Vladimirs Putin förklarades igår vinnare i det ryska presidentvalet som med objektiva rekvisit bör betecknas som manipulerat. Men ändå så är utvecklingen av Ryssland den enda möjliga. Med ett kompakt stöd för nationell säkerhet, lag och ordning och endast ett nästintill försumbart stöd för demokratiska grundvärderingar som yttrandefrihet i opinionen ligger en demokratisk utveckling, även post-Putin, långt borta.

Vladimir Putin vann valet med 87,97 % av rösterna, det visade de första officiella resultaten enligt Reuters. Han kommer kunna gå om Stalin som Rysslands längst sittande ledare och installeras för en ny period i maj.

Kritiker till Putin uppmanade till en protestaktion där målet var att försöka överbelasta valförfarandet genom att alla ska rösta vid exakt samma tid. Även om de inte kan påverka valutgången hoppas de kunna visa på att de ryssar som önskar ett maktskifte inte är ensamma.

Det ryska anses vara riggat enligt flera observatörer. Söndagen är den tredje och sista valdagen men det blevVladimir Putin som utropas till president i Ryssland igen.

Men finns det några som helst förutsättningar för ett annat utfall än en starkt nationalistiskt präglad politisk ledning?

Utifrån ett idéhistoriskt perspektiv är det ryska stödet för demokrati svagt vilket beskrevs i en artikel i Dagens Samhälle 2015, med anledning av den ryska annekteringen av Krim. Det stod då klart, även mot bakgrund av den ryska invasionen av Georgien tidigare att någon demokratisering av Ryssland inte ligger på denna sida tidshorisonten.

Enkelt sammanfattat så har Ryssland aldrig varit i närheten av att implementera något som skulle kunna likna en demokrati. Rysslands historia har i huvudsak kastats mellan två eller tre olika totalitära repressiva system något som kan sägas beskrivas av SR P3 Historia program om Alexandra Kolontaj. Adelsdamen som blev en av Lenins närmast förtrogna.

Trots illusionen om motsatt utveckling i Ryssland, en illusion som underblåsts av bland annat Carl Bildt. Sannolikheten att Vladimir Putins regim överlever det krig han personligen startade blir allt mindre, menar Bildt i en krönika i Sydsvenskan. Vid tidigare presidentval, som det som genomfördes 2007 menade Bildt att utvecklingen inte precis gick mot demokrati i Ryssland. Snarare motsatt håll men ville samtidigt tona ner kritiken mot Vladimir Putin.

– Men ett decibelkrig ligger inte i någons intresse, sade Bildt i en intervju i Aftonbladet.

Idag är Carl Bildt aktuell som regeringens utredare av bland annat den svenska underrättelse- och säkerhetstjänstens behov av underrättelser samt vice ordförande för Kreab Worldwide. Han har tidigare haft styrelseuppdrag i av Vladimir Putin kontrollerade bolaget Vostok Nafta.

Stödet för yttrandefrihet och demokrati har endast ett svagt stöd i den ryska folkopinionen, Det framgår av opinionsundersökningar genomförda 2018-2020 inom ramen för WVS, World Value Survey. Istället premierar den ryska opinionen en stark försvarsmakt, en stark nationell identitet samt lag och ordning. Yttrandefrihet premierades då, innan den ryska invasionen av Ukraina, endast av 3,5 procent av de ryska väljarna. Den under oklara omständigheter döde dissidenten och oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj är med andra ord ett undantag, inte normen i rysk politik. Det är endast i väst han är normen. Mätningarna genomfördes under perioden 2018-2020 med ett slumpmässigt statistiskt säkerställt urval i personliga intervjuer. Och andra undersökningar efter detta bekräftar denna bild.

Undersökningar som genomförts av Elena Koneva, grundare av opinionsföretaget Extreme Scan baserat i London pekar på ett stabilt stöd för det ryska anfallskriget mot Ukraina. Det blir tydligt i den långtidsstudie som bolaget genomför.

Extreme Scan ingår i WAPOR vilket är en form av kvalitetssäkring. I mer än 70 år har World Association for Public Opinion främjat de högsta professionella standarderna, etiken och teknikerna för opinionsundersökningar.

Under 2022, efter höstens reträtt för de ryska trupperna från Charkiv-regionen och från nära Cherson, började bilden av ett oroande nederlag spridas i  den ryska allmänheten och ingav en känsla av osäkerhet. En tidigare tydlig trend nedåt i undersökningen som genomfördes visade att det tidigare starka stödet omkring 65 procent sviktade.

Men detta kom att gå tillbaka under 2023. Idag stöds den ryska invasionen explicit av drygt 50 procent av de tillfrågade samtidigt som de som vill se ett slut på detta bara har stöd av var femte väljare, eller 20 procent. En siffra som varit konstant över tid.

Det enda som hänt är att andelen osäkra har ökat.

Med ett kompakt stöd för nationell säkerhet, lag och ordning och endast ett nästintill försumbart stöd för demokratiska grundvärderingar som yttrandefrihet ligger en demokratisk utveckling, även post-Putin, långt borta. Och samtidigt styrks denna bedömning av att krigsviljan är intakt. Endast 20 procent är motståndare trots att krigets effekter numera är märkbara för den vanlige medelryssen.