Därför kan inte Stegra få “Net Zero”-status
Det svenska stålföretaget Stegra är ett av de företag inom den gröna omställningen som kommer söka en europeisk “Net Zero-status”. Syftet med statusen är att maximera tillgången till statsbidrag, subventioner och annan positiv särbehandling. En status som redan bör kunna ifrågasättas när det svenska stålföretagets val av partner granskas. Partners vars verksamhet redan ådragit sig den amerikanska finansinspektionens uppmärksamhet.
Det svenska stålföretaget Stegra i Boden menar att de kommer bli världens första storskaliga producent av fossilfritt stål. Det går heller inte att utesluta att det Vargas-ägda företaget inom en snar framtid kommer att ansöka om en ”Net Zero”-status. En sådan status skulle, om näringsminister Ebba Busch (KD) lagförslag antas av riksdagen i slutet av oktober inte bara ge Stegra en positiv särbehandling vid ansökan av skattefinansierade bidrag, subventioner och lån utan även bygga en mur runt företaget som skulle minska möjligheterna till oberoende granskning.
Relaterat: Kraftig kritik mot Busch från det egna regeringsunderlaget
Busch avser att skärpa sekretessen kring finansiering och affärsstrategiska samarbeten ytterligare. Trots att bland annat den mesta information om affärskritiska samarbeten, finansiering och motsvarande redan idag aktivt undanhålls allmänheten. Till exempel är det fortfarande okänt hur mycket av den skattefinansierade kreditgarantin från Riksgälden som Stegra utnyttjat.
Men idag är det fortfarande möjligt att i viss utsträckning granska företag inom ”den gröna omställningen”. Och frågan som måste ställas redan nu är om Stegra någonsin har realistiska förutsättningar att på objektiva rekvisit någonsin kan uppnå denna status när bolagets val av teknik och samarbetspartners granskas.
Relaterat: Blir “Net Zero” nästa “Think Pink”?
Malmbrist provocerar fram miljöfarliga lösningar
Valet av gruvföretaget Vale som partner för egen järnpelletstillverkning bör annars innebära att såväl långivare som bidragsutbetalare med omedelbar verkan fryser alla utbetalningar till bolaget.
Stegra är för sitt val av teknik, vätgasdrivna elektriska bågljusugnar där vätgasen används till att producera effekt. Dessa ugnar kräver järnmalm med en hög järnhalt, över 67 procent, för att kunna fungera. Finns det inte tillgång till denna malm kan den ersättas av järnskrot eller järnpellets. Dessa pellets har processats och anrikats fram ur malm med en järnhalt mellan 45 och 65 procent.
Anrikningen av denna järnmalm till pellets är en extremt kostnads- och energikrävande process. Med därtill hörande CO2-utsläpp och risk för omfattande miljöskador.
Inledningsvis skall denna låghaltiga malm mekaniskt malas ner till ett pulver. Därefter skall detta pulver blandas med olika kemikalier till en ”slush” där processen med hjälp av stora elektromagneter separerar en substans med den högre järnhalt som möjliggör produktionen av pellets som, i detta fall, Stegra kan använda.
Den separerade substansen med högre järnhalt bakas till pellets i ugnar med 1 300 grader C. Restsubstansen, med höga nivåer av tungmetaller samlas därefter i stora dammar. Dessa delar av produktionsprocessen bidrar inte till minskningen av CO2-utsläppen utan precis tvärtom. Ökar dessa.
Stegra vara helt beroende av dessa pellets, som baseras på en klimat- och miljöfarlig process samt importerat järnskrot då tillgången på 67-procentig malm är starkt begränsad. Den malm med denna höga järnhalt som finns tillgänglig är kontrakterad av bland annat SSAB, Thyssen Krupp och andra redan etablerade stålföretag.
Och även valet av partner bör anses vara djupt problematiskt för alla intressenter i det svenska stålföretaget. Allt från Europeiska Investeringsbanken, Riksgälden till det lånekonsortium som garanterat företagets nuvarande existens.
Vale – Ansvarigt för Sydamerikas största miljökatastrofer
Stegra har valt ut företaget Vale som partner för produktionen av järnpellets. Vale är ett brasilianskt gruvföretag, världens största järnpelletsproducent som ytterst ansvarat för två miljökatastrofer i Minas Gerais, Brasilien:
- Mariana-dammkatastrofen 2015
- Brumadinho-dammkatastrofen 2019.
Båda händelserna involverade kollaps av avfallsdammar, vilket släppte ut miljontals ton giftigt gruvavfall som ödelade mark, förorenade floder, dödade hundratals människor och orsakade långsiktiga socio-och miljömässiga skador.
Brumadinho-dammkatastrofen inträffade Den 25 januari 2019 när en avfallsdamm vid Vales Córrego do Feijão-gruva kollapsade vilket släppte ut ett lerflöde kontaminerat med arsenik och andra tungmetaller som en rest av pelletstillverkningen. Katastrofen resulterade i 272 dödsfall och omfattande förstörelse. Den förorenade också Paraopeba-floden, vilket drabbade tusentals människor, inklusive ursprungsbefolkningar. Giftigt slam förstörde 300 tunnland inhemsk skog och förorenade floden, vilket påverkade det lokala ekosystemet och vattenresurserna.
Vale tvingades betala sju miljarder dollar i skadestånd och återställningskostnader. Av de 272 döda återfanns aldrig 11 som bedöms fortsatt ligga begravda i lermassorna.
Mariana-dammkatastrofen inträffade tre år tidigare, i november 2015, och var även det resultatet av en kollapsad avfallsdamm vid Samarco-gruvan. Kollapsen släppte ut 62 miljoner ton gruvavfall i Doce-floden, vilket förstörde samhällen och skadade Atlantic Forest-biotopen. Katastrofen ledde till omfattande ekologiska skador och sociala och ekonomiska störningar, där offren sökte rättvisa och ersättning år senare.
Trots katastroferna bedöms 20 av Vales avfallsdammar, inklusive de som indirekt eller direkt kan kopplas till Stegras behov av järnpellets fortfarande vara av samma högriskaraktär vilket väckt oro för framtida incidenter. Skulle en eller flera av dessa kollapsa riskeras inte försumbara arealer av ekosystemen kring regnskogarna.
Det vill säga, det går att kraftigt ifrågasätta om Vargas-företaget Stegra någonsin kommer bli fossilfritt eller kunna leva upp till EU:s definition på Net Zero-status. Undantaget järnskrotet uppvisar bolagets försörjning av råvaror i form av järnpellets på stora CO2-utsläpp samt inte minst orimliga miljöskador som orsakats av bolagets partners.
Stegras val av partner innebär även att bolaget sannolikt medvetet flyttar ut särskilt riskfylld verksamhet samt miljörisker utanför EU och EU:s tillsynsmyndigheter räckvidd och kontroll.
Vale har utöver detta varit involverade i omfattande korruptionshärvor och misstänks för att ha misslett marknaden och myndigheter om miljörisker. Så pass omfattande att USA:s finansinspektion, SEC, sett sig tvungna att reagera med att sätta in sin egen ”Task Force” för revision av bolagets verksamhet.
Relaterat: Skellefteå kommun riskerar att få stå för saneringskostnaderna efter Northvolt
Johan Westerholm
