Bulletin utmanar publicistisk tradition

Skärmavbildning från Bulletins brottsmålskarta / Bulletin logo.
  • Fredag 18 jul 2025 2025-07-18
E-post

Nättidningen Bulletin har tagit ett initiativ att visualisera rättsdatabaser inom vissa brottskategorier. Initiativet i nyhetsformat är publicistiskt intressant då den å ena sidan ansluter sig till en nordamerikansk rättspraxis som ännu inte prövats inom EU men samtidigt lägger sig inom ramarna för det beslut i Högsta domstolen som möjliggör en form av publicering av domstolsbeslut med journalistisk efterbearbetning.

I USA finns en lagstadgad rätt att få veta om dömda sexualbrottslingar bor. Den lagstiftning som detta bygger på är känd som Megan’s Law, som är en federal lag från 1996 som kräver att information om registrerade sexualförbrytare offentliggörs för allmänheten. Lagen infördes efter mordet på Megan Kanka och syftar till att ge föräldrar och samhället rätt att få veta om dömda sexualförbrytare bor i deras område, ofta genom offentliga register och notifieringar.

Megan’s Law kan komma i konflikt med svensk och europeisk rättspraxis, främst på grund av EU:s starka integritetsskydd. I EU, inklusive Sverige, regleras hanteringen av personuppgifter strikt genom GDPR (General Data Protection Regulation), som klassificerar uppgifter om kriminella domar som känslig persondata och kräver explicita rättsliga grunder för offentliggörande eller behandling.

Offentliggörande av information om sexualförbrytare i stil med Megan’s Law skulle kunna strida mot GDPR:s principer om dataminimering och proportionalitet, samt Artikel 8 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (ECHR), som skyddar rätten till privatliv.

Europa har generellt inga offentliga sexualförbrytarregister tillgängliga för allmänheten (med undantag som Polen), utan informationen är begränsad till rättsväsendet för att främja rehabilitering och undvika stigmatisering. I Sverige är domar offentliga handlingar enligt offentlighetsprincipen, men en systematisk offentligt tillgänglig allmän åtkomst skulle kräva balansering mot integritetsrätten enligt dataskyddslagen (som implementerar GDPR), och det finns ingen motsvarighet till Megan’s Law på grund av dessa prioriteringar. 

Konflikter uppstår ofta i gränsöverskridande sammanhang, som dataöverföring mellan USA och EU, där US-lagar som Megan’s Law inte harmoniserar med EU:s fokus på individens rättigheter över samhällssäkerhet.

Publicering av domar prövas rättsligt

I Sverige och Europa pågår för närvarande olika former av rättsliga prövningar om hur, och i vilken omfattning, som domstolsbeslut ska kunna göras tillgängliga för allmänheten.

Högsta domstolen avgjorde under våren en tvist mellan Panoptes Sweden AB, som driver Nyhetsbyrån Siren, och Hovrätten för Övre Norrland gällande utlämnande av allmänna handlingar. Siren begärde att få ta del av ett stort antal handlingar från hovrätten, såsom domar, beslut, dagboksblad och stämningsansökningar i brottmål för publicering.

Relaterat: Högsta domstolen inför “de facto” förbud mot rättsdatabaser

Högsta domstolen var inte enig i sitt beslut. En knapp majoritet av justitieråden ville helt gå på Hovrätten för Övre Norrlands beslut medans två ville ge Siren rätt. Inför beslutet hade Högsta domstolen kallat in ytterligare tre justitieråd inför domstolsutslaget.

I ett annat mål i Europadomstolen prövas frågan om i vilken utsträckning som den europeiska regleringen GDPR står över de svenska mediagrundlagarna. Målet liknar det svenska men drivs av företaget Garrapatica som ingår i Lexbase-sfären. Där kommer den europeiska dataskyddsförordningen paragraf 85, som skulle innebära ett förbud mot rättsdatabaser prövas mot de nationella yttrandefrihets- och tryckfrihetslagarna. Målet bedöms avgöras under hösten.

Relaterat: Regeringen skickar avgörande signaler via EU-domstolen

Det senare domstolsutslaget kommer i hög grad att påverka nättidningen Bulletins senaste satsning.

Nättidningen Bulletin utmanar rättstradition och praxis

Bulletin lanserade den 14 juli en databas i form av en visualisering av främst dömda sexualbrottslingar. Tidningen ansluter sig till den publicistiska tradition som tillämpas av svenska dagstidningar som med jämna mellanrum publicerar nationella, regionala eller lokala kartor om vem som tjänar mest, vem som bor i de dyraste husen eller har de mest exklusiva fordonsinnehaven.

Skillnaden är att Bulletin hämtar sina data från domstolarna som offentlig handling och genomför en journalistisk efterbehandling.

I vilken mån detta initiativ kommer att prövas rättsligt är okänt men så som det är utformat så finns det för Bulletin en möjlighet att göra som de gör enligt Högsta domstolens beslut i våras. Det beslutet förbjöd de företag som utan journalistisk efterbearbetning publicerade domarna, i Bulletins fall har de gjort en sådan genom att möjliggöra en grafisk presentation och kopplat denna till PAR, folkbokföringsregistret inom ramen för tidningens utgivningsbevis.

Relaterat: Morgan Johansson censurlagar vinner EU:s gehör trots motstånd hos väljare

Bulletins initiativ är publicistiskt intressant då den å ena sidan ansluter sig till en nordamerikansk rättspraxis som ännu inte prövats inom EU men samtidigt lägger sig inom ramarna på det beslut i Högsta domstolen som möjliggör en form av publicering av information hämtad ur rättsdatabaser med journalistisk efterbearbetning.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se