av AI. Bara detta är problematiskt och än mer problematiskt kommer det bli vartefter AI utvecklas i olika riktningar beroende på de olika regulatoriska miljöer deras ägare och utvecklare befinner sig i. Vissa av branschens ledande företag har redan valt att ställa sig utanför EU för att utveckla sina produkter vidare.

Flera amerikanska AI-företag har valt att ansluta sig till EU AI Pact, som är en frivillig överenskommelse från EU-kommissionen för att förbereda och främja efterlevnad av EU AI Act. Men långt ifrån alla.

Denna ”AI Pact” uppmuntrar företag att implementera AI-styrning, kartlägga högrisksystem och öka medvetenheten om etisk AI-användning i förväg innan lagens fulla tillämpning (som sträcker sig fram till 2027) införs. Därefter kommer EU:s regulatoriska ramverk AI Act bli obligatorisk för all europeisk AI-utveckling.

Sveriges näringsminister Ebba Busch (KD) har tidigare utlovat att EU:s AI Act endast skall införas ”på en lägsta nivå” vilket är ett helt omöjligt löfte att hålla. Då AI Act är en förordning så är den sedan den första juli i år svensk lag. Och som sådan icke dispositiv eller förhandlingsbar. Den når full kraft under 2027 då tiden fram tills dess är en omställningsperiod. Efter 2027 gäller förordningen även de AI-modeller och applikationer som utvecklats innan den första juli 2025.

Branschledande ställer sig utanför

Flera amerikanska företag har valt att inte ansluta sig till EU:s AI Pact, som är en frivillig överenskommelse för att förbereda sig på EU:s AI Act genom att implementera vissa krav i förväg. Baserat på tillgänglig information från officiella källor och rapporter (uppdaterat till augusti 2025) inkluderar de stora amerikanska företag som inte har anslutit sig Meta, Apple, Anthropic och Nvidia även om Anthrtopic aviserat att de kommer ansluta sig.

Företaget Meta, ägare till Facebook, Instagram och WhatsApp har explicit avstått från att ansluta sig och beskriver pakten som en överträdelse som går bortom AI Act:s begränsningar.

De hävdar att den introducerar rättsliga osäkerheter för modellutvecklare, hämmar innovation och utveckling av avancerade AI-modeller i Europa, samt ger europeiska företag en konkurrensnackdel. Meta har också kritiserat EU:s regulatoriska approach som “fel väg för AI” och pekat på att den riskerar att bromsa europeiska AI-företag.

Apple har valt att inte ansluta sig, främst på grund av pågående konflikter med EU kring regleringar som Digital Markets Act (DMA). Företaget hänvisar till regulatoriska osäkerheter som påverkar användarnas integritet och säkerhet, samt bredare oro för hur EU:s regleringar hämmar AI-utrullning (t.ex. har Apple valt att inte lansera vissa AI-funktioner i Europa på grund av dessa skäl).Allmänt sett har Apple och andra företag kritiserat pakten för att den bidrar till regulatoriska hinder som minskar innovationstakten.

Nvidia har inte anslutit sig till pakten. Inga specifika offentliga skäl har angivits från företaget, men rapporter pekar på att Nvidia (liksom andra) har valt att avvakta på grund av en mer allmän oro kring EU:s regulatoriska krav och deras påverkan på AI-innovation och konkurrenskraft. För Sveriges, och Wallenberggruppen, är detta problematiskt då Wallenberggruppen aviserat ett större kommande utvecklingssamarbete med Nvidia.

Nvidia som tills vidare valt att hålla sig avvaktande till EU.

xAI, det amerikanska företaget bakom Grok, har en nyanserad inställning till EU:s AI Pact. Enligt offentliga uttalanden och inlägg på X har xAI valt att delvis ansluta sig till pakten, specifikt genom att underteckna kapitlet om säkerhet och trygghet (Safety & Security) i EU:s frivilliga AI Code of Practice. Detta visar på ett stöd för AI-säkerhet, men xAI har samtidigt uttryckt stark kritik mot andra delar av pakten och EU:s AI Act.

xAI har starkt kritiserat AI Act och Code of Practice krav relaterade till transparens och upphovsrätt. De anser att dessa delar är “djupt skadliga för innovation” och att upphovsrättsreglerna är ett “övertramp”. xAI hävdar att krav som mänsklig tillsyn, riskbedömningar och datadelning skapar tunga bördor för företag.

xAI:s kritik speglar en bredare oro bland vissa amerikanska teknikföretag om att EU:s regulatoriska ramverk, inklusive AI Pact och AI Act, riskerar att hämma teknologisk utveckling och konkurrenskraft. Genom att enbart stödja säkerhetsaspekterna positionerar sig xAI som ett företag som värnar om ansvarsfull AI, samtidigt som de markerar mot vad de ser som överdrivna eller otydliga regulatoriska krav.

Det är den regulatoriska miljön, eller kontexten, som är avgörande för hur en AI hanterar olika frågeställningar eller uppgifter. Open AI och Chat GPT har funktioner inbyggda som gör att det inte går att få svar på specifika frågeställningar av etiska skäl samtidigt som Grok saknar många av dessa spärrar. Gemensamt för alla modeller är att de tenderar att bli speglar av användaren om inte användaren själv behärskar ett ämnesområde tillräckligt väl för att kunna dels ifrågasätta svaren som ges men inte minst formulera frågor på ett sådant sätt att en bias kan undvikas.

Men inte minst lagras frågeställningen och allt som matas in i modellen för att kunna återanvändas av andra. Inte sällan frågar en AI om användarens egna åsikter eller analyser som ett steg i att utveckla sin egen analysförmåga och kunskaper.

Flera AI kräver dessutom inloggning varför användarens identitet över tid görs känd för bolaget. Den AI som en makthavare använder kan med andra ord ha helt klart för sig att det är han. Och på sikt utforma svaren utifrån den kunskapen.

I det aktuella fallet med statsminister Ulf Kristerssons (M) behov av att få en ”second opinion” är allt detta djupt problematiskt. Inte bara i valet av AI, vilken form av bias som finns inbyggd av regulatoriska skäl utan både hur han ställer och formulerar frågorna samt inte minst vilka egna analyser statsministern matar in i allmänt tillgängliga applikationerna.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se