Därför är självrekryterade opinonspaneler sämre

Free image licensed under Attribution CC-BY 2.0; 2.5; 3.0; and 4.0; and Attribution Share Alike CC-BY-SA 2.0; 2.5; 3.0; and 4.0;
  • Fredag 19 apr 2024 2024-04-19
E-post

Inför valet till EUP 2024 blir opinionsmätningar ett allt viktigare verktyg för nyhetsvärdering och analys. Fredrik Furtenbach, Sveriges Radio, uppmärksammar på plattformen X en undersökning från Demoskop som sammanfattar många av de systemfel som de självrekryterade panelerna är behäftade med.

Sveriges Radios inrikespolitiska analytiker Fredrik Furtenbach uppmärksammar på plattformen X Demoskops undersökning om stödet för könsbyteslagen

Furtenbach sammanfattar något av den bias, eller systemfel, som präglar självrekryterade opinionspaneler i allmänhet och Demoskops Iniziopanel i synnerhet.

Men panelen är behäftad med fler skevheter än så. Demoskop utför Boprisindikatorn åt SEB som drar respondenterna ur Aftonbladets Inizio-panel. SEB:s ansvarige för Boprisindikatorn Americo Gonzales medgivit detta i någon mån när han svarar på frågan om hur många i Boprisindikatorn som äger sin egen bostad. Gonzales menar att mellan 65 och 70 procent gör det medans den faktiska siffran är 62 procent enligt SCB:s statistik. SCB baserar sin siffra på tillgängliga data från bland annat Skatteverket och fastighetsregistret. Ett demografiskt systemfel på upp till åtta procent som i slutändan kan bli det dubbla. 

En ytterligare felkälla i just Boprisindikatorn är att vare sig SEB eller Demoskop vet hur många som deltar i enkäterna är en del av bostadsmarknaden d.v.s står i begrepp att köpa eller sälja sin bostad om de ens äger någon, en avgörande faktor för att ha någon relevant känsla för hur bopriserna kan utvecklas. Bopriser baseras i huvudsak på statslåneräntan och Riksbankens räntebanor, något som Iniziopanelen svårligen kan påverka.

Relaterat: Så manipulerades den svenska kronan

En tredje avgörande faktor som Furtenbach tangerar är urvalet eller rekryteringen till panelen. Den sker via Aftonbladets renodlat politiska artiklar där bland annat Lena Mellin tydligt kommunicerar bland annat hur skeptisk hon är till den sittande statsministern Ulf Kristersson (M). Mellin skriver bl.a:

Ulf Kristersson har inte lyckats kyla ner känslorna. Tvärtom har han hällt bensin på brasan genom att säga att han inte heller gillar allt i förslaget. Han hade velat behålla åldersgränsen på 18 år.

Under sina 1,5 år som statsminister har Kristersson hanterat både kriser och brutna vallöften. Men ingen av dem har rubbat den inre sammanhållningen i regeringen eller mellan Tidöpartierna. Det har inte knakat i fogarna som nu.

Det gör krisen allvarlig för Kristersson. Liksom att den ifrågasätter hans auktoritet. Just nu skiter både hans egna riksdagsledamöter, regeringen och SD i vad han tycker.

Och så till det där med himlen. Hösten 2018 sade Ulf Kristersson att han skulle bilda en Alliansregering ”om inte himlen faller ner”. Det gjorde den eftersom han inte kunde bilda någon regering alls.

Hon menar även att

Sara Skyttedal som under buller och bång lämnade Kristdemokraterna satsar nu på ett dödfött projekt. Hon har grundat ett parti, Folklistan, som ska ställa upp i valet till EU-parlamentet i juni och i nästa riksdags- och lokalval. Magi eller andra övernaturliga krafter krävs för att lyckas.

Amanda Lind blev som jag trodde redan samma dag som Märta Stenevi avgick valberedningens förslag till nytt språkrör för Miljöpartiet. Hennes gedigna CV liksom förtroendet för henne avgjorde. Lind har varit kommunalråd, partisekreterare, minister, riksdagsledamot och utskottsordförande.

(Orden “dödfött” samt “gedigna” är starkt värdeladdade ord som adresserar eller framhäver vissa åsikter eller värderingar)

I anslutning till dessa formuleringar uppmanas läsaren delta i opinionspanelen. Risken är överhängande att Aftonbladet då bara rekryterar politiskt likasinnade med Mellins tydligt uttryckta åsikter i en artikel som är allt annat än neutralt formulerad.

Relaterat: Opinionsmätningar: Billigt är ofta billigt av ett skäl

Läsare som tar del av Mellins analyser för att bekräfta sin egen uppfattning riskerar att bli överrepresenterade i Demoskops Inizio-panel.

Förutom Aftonbladet är det främst SvD samt mindre seriösa, mindre kompetenta eller små alternativt ekonomiskt svaga redaktioner som hänvisar till självrekryterade paneler då demografisk och statistiskt säkerställd källdata inte kan verifieras.

Iniziopanelen saknar dessutom alla verifikationssystem för att garantera datasäkerheten, d.v.s att det är en verklig person som är den han eller hon utger för sig att vara som svarar på enkäterna.

Dessa systemfel förstärker varandra men det finns ytterligare sådant som kan avgöra i de webbaserade panelerna. Undersökningarnas längd, frekvens samt eventuella belöningssystem påverkar utfallen i olika grader och riktningar.

Professor Johan Martinsson, tidigare vid SOM-institutet och idag analyschef vid Demoskop säger själv att användandet av statistiskt säkerställda och vetenskapligt uppbyggda metoder är att föredra föredra före de självrekryterade panelerna.

I Martinssons egen artikel i Journal of Elections, Public Opinion and Parties från 2017 som konstaterar han att 

“Baserat på 110 förvalsundersökningar gjorda i Sverige, ett flerpartisystem, finner vi att sannolikhetsbaserade urval ger mer exakta undersökningar jämfört med opt-in interneturval. Därför pekar våra resultat på en avvägning mellan billiga onlineundersökningar och noggrannhet.

Att självrekryterade paneler håller en lägre kvalitet men till en lägre kostnad än de paneler som håller sig till de av Georg Gallup framtagna metoderna med verifierbara underlag.

Relaterat: Så stora är riskerna med självrekryterade opinionspaneler

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se