Exit Greta – Vad nu?

Greta Thunberg / Martin Heidegger. Bildkälla: Wikipedia. Montage.
  • Söndag 23 apr 2023 2023-04-23
E-post

Klimat- och miljöaktivisten Greta Thunberg har mer och mer kommit att dra sig tillbaka samtidigt som denna rörelse åter börjat mobilisera mot en tänkt utbyggnad av vattenkraften. Då är frågan given – Om det är hos Thunbergs pacifism som kommer prägla den eller om mobiliseringen mer kommer inspireras av andra personer ur klimat- och miljörörelsens historia.

Snart ett år efter det svenska riksdagsvalet pågår en rad med rörelser inom det vänsterradikala klustret. Ett kluster där inte bara den neo-liberala vänstern ryms utan som uppvisar kommunicerande kärl med  allt från klimat-och miljörörelsen till djurrättsaktivster. I Sverige har klimat- och miljörrörelsen mer eller mindre kollapsat efter det svenska valet. Valresultatet var nedslående för alla och Miljöpartiet räddades endast kvar i det parlamentariska systemet av socialdemokratiska stödröster.

Men det innebär inte att denna rörelse är död på något sätt. Tvärtom ser den ut att ta till andra metoder för att driva opnion. Och nyligen kom nyheten om att Vattenfall kommer inleda en utbyggnad av vattenkraften.

Vattenfall planerar för ny vattenkraft med en möjlig kapacitet på totalt 720 MW, som kan byggas med start från 2026 och in på 2030-talet. Förstudier har redan påbörjats för att förbereda kommande planerade investeringsbeslut. Företaget har i Sveriges Radio menat att de är beredda på protester.

Greta Thunberg går “i pension”

Klimataktivisten Greta Thunberg uppgav i en intervju med det tyska magasinet Brigitte Be Green att hon inte längre vill vara ansiktet utåt för klimataktivismen på samma sätt som tidigare.

Hon fick frågan på hur hon ser sin nya roll i offentligheten i samband med att hon har skrivit boken ”Klimatboken” där hon intervjuar experter om klimatkrisen.

– Jag ser boken som en del av min aktivism. Jag gör fortfarande mycket, organiserar protester, men är inte längre så synlig i media.

Thunberg personligen anser inte att Fridays For Future bör bli radikalare och ta till metoder som bygger på civil olydnad som att blockera motorvägar.

– Jag vet inte var gränsen ligger. Personligen anser jag dock att vår största chans består i att inte ta till våld. 

Men våld, eller en civil olydnad som gränsar till våld, har blivit allt mer vanligt förekommande under den senare tiden.  Och det är inte, som Thunberg själv konstaterar, alldeles självklart att klimat- och miljörrörelsen utvecklas som Thunberg själv. Dess ideologiska rötter pekar i en annan riktning.

Klimatrörelsens våldsbejakande rötter

Under hösten har flertalet klimataktivister limmat fast sig på kända konstverk eller försökt vandalisera dessa. Den 24 oktober kastade två tyska klimataktivister från aktivistgruppen ”Letzte generation” (Den sista generationen) potatismos på en tavla av konstnären Monet och limmade sedan fast sig själva vid väggen. Tavlan klarade sig utan skador men aktivisterna menade att

“Krävs det potatismos på en tavla för att du ska lyssna? Den här målningen kommer inte att vara värd någonting om vi måste slåss om maten. När ska du äntligen börja lyssna?”

Ett annat exempel, mer närliggande är manifestationen på E4 norr om Stockholm under sensommaren i fjol. I en manifestation där aktivister limmat fast sig på E4 norr om Stockholm greps och åtalades tolv aktivister från organisationen “Rädda Våtmarkerna” Samtliga tolv åtalade döms i Solna tingsrätt för sabotage efter klimatprotesten på E4 utanför Stockholm i slutet av augusti. De döms även för ohörsamhet mot ordningsmakten. 

Manifestationen orsakade milslånga köer i morgonrusningen, och fick stor uppmärksamhet eftersom en ambulans under utryckning på väg till sjukhuset var ett av de fordon som fastnade kökaoset. Tre av de åtalade döms till skyddstillsyn medan nio fick villkorlig dom.

I ett uttalande från Amnesty kring Solna tingsrätts fällande dom öppnar Amnesty för politiskt motiverad amnesti för vissa grupper. Att ett politiskt syfte kan sättas över svensk lag. Argumentationen, där Amnesy med flera menar att det råder ett klimatnödläge öppnar även upp för att en annan form av mer våldsam aktivism kan börja anses som legitim. 

Med ett nödläge följer att den enskilde kan agera i nödvärn om så krävs och det är exakt det som docenten i humanekologi vid Lunds universitet Andreas Malm menar. Malm är en av den globala klimatrörelsens främsta inspiratörer tillsammans med den tyske medborgaren Tazio Müller. Tillsammans driver dessa på för utomparlamentariska metoder.

Vid manifestationen på E4 märktes minst en av Malms studenter som senare dömdes vid Solna tingsrätt.

För Miljöpartiet är Müller, en av centralfigurerna vid Göteborgskravallerna 2001, inte okänd. Müller och Gutav Fridolin känner varandra sedan Fridolins tid i Syndikalisterna där de bland annat skrev opinionsartiklar tillsammans. Även Fridolin var närvarande vid Göteborgskravallerna i egenskap av Grön Ungdoms ena språkrör. Bland annat menade Fridolin tillsammans med sin kvinnliga språkrörskollega Zaida Catalan (1980-2017)  under dessa dagar att

”Revolutionen börjar här och nu”.

När de manade sina medlemmar i Grön Ungdom till att ansluta sig till bland annat ”Reclaim the streets” som senare kom att bilda den mest våldsamma fonden under den vecka som är inskriven i historien som ”Göteborgskravallerna”. Den gröna revolutionen. Detta kluster baserar sina handlingar och sin politik på två personers verk och insikter, eller möjligen tre.

De tre stora” förespråkar alla våld

Den trio som kan sägas utgöra den ideologiska grunden för dagens mer våldsbejakande klimat- och miljörörelse är Franz Fanon, Martin Heidegger samt Theodore “Ted” Kaczynski, känd som Unabombaren.

Den viktigaste ideoliska drivkraften hämtar Greta-rörelsen och Fridays for future ur Martin Heidegger (1889-1976) och Hitlers egen filosofs samlade verk vilket är det som förenar dessa tre. 

Det grundläggande för Heideggers synsätt är det djupekologiska, att människan bara är en gäst i naturen. Inte en del. Som följd av detta är alla människans ingrepp i naturen att betrakta som en våldtäkt. Gustav Fridolin är bärare av detta synsätt som under hans tid som språkrör trängde bort andra. Detta blir tydligt i bland annat Miljöpartiets syn på vattenkraft. 

Vattendragen skall återställas enligt partiets partiprogram. Den enda kraftkälla som inte begår en våldtäkt på naturen enligt Heidegger är vindkraften. 

Docenten i humanekologi Andreas Malm menar att han tagit intryck av Martin Heideggers syn på samspelet mellan människa och natur. Där människan endast är en mer eller mindre välkommen gäst.

Den andra inspirationskällan kan sägas komma från Franz Fanon (1925 -1961) och i viss mån med honom den franske filosofen Jean Paul Sartre, 1968-rörelsens kanske mest inflytande idéutvecklare. Dessa två menar att utomparlamentariska metoder, som inbegriper våld, är godkända i en revolution men framför allt i alla former av nödsitutationer och självförsvar. Där våldet i klimat- och miljörelsen motiveras med det som i den svenska rättsordningen benämns som ”övertagande av nödvärn”. När naturen och klimatet inte kan förvaras av egen kraft kan dess nödvärnsrätt övertas av andra.

Theodore “Ted” Kaczynski (f 1942), känd som Unabombaren ursprung i klimatrörelsen är inte vidare känd i Sverige. Men han kan sägas utgöra den tredje ideologen vars idéer präglar delar av klimat- och miljörörelsen. Kaczynski är känd för att ha dödat och allvarligt skadat människor med hemmagjorda bomber mellan 1978 och 1995. Kaczynski dömdes 1998 till livstids fängelse för bland annat mord. Hans drivkraft är primitivstens, där han anser att all teknisk utveckling är till men för klimat och miljö.

Kaczynski var väl medveten om att hans terrorattentat inte skulle förändra politikens inriktning. Inte heller skulle hans primitivistiska övertyglese, som bottnar i Heideggers ideal få en majoritets stöd i allmänna val. Kaczynski menar att genom terror skulle en minoritet kunna provocera en demokrati till att slutligen upplösa sig själv för att bekämpa terrorismen. Detta menade Kaczynski skulle öppna för ett maktövertagande med ytterligare våld för att uppnå det samhälle han strävade efter.

Exit Greta Thunberg – vad kommer nu?

När Greta Thunberg nu lämnat offentligheten, i varje fall på daglig basis kommer någon annan i hennes ställe. 

Och frågan är egentligen om var denne idag okände ledare kommer ha hämtat sin inspiration när den svenska klimat- och miljörörelsen ska mobilisera mot en utbyggnad av vatteennkraften. 

Om det är hos Thunbergs pacifism eller om denne går djupare ner i klimat- och miljörörelsens ideologiska rötter.

.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se