Det största hotet mot civilsamhället är civilsamhället själva
De statligt finansierade svenska civilsamhällesorganisationerna upplevs allt mer pressade. Flera av dessa menar att dagens regeringsunderlag och regering dompteras av Sverigedemokraterna och att den svenska statsfinansieringen av civilsamhället är hotad. Och att därmed hela denna sektor står inför en avveckling. Men problemet är inte regeringen. Problemet är civilsamhällets organisationer själva.
I Altinget menar Patrik Schröder, civilsamhällessamordnare på Fremia, att detta är ett reellt hot mot civilsamhället. Att skulle finansierngen utebli eller strypas kommer demokratin hotas och tilliten mellan människor bytas ut till misstänksamhet och fientlighet. Schröder menar att
Vägen framåt är inte självklar. I Sverige pågår just nu en debatt om det offentliga stödet till civilsamhället, där en del menar att stödet helt borde strypas. Det vore förödande, framför allt för de människor som i slutändan skulle drabbas men också för att det skulle minska det demokratiska utrymmet och tilliten i samhället.
Fremia är arbetsgivarföreningen för verksamheter i huvudsak inom kooperation, civilsamhälle, idéburen välfärd och samhällsnytta samt medarbetar- eller partnerägda företag. Fremia organiserar 5 300 medlemsföretag som tillsammans har 150 000 anställda.
Fermia tycks dessvärre varit helt bortkopplade, eller ställt sig helt utanför den debatt som tog fart i samband med professor Erik Amnås granskning på Folkbildningsrådets uppdrag av studieförbundet Ibn Rushd. Även om Amnås granskning hade stora brister, och var närmast att betrakta som en partsinlaga för att försvara statsbidragsmodellen även för verksamhet som inte uppfyller grundläggande demokratikriterier så kunde Amnå konstatera att det förelåg en rad med administrativa brister inom Ibn Rushd. Brister som tydde på att skattemedel inte användes på avsett sätt. Eller ens redovisat sätt.
Relaterat: Studieförbundet Ibn Rushd – Folkbildningrådet visar sig vara det största problemet
Vid seminariet och paneldebatten 2019 där kritikerna av Folkbildningsrådet representerades av docent Magnus Ranstorp hördes endast en självkritisk röst från civilsamhället.
Tjia Torpe, S, som var på seminariet i egenskap av representant för der rörelsedrivna folkhögskolorna, RIO, menade att de varningssignaler som Amnå trots allt formulerade, att civilsamhället inte bara måste bli mer transparenta utan även i alla avseenden ta de korruptionstendenser på allvar. Att motverkades inte dessa tendenser och skulle civilsamhället fortsatt vara så pass slutna skulle finansieringen hotas i grunden.
Torpes invändning mot Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graners försvar av den dagens ordning, med fortsatt slutenhet och fortsatt motstånd mot all form av reglering möttes av total tystnad i seminariehallen. Man kunde med viss lätthet höra en knappnål falla medans de övriga närvarande antingen inspekterade sina nagelband eller tittade ner under koncentrerad tystnad på sina skor.
Relaterat: Därför är motståndet mot förändrigar av Folkbildningsrådet så effektivt
Det är inte fel att säga att resten blev historia efter att Riksrevisionen granskat bidragsregnet över studieförbunden. Och de bedömningar som Magnus Ranstorp tillsammans med docent Aje Carlbom gjort tidigare, att studieförbunden är överfinansierade med minst 50 procent finns det idag allt mer tecken på.
Riksrevisionens rapport har fått till följd att utbildningsminister Mats Persson (L) nu lagt en rad med redovisningsuppdrag på Folkbildningsrådet. Dessa uppdrag har resulterat i en frenetisk verksamhet menar Ledarsidornas källor i flera av varandra oberoende förbund när nu underlag för 2024 års folkbildningsanslag skall tas fram. Flera studieförbund förbereder nu kraftiga neddragningar på personal då de själva inser att verksamheten varit överfinansierad eller att medel inte använts på avsett sätt. Resultatet kan sammanfattas i ett ord: Korruption.
Relaterat: Folkbildningsrådet – Riksomfattande arena för korruption
I tyst samförstånd
Den kritiserade finansieringen av kluster för gängkriminalitet i Botkyrka, där händelseutvecklingen tog en ny vändning under helgen. Aftonbladet kunde avslöja bandinspelningar där det socialdemokratiska kommunalrådett ville runda regelverken för att medge ytterligare utbetalningar till ABF som fått sin verksamhet vid ungdomsgårdarna fryst går helt emot den bild som studieförbunden och Folkbildningsrådet försöker sätta.
Tvärtom tyder det på att vare sig ABF eller Folkbildningsrådet själva tycks ha förstått vad Tjia Torpe försökte förmedla, att det största hotet mot en statsfinansierad civilsamhällessektor är utbildningsförbundens och folkhögskolorna själva.
Den bristande tillit mellan människor, opinion och civilsamhälle som växt fram har bara en enda rot. Civilsamhället. Där Fermia och Patrik Schröder är en lika tongivande aktör som Folkbildningsrådet. Som var och en bidragit aktivt till den allt mer uppenbara korruption som omger statsfinansieringen av civilsamhället.
Där arbetsgivare och arbetstagare i tyst samförstånd aldrig varnat för utvecklingen i Botkyrka utan tvärtom arbetat aktivt förr att den modell som gör överfinansiering möjlig försvaras till sista skattebetalarkrona.