Riksdagen ställer sig bakom den nya grundlagsändringen om utlandsspioneri, vilken gör det straffbart att lämna uppgifter som kan störa Sveriges förhållande till andra stater och organisationer. Med dagens votering, den andra efter ett mellanliggande val, innebär det att de föreslagna lagändringarna i kraft den första januari 2023.

Nödvändigt menar vissa, medan andra säger att det är ett hot mot yttrandefriheten.

– Den hör inte hemma i svensk grundlag, säger tryckfrihetsexperten Nils Funcke.

Ändringen i grund­lagen kommer få konsekvenser för den journalistiska granskningen av Sveriges deltagande i internationella samarbeten som Nato, EU och FN. I förlängningen hotas alla medborgares rätt till information och själva demokratin.

Grunden för för skärpningen är att spioneribrottet och vissa anknytande brott utvidgas så att syftet ska vara att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda.

Utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri kriminaliseras även som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Meddelarfriheten och anskaffarfriheten begränsas när det gäller utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri.

Den nya straffbestämmelsen är avsedd att förstärka skyddet för känsliga uppgifter som förekommer inom ramen för internationella samarbeten. Samarbeten som kan rymmas inom ramen för den Nordiiska passunionen, EU, Sveriges FN-medlemska och inte minst ett eventuellt Nato-medlemskap. De uppgifter som det finns anledning att låta straffbestämmelsen skydda är uppgifter som är avsedda att hållas hemliga. 

Straffbestämmelserna om obehörig och grov obehörig befattning med hemlig uppgift samt vårdslöshet med hemlig uppgift utvidgas så att de även omfattar gärningar som har sin grund i utlandsspioneri.

Flera remissinstanser, bl.a. Justitiekanslern, Lunds universitet (juridiska fakulteten), Svenska Journalistförbundet och Föreningen grävande journalister, har dock synpunkter på rekvisitet. En huvudinvändning är att det är oklart hur det hypotetiska provet som ingår i rekvisitet ska göras, vilket sin tur kan innebära en risk för oförutsägbarhet och rättsosäkerhet i tillämpningen.

I förarbetet till lagen finns det något som kan tolkas som en ventil, där menar regeringen att

En gärning ska inte utgöra brott, om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig. 

Lagstifningens försvarare menar att det är denna ”ventil” som möjliggör en fortsatt fri rapportering om Sveriges roll i multilaterala sammanhang samt i bilaterala relationer med till exempel Turkiet.

Men frågan är i vilken utsträckning som denna ventil kommer att kunna fungera. De förändringar som införs i BrB är bland annat:

Den som, i annat fall än som avses i 5 §, för att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer en hemlig uppgift som förekommer inom ramen för ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organisation eller i en mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem, och vars uppenbarande för en främmande makt eller motsvarande är ägnat att medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation, döms för utlandsspioneri till fängelse i högst fyra år.

Detta innebär att ett avslöjande som det som Ledarsidorna och Världen Idag gjorde kring det svenska biståndet till den Palestinska myndigheten 20NN skulle träffas av straffansvar.