Är en utredning av påskkravallerna rätt åtgärd?

Genrebild. Foto: Nyheter Idag.
  • Söndag 29 maj 2022 2022-05-29
E-post

En riksdagsmajoritet vill se en utredning av påskkravallerna. Frågan är dock vad en sådan utredning på kort sikt kan komma fram till. Erfarenheterna från den SOU som utredde Göteborgskravallerna 2001 bord mana till eftertanke och istället bör politiker fråga sig om polisens kommenderingschefer har rätt juridisk kompetens för att fullgöra sina åligganden.

Som flera medier tidigare rapporterat om, bland annat DN, var det fel av polisen att frihetsberöva Rasmus Paludan på skärtorsdagen innan påsk inför hans tillståndsgivna manifestation i Skäggetorp, Linköping.

Redan innan sammankomsten skulle börja utbröt våldsamma upplopp och Paludan blev sittande i en bil på en parkeringsplats två kilometer därifrån tillsammans med poliser som inte ville att han skulle köra fram till Skäggetorp.

Klockan 16.52 fattade kommenderingschefen ett beslut om att Paludan skulle frihetsberövas, omhändertas. Beslutet motiverades med att han ”skapar upplopp”. Detta väckte förvåning internt inom polisen då det ansågs vara en långsökt tolkning av polislagen, eftersom Paludan inte var på plats i Skäggetorp.

Det är Förvaltningsrätten i Linköping, som konstaterat att polisen gjorde fel. Domstolen skriver att polisen bara får omhänderta någon som själv uppträder på ett sådant sätt att han eller hon stör eller utgör en omedelbar fara för den allmänna ordningen. Det krävs också att polisen först tömt ut andra möjligheter.

Polisens agerande och tolkning av ordningslagen är bekymmersam ur än fler perspektiv. Skulle kommenderingschefens tolkning ändå få fäste i andra delar av polisen spelar det inte heller någon större roll om en enskild eller organisation söker tillstånd. Polischefen som tagit beslut menar i sin tolkning att detta inte spelar någon roll utan det är hur en tillståndsgiven persons manifestation, som inte inletts, kan upplevas flera mil från platsen som skall avgöra om hans tillstånd skall honoreraras eller inte samt om de icke tillståndsgivna motreaktionerna skall beredas företräde.

Kommenderingschefens kunskaper om Regeringsformen är okända men denne bör rimligen vara en juristutbildad polischef. Rasmus Paludan har inte gjort några fel i relation till gällande lagrum utan polisen har utan stöd i något regelverk valt att censurera en enskild medborgare.

Även om inte Paludan ser ut att ha polisanmält händelsen så bör detta utredas i grunden. Att oppositionen, och en riksdagsmajoritet, drivit igenom ett tillkännagivande för en genomlysning av påsk-kravallerna är i detta fall inte heller relevant. Frågan är om det ens är en effektiv åtgärd bortsett från att i grunden få polisen att förklara sitt beslut om att omhänderta Paludan.

Den SOU, offentlig utredning, som genomfördes efter Göteborgskravallerna 2001 gav aldrig de svar på kravallernas uppkomst och förberedelser som utredarna skulle ta reda på.

Information om hur det gick till egentligen kom först flera år senare när en av koordinatorerna ur AFA själv lät publicera sin rapport med detaljer som endast en som satt centralt kunde ha kännedom om. En rapport som speglade ett händelseförlopp och beslutskedjor som den offentliga utredningen påstod inte fanns.

En bättre variant vore att avvakta polisens egen rapport och utifrån den och annat underrättelsematerial från andra parter i en framtid besluta om en bredare genomlysning skall ske av en kompetent aktör som stått utanför händelseförloppen.

 

 

 

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se