Arvsfondsdelegationen förändrar ensidigt implementeringen av de demokratikriterier som krävs för utbetalning av statsbidrag. Förändringen innebär att församlingsbeslut kan överprövas av biskop, högt uppsatta imamer eller andra högre upp i hierarkin som därmed kan upphäva demokratiskt fattade beslut på församlingsnivå. Helt i strid med grundtankarna i den av Moderaterna och Socialdemokraterna framförhandlade reformen som var tänkt att förhindra uppenbart hot mot det svenska demokratiska samhällsskicket.

Allmänna arvsfonden sorterar under Finansdepartementet, som har det övergripande ansvaret. Kammarkollegiet förvaltar fondens tillgångar och bevakar dess rätt. Arvsfondsdelegationen, en nämndmyndighet under regeringen, beslutar om vilka projekt som beviljas stöd. Socialdepartementet ansvarar för delegationen och för frågor som rör Allmänna arvsfonden. Departementets sakområde – barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning – sammanfaller med fondens målgrupper.

Arvsfondsdelegationen har nu fattat ett så kallat inriktningsbeslut om att stryka kravet på ”demokratisk struktur” ur de generella villkoren för stöd. Kravet aktualiserades i höstas när en församling nekades bidrag med hänvisning till bristande intern demokrati.

– Det är väldigt välkommet, säger Sofia Camnerin vid Sveriges kristna råd.

Beslutet fattades vid delegationens styrelsemöte under onsdagen. I en skriftlig kommentar till tidningen Dagen uppger delegationens ordförande Ulrika Stuart Hamilton:

”Vid vårt möte i går fattade vi ett inriktningsbeslut om att stryka kravet på demokratisk struktur ur de generella villkoren. Det möjliggör att fler organisationer kan få stöd från Allmänna arvsfonden.”

Stuart Hamilton har en partipolitisk bakgrund i Liberalerna och kommer närmast från att ha varit generalsekreterare för Famna – riksorganisationen för idéburen välfärd. En del av mottagarsidan i det bidragsindustriella komplexet.

Stuart Hamilton menade i en intervju när hon tillsattes av socialminister Jakob Forssmed (KD) att

– Arvsfonden är en omistlig del av infrastrukturen för civilsamhället. Som självständig aktör med stabilt inflöde av medel kan Arvsfonden som ingen annan verka som inkubator för civilsamhället.

Det stabila inflöde av medel till Arvsfonden som Stuart Hamilton åsyftar är huvudsakligen genom arv från personer som avlidit utan nära släktingar (närmare än kusiner) och som inte skrivit testamente, så kallade arvslösa dödsbon. Fonden får även in medel genom gåvor, testamente, förmånstagarförordnanden och överskott från metallåtervinning, som tandguld eller titan från proteser, vid kremering.

År 2024 fick fonden in totalt 1 814 miljoner kronor, varav 964 miljoner kom från arv/metallåtervinning och 393 miljoner från direktavkastning. 

Reformen rycks upp med rötterna bakvägen

Bakgrunden till beslutet är att två kristna församlingar förlorade statsbidrag med hänvisning till demokratikriteriet. I det mest uppmärksammade fallet bedömdes S:ta Eugenias församlingsordning inte uppfylla kravet på demokratisk struktur. Ordningen ger biskopen vetorätt i samtliga församlingsbeslut, vilket ansågs strida mot principen om lokal demokratisk beslutanderätt.

Relaterat: Så byggs det bidragsindustriella komplexets reformmotstånd upp

Genom att avskaffa kravet förändras tillämpningen av de demokrativillkor som tidigare förhandlats fram politiskt, bland annat mellan Moderaterna och Socialdemokraterna. På sikt innebär beslutet en uppluckring av den reglering som syftade till att säkerställa intern demokratisk uppbyggnad hos bidragsmottagare.

Relaterat: Muslimska civilsamhället mobiliserar – Med ostyrkta påståenden

Förändringen får principiell betydelse även utanför de kristna samfunden. Även muslimska organisationer omfattas av Arvsfondens regelverk. I praktiken kan exempelvis paraplyorganisationer som Förenade Islamiska Föreningar i Sverige(FIFS) ges större utrymme att påverka eller överpröva lokala föreningars beslut utan att detta påverkar möjligheten till bidrag.

Kritiker menar att Arvsfondsdelegationen genom beslutet i praktiken omtolkar lagstiftarens intentioner bakom demokratikriteriet. En bidragande politisk faktor har varit Kristdemokraternas motstånd mot att demokratikrav ska omfatta religiösa samfund. Ansvarigt statsråd Jakob Forssmed var redan före sitt formella tillträde tydlig med att den då föreslagna propositionen skulle dras tillbaka.

Tillbakadragandet ledde till att lagstiftningsprocessen inledningsvis försenades med omkring två år men med beskedet från Arvsfondsdelegationen att lagen nu i praktiken dras tillbaka.

Relaterat: Det största hotet mot civilsamhället är civilsamhället själva