Under gårdagen meddelades att EU:s beslutat om ett lån på 90 miljarder euro till Ukraina vilket innebär landet undviker en akut kris. Den svenske statsministern Ulf Kristersson beklagar beslutet men samtidigt visar det sig att den Europeiska opinionen är splittrad i frågan. Störst motstånd mot en konfiskatorisk politik bland de länder där opinionen mäts finns i Belgien där merparten av de frysta ryska tillgångarna finns.

Under gårdagen meddelade statsminister Ulf Kristersson (M) att EU:s beslutat om ett lån på 90 miljarder euro till Ukraina vilket innebär landet undviker en akut kris rapporterar bland annat Aftonbladet.

– Som ni vet så är pengarna i princip slut i Ukraina i början av nästa år. Det är den goda nyheten och den viktigaste, säger han.

– Den dåliga nyheten är att det inte alls fanns tillräckligt stöd för att använda de frysta ryska tillgångarna som grund för denna finansiering.

Bland annat de nordiska länderna, Tyskland och Polen ville att de 210 miljarder euro som finns i frysta ryska tillgångar skulle kunna användas till stöd för Ukraina. Men något sådant beslut var inte ens nära, menar Kristersson.

– Som ni vet så skulle det kräva en kvalificerad majoritet, men bland dessa naturligtvis också Belgien som har 90% av tillgångarna. Det var inte i närheten av detta, över huvud taget. Jag beklagar det.

Vad som inte framgår av statsministerns uttalande och analys eller hur denna nyhet presenteras är att det folkliga stödet för en sådan åtgärd från EU är allt från skiftande till svagt. I en bredare undersökning från en YouGov-enkät som publicerades runt den 16 december på bland annat på Euronews framgår hur splittrat Europa är i frågan.

Frågan som ställdes i enkäten handlade om att använda frysta ryska tillgångar för att finansiera Ukrainas försvarsinsatser. Resultaten per land (stöd i procent):

• Storbritannien: 63 procent
• Tyskland: 57 procent 
• Spanien: 55 procent
• Polen: 55 procent
• Frankrike: 47 procent
• Italien: 39 procent (det  land det väger helt jämt, 38 procent emot)

I Belgien är motståndet som starkast. I en nyligen genomförd opinionsundersökning i Belgien genomförd av IPSOS i samarbete med RTL Info och Le Soir visar att stödet för att använda frysta ryska tillgångar till att finansiera lån eller stöd till Ukraina är mycket svagt.

• 67 procent av belgarna motsätter sig att regeringen godkänner överföring av de ryska tillgångarna för detta ändamål.
• 22 procent stödjer det.
• 11 procent är ointresserade eller har ingen åsikt.

Motståndet förklaras främst av oro för risker för Belgiens finansiella system, eftersom en stor del av de frysta ryska tillgångarna (ca 190–210 miljarder euro) förvaras hos Euroclear i Bryssel. Många fruktar rättsliga motåtgärder från Ryssland eller systemrisker för landets ekonomi. Vilket förstärks av de ryska hoten.

I Sverige är stödet starkare med 72 procent av väljarna bakom den förda politiken till stöd för Ukraina vilket Novus nyligen genomförda undersökning tyder på.

Sammantaget ligger undersökningarna från Yougov i linje med den belgiska regeringens försiktiga hållning på EU-nivå, som bidragit till att EU nyligen valde en alternativ finansieringslösning (gemensam upplåning istället för direkt användning av tillgångarna). Till skillnad från länder som Storbritannien, Tyskland och Spanien (där majoriteten stödjer en konfiskatorisk politik enligt YouGovs europeiska enkät), är opinionen i Belgien tydligt negativ mot en konfiskatorisk linje.

Men, vilket inte kan uteslutas, så finns det stora osäkerheter i Yougovs mätmetoder som bygger på självrekryterade paneler. Yougovs undersökningar saknar stöd i vetenskapliga metoder och borde inte kunna användas som underlag på det sätt som flera regeringar gör.

Det vill säga, det beslut som EU-ledarna har fattat går i linje med hur opinionen som de uppfattar den ser ut i stort. Detta tyder på dels en medvetenhet om dels ett krigstrött Europa, dels medvetenheten hos statschefer och premiärministrar att opinionen för en konfiskatorisk politik långt ifrån är självklar.