Regeringen och EU-kommissionen reagerade kraftigt på den bild på näringsminister Ebba Busch som genererats av programvaran Grok. Av reaktionerna att döma är det rimligt att förvänta sig ytterligare begränsningar av AI-tjänster inom EU samtidigt som USA och Kina kommer dra ifrån. Allt för att den politiska nivån inte klarar av att skilja äpplen från päron.

Det har riktats skarp kritik mot Elon Musks AI-verktyg Grok på sociala medieplattformen X, där användare kunnat skapa sexualiserade bilder av verkliga personer. Bland annat har bilder på energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) iklädd endast bikini spridits. Ebba Busch kommenterade själv i en video på X med kritik mot plattformen.

– Problemet är att jag blev ofrivilligt avklädd av Elon Musks Grok på X. Och låt mig vara tydlig, som kvinna väljer jag när, var och för vem jag visar mig i bikini, säger hon.

My comment on Grok/Bikini Gate pic.twitter.com/JNnLqt29AZ

— Ebba Busch (@BuschEbba) January 9, 2026

EU-kommissionen har riktat skarp kritik mot X och kallade i måndags de nya funktionerna på Grok för ”vidriga”. Även Buschs partikollega socialminister Jakob Forssmed (KD) är kritisk mot funktionen i AI-boten Grok och säger att det är ett ”groteskt exempel på att techbolagen är beredda att utveckla tjänster som exploaterar människor”.

Flera av Elon Musks supportrar menade att problemet inte var plattformen och funktionaliteten utan människorna bakom som gav instruktioner till programvaran samt laddade upp bilden. Att samma bild lika gärna hade kunnat göras i standardprogramvaran Photoshop eller annat grafiskt formgivningsprogram. Något som Elon Musk kommenterade på X med ett ”exakt”.

Det går idag, med de politiska reaktionerna från Stockholm och Bryssel inte att utesluta ytterligare begränsningar i utvecklingen av AI-tjänster och grafisk programvara efter att även statsminister Ulf Kristersson (M) anslutit sig till kritiken mot XAi och Elon Musk. 

Politiker klarar inte av att skilja äpplen från päron

Redan idag begränsar EU:s AI Act såväl utveckling som tillämpningsområden för artificiell intelligens. Forsknings- och utvecklingsområden som är högprioriterade för länder som USA, Kina och Israel. Begränsningarna som AI Act innebär har redan föranlett EU-kommissionen att lägga fram det så kallade ”Omnibus-paketet” som skall lätta upp regleringarna. Detta eftersom det hämmar den europeiska AI-utvecklingen. 

Under sommaren 2025 i Almedalen menade en av Googles forskningschefer att branschen på något sätt skulle vara tvungna att ”runda eller inkapacitera” EU:s AI Act om europeiska tech-bolag skulle kunna hålla jämna steg med amerikanska och kinesiska. Annars skulle alla de investeringar i europeisk AI-utveckling som utlovats utebli.

Och konkurrens saknas inte heller från annat håll. Den kommande kinesiska femårsplanen från 2026 lägga ännu större vikt vid självförsörjning, statlig styrning och en ekonomi som är mindre sårbar för omvärldens påtryckningar.

Konkurrensen med USA är central. Genom omfattande statliga subventioner till AI, halvledare och grön teknik – samt kontroll över strategiska råvaror som sällsynta jordartsmetaller – vill Kina skapa långsiktiga konkurrensfördelar. 

Samtidigt fördjupas samarbetet med länder som Ryssland, Indien och Nordkorea. Länder som även de saknar alla de begränsande lagstiftningar som EU AI Act innebär. En lagstiftning som inom EU med viss sannolikhet står inför ytterligare skärpningar.

Allt för en bild på en politiker som lika gärna hade gått att framställa i ett vanligt bildbehandlingsprogram. 

Extramaterial

Groks tolkning av prompten “Gör Sveriges statsminister Ulf Kristersson till en clown”.