Folkbildningsrådet lämnar samma garantier till regeringen Kristersson som de gjort till tidigare regeringar – Trots uteblivna resultat
Regeringen Kristersson aviserar skärpta regleringar för Folkbildningsrådet, något de senare välkomnar. För sjätte eller sjunde året i rad utlovas bättring efter att de har misslyckats med det mesta de garanterat om bättre ordning. Miljardkorruptionen fortsätter under regeringen Kristersson och de små steg som ändå togs i slutet av förra mandatperioden i form av skärpta demokratikriterier var det första som den nya regeringen rev upp.
Enligt Tidöavtalet ska systemet för stöd till folkbildningen reformeras. I avtalet anges det att det behövs en bred reform av modellen för att fördela medel och uppföljning inom folkbildningspolitiken för att göra den mer transparent och förutsägbar samt att folkbildningen genom reformen ska effektiviseras.
Riksrevisionen har granskat om kontrollen och uppföljningen av statsbidraget till studieförbunden är effektiv. Den övergripande bedömningen visar att det finns brister i alla led och på alla nivåer – från studieförbundens utbetalningar och kontroll, via Folkbildningsrådets styrning och uppföljning, till regeringens styrning.
Därför avser regeringen enligt ett pressmedelande ge i uppdrag att till Folkbildningsrrådet att vidta ett antal åtgärder på kort och lång sikt för att utveckla en mer transparent styrning och ett mer förutsägbart system för kontroll. Regeringen har nu tagit ett steg i denna riktning genom att bland annat besluta om skärpta återrapporteringskrav i riktlinjerna för Folkbildningsrådet enligt ett pressmeddelande i måndags.
– Folkbildningen är betydelsefull för att ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Statens stöd till folkbildningen ska gå just till folkbildningsverksamhet och kontrollen av statsbidraget till folkbildningen behöver därför stärkas väsentligt, säger utbildningsminister Mats Persson.
Enligt regeringens beslut ska Folkbildningsrådet bland annat, senast den 1 april 2023, i en särskild rapport till regeringen redovisa vilka åtgärder som de har vidtagit och planerar att vidta för att tillmötesgå de rekommendationer som Riksrevisionen lämnat i sin rapport.
Detta är dock inte någon nyhet i egentlig mening. Detta direktiv gavs till Folkbildningsrådet som publicerade det den 27 december:
– De nya återrapporteringskraven från regeringen ligger i linje med Folkbildningsrådets pågående arbete med att skärpa uppföljning och kontroll av studieförbundens verksamhet, sade då Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner.
Eller i praktiken samma besked som Graner och Folkbildningsrådet givit regerring och allmänhet sedan 2016 när granskningarna från bland annat Ledarsidorna och senare annan media och oberoende forskare kunnat avslöja allt grövre missförhållanden.
Relaterat: Civilsamhället intakt trots regeringsskifte
Riksrevisionens granskning visade det som varnats för, att ingen av de självpåtagna åtgärderna under sex års tid lett till någon förändring av den okontrollerade miljardrullning av allmänna medel som skett ackumulerat genom åren.
Relaterat: Svag reglering möjliggör miljonbedrägerier
Tvärtom har denna okontrollerade miljardrullning kommit att försvaras av bland annat regeringens särskilde utredare, den före detta ordföranden i kulturutskottet Christer Nylander (L). Nylander motarbetade under sin tid som ordförande i riksdagens kulturutskott all djupare granskning och det är först nu, efter att Riksrevisionen på eget initiativ granskade Folkbildningsrådet som en vidare bild av korruptionen kunde bekräftas.
Relaterat: Riksrevisionen inleder granskning på eget initiativ
De enda beslut som regeringen Kristersson fattt innan beskedet om återigen skärpta rutiner för Folkbildningsrådet är att dra tillbaka propositionen som reglerar demokratikriterierna. Denna förhandlades fram av Moderaterna och Socialdemokraterna under tre år under den förra mandatperioden för att försvåra ytterligare korruption.
Orsaken till att denna propositiondrogs tillbaka var att Kristdemokraterna ansåg att ansvaret för företrädarna var för långtgående. En uppfattning som tidigare delades av regeringens särskilda utredare.