Svenskt Näringsliv reser invändningar inför att Socialdemokraterna beslutat att driva frågan om kortare arbetsveckor för alla. Även om invändningarna idag kretsar främst kring BNP-påverkan så kommer kostnaderna för arbetstidsförkortningen öka den offentliga sektorns lönekostnader med motsvarande två tredjedelar av en försvarsbudget per år. Som måste finansieras med eller via skattsedeln på något sätt.

För snart två år sedan fattade LO beslut på sin kongress om att driva på för kortare arbets­veckor för alla. Även Socialdemokraterna landade förra våren i beslutet att arbetstiden i Sverige bör förkortas – och att det ska ske mellan arbetsmarknadens parter, inte via lagstiftning.

För ett par veckor sedan begärde LO förhandling med Svenskt Näringsliv om saken. När LO utredde frågan förra året landade de i att BNP skulle sjunka med mellan 1,7 och 3,1 procent vid en övergång till 35-timmarsveckor. Svenskt Näringsliv menar i stället att det handlar om 8,1 procent.

Skälet är bland annat att LO räknar med att produktiviteten skulle gå upp, alltså att jobbet görs mer effektivt när tiden för återhämtning ökar. Svenskt Näringsliv landar i stället i att mindre blir gjort om man jobbar färre timmar rapporterar SvD i en djupintervju med Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl.

Även om debatten om arbetstidsreformen främst kretsat kring BNP-påverkan så är dess effekter på den offentliga ekonomin inte försumbar. Vid fullt implementerad reform, med en förkortning på åtta timmar, skulle Sveriges kommuner och regioner behöva en resursförstärkning motsvarande nästan en hel försvarsbudget årligen.

En resursförstärkning som bara kan åstadkommas med en höjning av kommunal och/eller regionalskatten alternativt besparingar i motsvarande omfattning om inte statliga resurser tillförs.

Arbetstidsförkortning i välfärden – kostnader enligt SKR:s beräkningar

En arbetstidsförkortning med två timmar per vecka för anställda i kommuner och regioner med så kallade kontaktyrken skulle kosta cirka 24 miljarder kronor per år. Det uppger Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Beräkningen förutsätter full lönekompensation och att verksamhetsnivån ska bibehållas. Det innebär att bortfallet av arbetstid måste ersättas genom nyrekrytering. En minskning med två timmar per vecka motsvarar cirka fem procent av en 40-timmarsvecka. Enligt SKR skulle det kräva rekrytering av omkring 41 000 nya heltidstjänster.

Kontaktyrken, som beräkningarna avser,  omfattar i huvudsak personal inom vård, skola och omsorg, exempelvis undersköterskor, sjuksköterskor, lärare, förskollärare, barnskötare, stödassistenter och socialarbetare.

SKR:s beräkningar utgår från cirka 820 000 anställda i dessa roller. Enligt organisationens personalstatistik från november 2023 uppgår antalet månadsavlönade i vård, skola och omsorg till mellan 720 000 och 820 000, beroende på definition:

Kommuner: cirka 535 000 anställda

• Skola: cirka 256 000

• Vård, omsorg och socialt arbete: cirka 279 000

• Regioner: cirka 184 000–190 000, huvudsakligen inom hälso- och sjukvård.

Den genomsnittliga årliga arbetskraftskostnaden per anställd i beräkningen uppgår till cirka 585 000 kronor, inklusive lön, arbetsgivaravgifter och övriga personalrelaterade kostnader.

Kostnad per timmes arbetstidsförkortning

Kostnaden är proportionell mot antalet arbetstimmar som försvinner och behöver ersättas. En linjär uppskattning ger följande utfall:

1 timme/vecka: cirka 12 miljarder kronor per år (ca 20 500 nya anställda)

2 timmar/vecka: 24 miljarder kronor per år (ca 41 000 nya anställda)

och så vidare upp till 8 timmar/vecka som skulle innebära cirka 96 miljarder kronor per år (med ca 164 000 nya anställda).

Sveriges försvarsbudget för 2025 uppgick till 138 miljarder kronor, vilket motsvarar 2,4 procent av BNP enligt Natos sätt att räkna.

I januari 2026 ingick cirka 5,8 miljoner personer (15–74 år) i den svenska arbetskraften, enligt säsongsrensade och utjämnade data från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). Om samhällskostnaden för en fyratimmars arbetstidsförkortning fördelas jämt över arbetskollektivet skulle det innebära en skattehöjning på c.a 8 000 kronor per år eller knappt 700 kronor per månad.

Alternativa beräkningar, antaganden och osäkerheter

Fackliga motberäkningar, bland annat redovisade av Vårdfokus under 2024, uppskattar kostnaden för en tvåtimmarsförkortning till cirka 21,7 miljarder kronor, motsvarande cirka 10,85 miljarder per timme. Skillnaden jämfört med SKR:s siffror förklaras av något lägre antaganden om antal anställda och genomsnittliga lönenivåer.

Samtliga beräkningar bygger på följande förutsättningar:

• Full lönekompensation trots minskad arbetstid.

• Oförändrad verksamhetsvolym och servicenivå.

• Ingen antagen produktivitetsökning.

Inga inräknade effekter av förändrad sjukfrånvaro, rekryteringskostnader eller andra dynamiska effekter.

SKR har i samband med avtalsrörelsen 2024 framhållit att välfärdssektorn redan har betydande rekryteringsutmaningar. En ytterligare efterfrågan på personal riskerar därför att försvåra bemanningen och öka pressen på löneglidning, eller att lönekostnaden stiger ytterligare som resultat av brist på arbetskraft med adekvat utbildning.

I den bredare samhällsekonomiska debatten har Svenskt Näringsliv lyft att mer omfattande arbetstidsförkortningar kan medföra kostnader på nationell nivå som uppgår till hundratals miljarder kronor, men utan att publicera specifika detaljberäkningar för kommuner och regioner.

Siffrorna från SKR har citerats brett i svensk media i samband med avtalsrörelsen 2024 och utgör i dagsläget den mest detaljerade offentliga kostnadsuppskattningen för kommunal och regional verksamhet.