När Naturvårdsverket i december 2024 avslog Stegras ansökan försämrades det nästan färdigställda, påstått fossilfria stålverkets finansiella läge markant. Förutsättningarna för bolagets finansieringsplan, som arbetats fram som själva grunden som bolaget vilar på, var borta och krisen ett faktum. En kris som såväl regering som opposition var medvetna om skulle inträffa förr eller senare.

När Naturvårdsverket i december 2024 avslog Stegras ansökan om 1,65 miljarder kronor försämrades det nästan färdigställda, påstått fossilfria stålverkets finansiella läge markant. Beslutet, i kombination med bolagets övriga finansieringsproblem, ökade trycket på regeringen att ingripa.

Att bolaget – vare sig formellt eller i praktiken – inte uppfyllde Naturvårdsverkets krav var dock ingen överraskning. Redan i februari 2022 rapporterade Naturvårdsverket till regeringen Andersson att Stegra, trots löften från ägaren Harald Mix och vd:n Henrik Henriksson, riskerade att bli en av landets största koldioxidutsläppare.

En sådan rapportering är obligatorisk när avvikelser identifieras. Därmed informerades inte bara den dåvarande näringsministern Karl-Petter Thorwaldsson (S), utan hela den dåvarande regeringens inre kretsa av politiskt ansvariga. Även statsminister Magdalena Andersson, finansminister Mikael Damberg och finansmarknadsminister Fredrik Olovsson informerades om att projektet riskerade att inte kvalificera för statliga stödåtgärder.

I ett normalt politiskt sammanhang hade ett sådant besked utlöst en omprövning. Projektet bar tydliga drag av prestigeinvestering. I stället uteblev reaktionen. Förutsättningarna ansågs kunna förändras över tid.

Bolagets egna siffror grund för beslut

När Naturvårdsverket i december 2024 – med bolagets egna uppgifter som grund – avslog bidragsansökan, förändrades dock situationen. Beslutet utlöste en dominoeffekt i en redan ansträngd finansieringsstruktur.

Den modell som flera av Harald Mix närstående bolag tillämpar kan beskrivas som sekventiell och villkorsstyrd. Verksamheten byggs upp kring en idé som förutsätts nå industriell skala och i förlängningen börsintroduktion. Finansieringen sker stegvis, där varje nytt kapitaltillskott förutsätter att föregående steg har fullföljts.

Northvolt och Stegra uppvisar likartade drag. Bolagen etableras kring affärsplaner och marknadsantaganden med tydlig koppling till den gröna omställningen. Inledningsvis finansieras förstudier och konsultinsatser – ofta med internationella rådgivare – varefter ägarbasen breddas genom riktade kapitalanskaffningar inom grundarnas nätverk.

I nästa fas tillkommer offentliga krediter eller bidragsliknande stöd. För Northvolt blev en kredit från Europeiska investeringsbanken avgörande för att etablera extern legitimitet och attrahera ytterligare finansiering. Offentligt stöd fungerar i dessa strukturer som kvalitetsstämpel och som villkor för att andra kreditlinor ska kunna aktiveras.

Det är också här sårbarheten uppstår. Finansieringen är ömsesidigt villkorad: bidrag förutsätter uppfyllda klimat- och miljökrav, samtidigt som privata krediter ofta kräver att offentligt stöd är säkrat. Om ett led faller, påverkas hela kedjan.

I Northvolts fall uteblev en avgörande kreditutbetalning när villkoren inte uppfylldes. Därmed bröts finansieringskedjan. Stegra befinner sig nu i en liknande situation. Bolaget uppfyller inte kraven för statsstöd och kan därmed inte visa långivare att offentliga garantier finns på plats. Följden blir att kreditlinor inte aktiveras och kapitaltillförseln stannar av.

Mot denna bakgrund har Stegra intensifierat sina kontakter med politisk nivå. Av korrespondens som Ledarsidorna tagit del av framgår även att bolaget för dialog med Riksgälden i syfte att förändra villkoren för statliga garantier.

Kärnproblemet kvarstår dock: bolaget uppfyller inte de klimat- och miljökrav som låg till grund för den ursprungliga finansieringsplanen. Utan uppfyllda villkor faller den struktur som hela kapitalanskaffningen vilar på.

Och därmed hela den idé som bolaget är uppbyggt på. Att någon annan ska betala för värdeökningen som bara kommer några få tillgodo.