Brottsförebyggande rådets rapport om islamofobi kommer följas av en motsvarande om afrofobi. Om urvalet av källor präglades av begränsningar i den första rapporten kommer detta bli ännu mer begränsat i rapporten om afrofobi. Det finns idag endast en handfull personer och endast en organisation som är aktiva i arbetet. En organisation som har starka kopplingar till extrema miljöer med inslag av bland annat antisemitism och förberedelser terrordåd.

Regeringens arbete med en plan mot hatbrott baseras på ett regeringsbeslut från 2016. Det övergripande målet ett strategiskt, effektivt och samlat arbete mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott i Sverige. 

Planen ska utgöra en grund och en inriktning för arbetet mot rasism och hatbrott inom de särskilt viktiga strategiska områden som regeringen har identifierat: mer kunskap, utbildning och forskning; förbättrad samordning och uppföljning; ökat stöd och fördjupad dialog; förstärkt förebyggande arbete på nätet; ett mer aktivt rättsväsende. 

Med planen utformas en struktur för samordning och uppföljning som lägger grunden för ett långsiktigt strategiskt arbete.

Den första rapporten om islamofobi fick omfattande kritik vilket Ledarsidorna beskrivit i tidigarare artiklar. Brå redovisade bland annat inte vilka av de muslimska civilsamhällesorganisationerna de varit i kontakt med utan menade att de intervjuat individer som i de fallen skyddas av forskningssekretess. Dessutom redogjorde inte Brå för vilken eller vilka former av islamofobi som granskats.

Läs mer: Brå rapport om Afrofobi skapar fler frågor än svar

En rimlig slutsats som Ledarsidorna dragit är att det främst varit ur Muslimska brödraskapets kluster av nätverksorganisationer som kontaktats eftersom flera av de muslimska organisationer som inte ingår i klustret inte kontaktats av Brå. Detta visar kontroller som Ledarsidorna gjort med bland annat några av de muslimska organisationer som uppbär stöd från Myndigheten för stöd till trossamfund.

Begränsat urval av källor inför nästa rapport

Inför rapporten om afrofobi går det därmed att sluta sig till att det arbetet kommer främst beröra Afrosvenskarna som är den enda uttalade civilsamhällesorganisation som organiserar afrosvenskar samt Länsstyrelsen i Stockholm. På Länsstyrelsen i Stockholm arbetar Kitimbwa Sabuni, talesperson för Afrosvenskarna, med frågor som bland annat berör diskriminering i arbetslivet på grund av hudfärg.

Om Brå urval av källor var begränsat i dess första rapport om islamofobi finns det uppenbara risker med att detta blir avsevärt mer begränsat på organisatorisk nivå i dess andra om afrofobi med de personunioner som är uppenbara mellan Afrosvenskarna och Länsstyrelsen.

Afrosvenskarnas riksförbund grundades 1990 och är enligt sina egna stadgar partipolitiskt och religiöst obundet. Individuella och organisationsmedlemmar ansluts genom regionala lokalavdelningar på fem orter i Sverige. Enligt Afrosvenskarnas riksförbund finns det i Sverige 150 000 personer med afrikansk bakgrund och Afrosvenskarnas riksförbund har tagit till sin uppgift är att arbeta för att dessa ska åtnjuta lika rättigheter och få en meningsfull tillvaro. Förbundet har varit medsponsor till det svenska Martin Luther King-priset.

Afrosvenskarna grundades av personer som tillhör eller står nära den kongolesiska klanen Bembe, eller BaBembe, nära. Bland grundarna återfinns främst Kitimbwa Sabuni samt hans syster Nyamko Sabuni, Liberalernas nuvarande partiledare. Nyamko Sabuni har bland annat varit Afrosvenskarnas ordförande samt varit verksam som projektledare.

Afrosvenskarna – en del av ett radikalt kluster

Afrosvenskarna, dess nuvarande namn, har sedan mer än ett decennium haft ett nära samarbete med Muslimska brödraskapets kluster av nätverksorganisationer såsom Islamiska förbundet i Sverige, det numera upplösta Sveriges Unga Muslimer samt studieförbundet Ibn Rushd. I dessa sammanhang har det tillsammans bjudit in hatpredikanter samt antisemitiska föreläsare såsom konvertiten Yvonne Ridley.

Afrosvenskarna har även på egen hand bjudit in öppet antisemitiska föreläsare och lagt ut dessa föreläsningar från bland annat Café Pan Africa på internet.

Sabuni har i Expressen, som företrädare för Afrosvenskarna, kritiserat Storbritanniens och andra västländers sanktioner mot Zimbabwe och dess tidigare president Robert Mugabe.

Afrosvenskarna har även ett nära samarbete genom den personunion som uppstått i äktenskapet mellan Kitimbwa Sabuni och Fatima Doubakil med Muslimska mänskliga rättighetskommittén. Muslimska  mänskliga rättighetskommittén MMRK, är en svensk muslimsk organisation bildad 2007. Kitimbwa Sabuni har själv tidigare varit talesperson för MMRK. 

MMRK anordnade i maj 2010 ett seminarium med Munir Awad som talare om Sveriges terrorlagstiftning. Den 24 november 2010 presenterade MMRK en kritiserad rapport om Munir Awad, som år 2013 dömdes för att ha förberett ett terrorattentat mot Jyllands-Posten. Rapporten, framtagen i samarbete med bland annat Cage UK  syftade till att rentvå Awad från misstankar om extrema åsikter och var framtagen av bland annat Kitimbwa Sabuni.

Läs mer: Endast Nyamko Sabuni kan skingra dimmorna

Hur Brottsförebyggande rådet bygger upp sin rapport om afrofobi återstår att se men det går inte att utesluta att Afrosvenskarnas underlag och konsultationer kommer få ett stort genomslag vilket kan leda till en ensidighet.