Efter att frågan om en svensk anslutning till Euron varit bottenfrusen under flera år höjs nu allt fler röster som vill ansluta Sverige till den gemensamma valutan. Men frågan är om inte dessa förslag kommer i elfte timmen. Utvecklingen inom FinTech, den finansiella industrin, pekar på ett tekniksprång med kryptotillgångar som på sikt kan göra hela frågan om Euron obsolet för Sveriges vidkommande.

Förslagen på att Sverige skall ansluta sig till den EU-gemensamma valutan Euro kommer från allt fler håll. I opinionen hos väljarna ligger stödet fortsatt lågt, men motståndet har fallit. Efter eurokrisen låg motståndet över 70 procent i många år. I årets SOM-undersökning från Göteborgs universitet säger 41 procent nej till ett svenskt euromedlemskap, medan stödet ligger runt 25–30 procent. 

Lars Calmfors, huvudredaktör för utredningen, argumenterar nu också för ett inträde. Han ledde den statliga valutaunionsutredningen 1996, som kom att prägla den ekonomiska debatten inför folkomröstningen 2003. Då rekommenderade han att Sverige skulle vänta. Nu pekar han på tre förändringar: kronans försvagning, den ökade ekonomiska integrationen och att Sverige står utanför bankunionen

Tankesmedjan Katalys som är kopplad till flera LO-förbund gör en annan bedömning. Max Jerneck, samhällsekonomisk utredare på Katalys, varnar för att ett inträde skulle minska Sveriges handlingsutrymme i en kris.

Enligt Jerneck innebär en egen valuta att staten i en kris kan vara säkrare i sin betalningsförmåga, eftersom centralbanken kan skapa den valuta som behövs. Det gör att investerare uppfattar lånen som mindre riskfyllda, vilket i sin tur håller nere räntorna. Länder utan egen valuta saknar den tryggheten, menar han.

En valutamarknad i förändring

Frågan är dock om någon av Calmförs respektive Jerneck bevakar eller följer utvecklingen av det som kallas för FinTech, Financial Technology och i synnerhet den omreglering av kryptotillgångar som skett i USA sedan Donald Trump installerades som president igen.

Även om värdet på Bitcoin nu faller kraftigt så har andra kryptotillgångar med annan funktionalitet kunnat hålla emot. Bitcoin är “store of value” och fyller ingen annan funktion i ett finans- och valutasystem. Men det finns andra. Som adresserar andra funktioner på den internationella finansmarknaden. Kryptotillgångar som till exempel Etherum och XRP har funktioner som gör dessa lämpade för smarta kontrakt och transaktioner. XRP:s system med huvudbok och tillgångar används idag för oljehandeln mellan UAE och Indien samt att Dubai nu lyft över hela sitt fastighetsregister på systemet.

Utvecklingen av kryptotillgångar som en del av den internationella handeln har även ökat behovet av s.k. Stable Coins. Kryptotillgångar som är ”peggade” eller uppbackade av den amerikanska dollarn eller euron 1:1. Den amerikanska banken Circles USDC är idag den största av dessa valutor som innebär en inkörsport till andra kryptotillgångar med en bredd av funktionaliteter.

Den svenska banken Klarna har, som första svenska bank, aviserat att de skall utveckla en egen Stable Coin, KlarnaUSD.  Denna lanseras i ett samarbete med den amerikansk betaltjänsten Stripe 2026 för deras blockkedjenätverk Tempo. Stripe är ett av världens största betalföretag för handel på internet med kunder som Amazon, Uber m.fl..

Klarnas beslut att börja utveckla sin verksamhet för att möta nästa generations möjligheter med den blockkedjeteknik som den för med sig, med krav på tillgång till decentraliserade kryptotillgångar, kommer påverka centraliserade valutor som Euron och den svenska kronan.

Det går inte att utesluta att utvecklingen inom FinTech inom några år kommer göra att den svenska Euro-debatten blivit obsolet. 

Desto fler aktörer som börjar använda sig av blockkedjeteknik för finansiella transaktioner och handel med varor och tjänster, desto större blir behovet av valutor och tillgångar kompatibla med denna teknik. 

För Sveriges vidkommande skulle en svensk E-krona skulle kunna vara svaret men denna är i sådana fall helt beroende av en europeisk e-euro införs först. En valuta anpassad för den blockkedjeteknik som nu växer. Och där är motståndet stort från ECB som inte vill underlätta för införandet av en mer delegerad valuta, som Stable Coins, utan behålla kontrollen själv.

Frågan är idag låst på centralbanksnivå samtidigt som utvecklingen av kryptotillgångar och transaktionssystem fortsätter.