Polisen har nu nekat tillstånd för en ny koranbränning utanför Turkiets ambassad samtidigt som de tidigare utrikesministrarna Carl Bildt respektive Jan Eliasson ställer sig positiva till en skärpning av yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. En skärpning som har stöd från Sverigedemokraterna i deras senaste grundlagsmotion.

Tidigare på onsdagen varnade Säkerhetspolisen för att de ser ett ökat antal attentatshot mot Sverige, särskilt från våldsbejakande islamister. 

Polisen nekar nu tillstånd för en ny koranbränning utanför Turkiets ambassad i Stockholm. Anledningen är att Stockholmspolisen inte kan garantera säkerheten. Stockholmspolisen vitsordar att de konsulterat Säkerhetspolisen inför sitt beslut. Ett beslut som nu får beröm av Partiet Nyans partiledare Mikhail Yüksel.

Relaterat: Paludan balanserar på yttrandefrihetens gräns

Polisen säger nej till en ny koranbränning utanför turkiska ambassaden i Stockholm efter dialog med Säpo. Jag läser många positiva kommenterar om beslutet. Fler tycker att koranbränningar behöver förbjudas. Bra att opinionen vänder! För eller senare kommer detta elände stoppas.

— Mikail Yüksel 🕊 (@MikailYuksel_) February 8, 2023

Andra politiker som legat nära Partiet Nyans, att brännande av en Koran skall förbjudas i lag är de tidigare utrikesministrarna Carl Bildt (M) och Jan Eliasson (S), bägge kända för sina goda personliga relationer med despotiska regimer och statsmän. Bildts goda relationer med den turkiska statsledningen är minst lika kända som Eliassons med den nuvarande iranska.

Relaterat: Eliassons tweet om Paludan vittnar om rörelser inom S

Detta förhållningssätt får mothugg av yttrandefrihetsexperten Nils Funcke i en intervju i Expressen.

– Vi kan inte göra avkall på vår yttrandefrihet för att tillmötesgå en kolerisk president.

Funcke menar vidare att politiken skall hålla armlängds avstånd till att kommentera enskilda beslut eller situationer som reglerats i lag och som oberoende myndigheter och domstolar råder över.

Att politiken, i form av även erfarna och  namnkunniga företrädare, lägger sig i myndighetsutövning är inget nytt. Justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD) fick hård kritik från flera håll, även jurister efter att ha kallat de friande domarna efter Påskupploppen för ”ett dj**la skämt”.

Jomshof tar i relation till Bildt och Eliasson en motsatt position och menade tidigare att ”yttrandrefriheten är viktigare än Sveriges Nato-ansökan” men ändå att den ska begränsas. I den partimotion som lämnats in av hans partikamrater förespråkar Jomshof ett förbud mott att få bränna den svenska flaggan – eftersom den “bör stå över allt”.

Relaterat: Partiet Nyans lika extremt som Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna vill med andra ord återinföra den lagstiftning som gällde fram till 1971 och förbjöd skändande av nationella och religiösa symboler.

Som ordförande i riksdagens justitieutskott innebär det att denna inskränkning i yttrandefriheten och äganderätten har hela partiets stöd. Att samtliga riksdagsledamöter för Sverigedemokraterna står bakom motionen och kommer rösta för den när den kommer upp för votering.

Tidigare har såväl statsminister Ulf Kristersson (M) som utrikesminister Tobias Billström (M) uttalat sig i slirande ordalag om tillämpningen av YGL och TF legat i Sveriges intresse. Det är först på senare tid som Billström uttalat ett starkt försvar för de universella rätttigheterna.

De enda partiledare som uttalat ett genuint stöd för en vid tillämpning av YGL och TF är Johan Pehrson (L) och Märta Stenevi (MP).  Att det är just L och MP som har ett djupt förankrat stöd för denna lagstiftning beror på att bägge partierna har en lång historia att vara sprungen ur frikyrkorörelserna. 

Frikyrkorörelsernas tillväxt hade inte varit möjlig utan en bred tillämpning av de universella rättigheterna. Andra sidan myntet av en vid ytttrandefrihet är en vid religionsfrihet. Krymper den ena friheten så begränsas även den andra. Något som vare sig Yüksel, Bildt eller Eliasson tycks ha reflekterat vid närmare vid försvaret av sina respektive positioner och eventuella särintressen. Inte heller Sverigedemokraterna har motsatt sig det utan har konkretiserat sig i en riksdagsmotion.

Om Bildts och Eliassons stöd för en begränsning av yttrandefriheten blir respektive partis linje finns det goda skäl att Sverigedemokratenas föreslagna inskränkning får ett brett stöd i riksdagen med runt 70 procent av rösterna.

I det specifika fallet, att polisen nu nekar tillstånd för en koranbränning utanför Turkiets ambassad, går det inte att uttala sig med säkerhet om det var ett korrekt beslut eller ej. Om beslutet överklagas i domstol kan rätten, sannolikt bakom lyckta dörrar, höra hur Säkerhetspolisen och andra myndigheter inom underrättelseområdet bedömt situationen.

USA har gått ut med en generell varning till sina medborgare som vistas i Sverige. Säkerhetspolisen har inte förändrat den bredare hotbildsbdömningen men menar samtidigt att ”situationen är lättantändlig nu”. Vad som föranleder detta uttalande som kan sägas ligga till grund för polisens nya bedömning att kunna neka tillstånd och varför inte hotbildsbedömningen samtidigt förändrats framgår inte i några uttalanden.

Denna motsägelse kan endast klargöras om det reds ut av domstol. Endast en domstol kan klargöra om det förevarit en politisk påverkan eller om det de facto föreligger en hotbild på en sådan nivå att tillstånd nekats och att annan plats ej kunnat anvisas.