Det skall Sveriges nya fregatter döpas till
Sverige står inför att införskaffa fyra större ytstridsfartyg av fregatts storlek. Ett oväntat problem dök dock upp som Försvarsberedningen tvingats att hantera under de bitvis hårda förhandlingarna. Det oväntade problemet – den slutliga namngivningen – har nu lösts i en blocköverskridande överenskommelse där samtliga partier fått sina behov och krav tillgodosedda.
Sverige står i begrepp att köpa in fyra nya fregatter, sannolikt för leverans från 2030, i en affär värd 40–60 miljarder kronor. Dessa större örlogsfartyg, avsedda för luftvärn och skydd av sjötransporter, är en del av den utökade marin förmågan inom Nato. Upphandlingen står idag inför beslut efter utvärdering av tre företag. De tre är franska Naval Group, spanska Navantia och det brittisk-svenska samarbetet mellan Babcock och Saab.
Inom försvarsutskottet råder det en bred enighet om detta steg i upprustningen. Eftersom Sverige delar ett innanhav, Östersjön, med Ryssland har behovet av en marin förstärkning ökat sedan Rysslands första aggression mot Ukraina 2014. Ryssland kom då att annektera Krim-halvön och Rysslands president Vladimir Putin har gjort anspråk på hela det av Sovjetunionen en gång kontrollerade territoriet. Vilket inkluderar de baltiska staterna.
Ett oväntat problem i de politiska diskussionerna har dock varit namnfrågan. De senaste generationerna fartyg av olika klass har haft statsnamn, som kustkorvetterna av Stockholms-klass eller Göteborg-klass samt de större korvetterna av Visby-klass eller som i fallet med ubåtar som uppkallats efter landskap.
Denna tradition bröt den tidigare där de större ytstridsfartygen sedan efterkrigstiden hade landskapsnamn. Detta är något flera politiska företrädare fört fram som del av de signalvärden som skall återställa Försvarsmaktens respekt.
På samma sätt som krafter inom både Försvarsmakten och konservativa försvarsvänliga politiska kretsar finns det önskemål att återgå till tidigare traditioner. Dels att landskapsnamnen för ubåtar byts ut och att de framgent uppkallas efter gudar, som Neptun, eller olika former av vattendjur, som Sjöhästen.
Även om de kommande stridsfartygen inledningsvis skulle uppkallats efter mellanstora svenska städer, främst Luleå i den aktuella namngivningsprocessen, så har detta inte varit oomtvistat. Tvärtom har det funnits svårlösta och ej förutsägbara underliggande politiska konflikter i namnfrågan.
Låsta positioner löstes upp
Från de politiska partierna har positionerna inledningsvis varit låsta om vad eller enligt vilka principer som nästa generations stora ytstridsfartyg skall uppkallas. Efter vad som uppges vara hårda förhandlingar nåddes nyligen till slut en bred kompromiss. Eller snarare en framåtsyftande och progressiv NATO-anpassning. Flera av Sveriges NATO-allierade har anammat en tradition av att uppkalla sina största ytstridsfartyg eller flaggfartyg efter tidigare statschefer.
USA:s hangarfartyg Abraham Lincoln, Dwight D Eisenhower och Gerald S Ford är exempel på detta, det franska motsvarande Charles de Gaulle samt det brittiska hangarfartyget HMS Queen Elizabeth är andra exempel på hur ett lands flaggskepp namnges efter tidigare statsmän eller statschefer. Det finns med andra ord en internationell tradition och acceptans att namnge sina största eller viktigaste stridsfartyg efter tidigare statschefer.
I försvarsberedningens namngivningsutskott enades riksdagspartierna i veckan om enligt vilka principer som svenska örlogsfartyg skall namnges i framtiden. Principer som skall upphöjas till svensk lag innan riksdagsuppehållet.
För de största fartygen, som de projekterade fregatterna skall dessa namnges efter avlidna tidigare statsministrar. För mindre fartyg kan kretsen utvidgas till tidigare övriga statsråd eller politiska partiordföranden alternativt språkrör som satt ett särskilt historiskt avtryck i den svenska folkopinionen.
Detta var krav från framför allt Miljöpartiet och Vänsterpartiet som insett att de annars aldrig skulle få örlogsfartyg namngivna efter någon av deras främsta företrädare.
En rekommendation namnberedningsutskottet i Försvarsberedningen kom fram till är att det är en fördel om de personer som ett stridsfartyg finns kvar i det allmänna politiska minnet. Det innebär att endast statsministrar under efterkrigstiden är aktuella inledningsvis. De valda namnen skall även balansera en bredd av politiska ideologier och åsikter.
Först ut att få namn efter de nya antagna principerna blir de projekterade svenska fregatterna F11-F14.
Dessa kommer namnges enligt följande:
- F 11 – HMS Ola Ullsten
- F 12 – HMS Olof Palme
- F 13 – HMS Torbjörn Fälldin
- F 14 – HMS Tage Erlander
De kommande fyra fregatterna kommer internationellt benämnas som svenska fregatter av Ullsten-klass efter det första fartyget i serien om fyra fartyg. Detta i likhet med t.ex de amerikanska hangarfartygen av Nimitz-klass (10 i serien).
I enlighet med de antagna principerna beslutades att nästa generations träng- och underhållsfartyg kommer att namnges efter Lars Werner (V), Per Gahrton (MP), Yngve Holmberg (M) samt Ian Wachtmeister (Ny demokrati). Lagrådet, som konsulterats i frågan menar att även om ett riksdagsparti skulle vara upplöst så kvalificerar detta en tidigare ordförande att kunna namnge ett mindre svenskt örlogsfartyg. Den lagtekniska lösningen skall ha motiverat Wachtmeisters namn. Det innebär att även skivbolagsdirektören Bert Karlsson i framtiden kan räkna med att få ett underhållsfartyg uppkallat efter sig.
Eftersom kristdemokraternas Alf Svensson samt sverigedemokraternas Jimmie Åkesson så vitt känt fortfarande är vid liv kommer dessa partier behöva vänta något på att få ”sitt” fartyg tilldelade vilket till slut accepterades av de berörda partierna.
Den slutliga kompromissen nåddes efter att Kristdemokraterna erbjudits att marinens ubåtsräddningsfartyg, tills idag benämnd URF, döps om efter ha slutfört den sedan tidigare planerade livstidsförlängningen.
I samband med att URF återgår i tjänst döps fartyget om till HMS Lewi Pethrus som påminnelse och symbol för ubåtsbesättningarnas hopp, frälsning och räddning. URF, från och med idag HMS Lewi Pethrus, ingår sedan tidigare i den internationella ubåtsräddningsberedskapen.
Sverigedemokraternas representant avstod från att kräva en särlösning i likhet med den för KD eftersom statsisbrytarna fortsatt kommer namnges efter nordiska gudar såsom Oden, Tor och Loke.
Miljöpartiets samt framför allt Socialdemokraternas sidoorganisation Tro och Solidaritets önskemål om att få utrymme med typnamnet Mohammed avsedda för livflottarna på ytstridsfartygen fick inget gehör. Efter att den “hissats” till partiledningsnivå och avfärdats kom frågan att släppas.
EXTRAMATERIAL
Du kan ta del av hela beslutsprotokollet, lagrådsremissen och följa ärendets beredning i denna länk.
Johan Westerholm
