Demonstrationerna i London: “Fight back or die”

Tommy Robinson. Bildkälla: Wikipedia. Montage.
  • Söndag 14 sep 2025 2025-09-14
E-post

London samlade långt över 100 000 deltagare. Och även om protesterna som sådana hade ett migrantfokus går det inte att bortse från de orsakssamband som Storbritanniens allt mer repressiva medielagstiftning resulterat i. En utveckling där entreprenören Elon Musk menar att folket idag står inför valet att de måste slå tillbaka eller själva dö.

Under eftermiddagen igår genomfördes en av de största manifestationerna i modern tid i centrala London. Manifestationen, Unite the Kingdom, som organiserades av den brittiske opinionsbildaren och aktivisten Tommy Robinson samlade över 100 000 demonstranter. 

Robinson, vars egentliga namn är Stephen Yaxley-Lennon var med och grundade English Defence League (EDL), och ledde organisationen 2009–2013. Han har även varit medlem i British National Party samt 2015 blev han involverad i brittiska Pegida. Han har dömts, och avtjänat, flertalet gånger för aktiviteter kopplade till hans opinionsbildning.

Bland talarna under gårdagen märktes  en rad med framträdande opinionsbildare såsom debattören Ant Middleton, president Donald Trumps tidigare rådgivare Steve Bannon, entreprenören och ägaren till X, Elon Musk samt Tommy Robinson själv.

– De lyckades tysta oss under 20 år genom att anklaga oss för förtal och genom att kalla oss högerextremister och islamofober. Nu darrar Westminster, revolutionen har börjat, sade Robinson

Elon Musk fördömde vad han beskrev som vänstervåld, censur och massinvandring, och hänvisade till Charlie Kirks död och varnade för att om den nuvarande utvecklingen fortsätter kommer vanliga människor inte att ha något annat val än att slå tillbaka.

Även om yttrandefriheten inte angavs som det dominerande temat så är det snarare en integrerad del av den bredare narrativen om nationell suveränitet och anti-immigration.  Det går inte att bortse från att just denna problemställning, yttrandefriheten, utgör ett av orsakssambanden till de kraftiga opinionsyttringarna. Robinson själv släpptes nyligen från ett fängelsestraff där han avtjänat sju månader i fängelse för förtal av en syrisk flyktingungdom.

Etablerad media har framställt manifestationen som en högerextrem anti-immigrationsmarsch, medan mer konservativt orienterade redaktioner och arrangörerna betonar frihetstemat för att distansera sig från rasismanklagelser. 

Det blev därmed fullt naturligt att mordet på den amerikanske konservative opinionsbildaren Charlie Kirks död och Robinsons personliga historia av rättsliga konflikter kring tal om känsliga ämnen satte delar av ramen. Det reflekterar den bredare polarisering som finns i Storbritannien kring migrationspolitik och gränserna för fri debatt.

Mindre utrymme för fri debatt

Storbritannien har under de senaste fem åren (2020–2025) infört och genomfört flera lagar och åtgärder som har lett till ökad inskränkning av yttrandefriheten, särskilt på sociala medier och i samband med protester. Detta har skapat en debatt om balansen mellan skydd mot hat, desinformation och våld på ena sidan, och rätten till fri yttrandefrihet på den andra. 

Storbritannien saknar en absolut konstitutionell skydd för yttrandefrihet som i USA:s första tillägg eller som utgörs av den svenska Tryckfrihetsförordningen samt Yttrandefrihetsgrundlagen utan bygger istället på artikel 10 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (införd via Human Rights Act 1998), som tillåter inskränkningar för att skydda nationell säkerhet, folkhälsa eller andras rättigheter.

Online Safety Act 2023 är en central, och kritiserad, lag.  Denna lag, som trädde i kraft stegvis från 2023 och fullt ut under 2025, är den mest omdiskuterade inskränkningen. Den kräver att plattformar som X,  Meta och andra tar bort olagligt eller skadligt innehåll, inklusive hatpropaganda, desinformation och material som hotar barns säkerhet.

Andra exempel på repressiv lagstiftning är  Police, Crime, Sentencing and Courts Act (2022) och Public Order Act (2023). Dessa lagar begränsar rätten till fredliga protester genom att ge polisen bredare befogenheter att stoppa demonstrationer som orsakar “allvarlig störning” eller “obekvämlighet”. Dessa lagrum har använts mot klimataktivister (t.ex. Just Stop Oil) och pro-palestinska grupper.

En äldre lag är Communications Act (2003) och den paragraf i lagen som kallas ”Section 127”. Åberopandet av denna äldre lag har intensifierats under perioden och kriminaliserar “grovt offensiva” meddelanden online som orsakar “upprördhet” eller “obekvämlighet”. 

Tillämpningen av Communications Act samt The Malicious Communications Act (1988) har lett till tusentals arresteringar årligen – uppskattningsvis 12 000 per år, eller cirka 30 per dag, enligt en analys i tidningen The Times gjorde tidigare i år. Lagen är vag och har kritiserats för att  träffa satir, kritik och personliga åsikter.

Omfattande kritik mot den brittiska regeringen

Kritik mot utvecklingen på lagstiftningsområdet har kommit från både tunga inrikes opinionsbildare som från internationella organisationer och tongivande stater.

Bland annat har komikerna John Cleese, känd från Monty Python Flying Circus samt Rowan Atkinson med sin karaktär Mr Bean kommit att engagera sig i opinionsbildningen mot Section 127.

Amnesty Internationals senast rapport noterar den brittiska regeringens alltmer repressiva hållning kring yttrandefrihet och kräver  kräver slut på åtal mot fredliga demonstranter.

Human Rights Watch, HRW, kritiserar Storbritannien i sin World Report 2025 för att underminera demokratiska friheter, inklusive yttrandefrihet, genom att inte avskaffa de repressiva lagar som idag tillämpas. HRW pekar på ökad polisvåld mot demonstranter och bristande skydd för journalister.

US State Department (2025) beskriver utvecklingen i Storbritannien som en försämring av yttrandefriheten, särskilt online, på grund av Online Safety Act och arresteringar för “offensivt” tal.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se