För vem arbetar AP-fonderna?
AP-fonderna har underlåtit att lämna in årsredovisningar för det samägda bolag som stod som ombud för investeringen i Northvolt. Ett möjligt bokföringsbrott menar Bolagsverket. Tidigare har ansvarig vid Fjärde AP-fonden hävdat att årsredovisningarna omgärdas av sekretess, något som denne nu tvingats backa från. Men allt fler detaljer vittnar om att AP-fonderna av olika skäl inte har någon som helst ambition att vara transparenta i den investering som kostade svenska skattebetalare 5,8 miljarder kronor.
AP-fonderna är allmänna pensionsfonder som funnits i Sverige sedan 1960-talet. De fem viktigaste AP-fonderna idag (Första, Andra, Tredje, Fjärde och Sjätte) är så kallade buffertfonder, och ingår som en del av inkomstpensionssystemets tillgångar. Bufferten på 2000 miljarder kronor som förvaltas av AP-fonderna räcker till ca sex års pensionsutbetalningar av inkomstpension.
AP-fonderna 1-4 gjorde investeringar med svenska pensionsmedel i Northvolt, via ett så kallat kommanditbolag – ”4 to 1 investment”. Nu visar SVT granskning att det bolaget inte hade lämna in sina årsredovisningar, varken för 2022 eller 2023, så sent som i onsdags. Årsredovisningarna måste in till Bolagsverket, även för kommanditbolag om delägarna är juridiska personer som i AP-fondernas fall, senast sex månader efter årets slut.
– Att inte lämna in årsredovisning i tid kan vara ett bokföringsbrott, säger Therese Frennberg, chef för Bolagsverkets brottsförebyggande avdelning till SVT.
Tidigare har AP-fonderna vägrat lämna ut dessa handlingar.
AP-fonderna ger direkt felaktiga besked
”Årsredovisningarna för kommanditbolaget är inte publik information och lämnas därför inte ut”
Det uppgav Jenny Askfelt Ruud i mejl till SVT. Motsvarande besked har givits till Ledarsidorna i tidigare konversationer. Trots att AP-fonderna är statliga myndigheter och lyder under Tryckfrihetsförordningen samt Förvaltningslagen. Askfelt Ruud kommer ursprungligen från konsultfirman McKinsey som varit delaktig i att ta fram den lagstiftning som gjorde investeringen i ett onoterat bolag möjlig. Hon har sin bottenanställning idag vid Fjärde AP-fonden som chef för alternativa investeringar. McKinsey har varit kontrakterade av Regeringskansliet för bland annat framtagning av det regelverk som gjorde investeringar med pensionsmedel i onoterade bolag möjlig.
AP-fonderna ger dessutom motsägelsefulla besked om investmentbolaget ”4 to 1 Investments” som skapades för ett enda syfte; att AP-fonderna gemensamt och koordinerat skulle investerade i det numera konkursade bolaget.
AP-fonderna menar var och en för sig i ett skriftligt svar till Ledarsidorna att något styrelsebeslut för miljardinvesteringen aldrig fattades utan att det skedde inom ramen för den ordinarie förvaltningen varför något styrelsebeslut inte finns att lämna ut. Ett helt orimligt påstående dels mot bakgrund mot att det var första gången den reformerade lagen prövades, dels mot bakgrund av de fåtal mejl som inte gallrats ut.
Tvärtom visar dessa fyra mejl på en omfattande koordination av respektive AP-fonds ledningar. En koordination av myndigheternas ledningar som inte styrker det senare påståendet om en ordinarie förvaltning av allmänna medel. Tvärtom vittnar koordinationen om att det måste finnas dokumenterade beslut, något som AP-fonderna menar inte finns. Eller behövs.
I ett av svaren menar Martin Jonasson, Andra AP-fonden, att dessa inte behöver fatta något dokumenterat beslut att grunda bolaget ”4 to 1” utan att först ha tagit ställning. Inte heller ställningstagandet är dokumenterat enligt bestämmelserna i Förvaltningslagen.
Enligt Karoline Hammar, Första AP-fonden, är Jenny Askfelt Ruud av de fyra AP-fonderna utsedd till styrelseordförande. Ingen av AP-fonderna har velat lämna ut ägardirektiven.
Inte heller den Due Diligence, som skall genomföras inför varje investering, finns tillgänglig vid någon av myndigheterna. Dessa menar att den utfördes av bolaget ”4 to 1” och är därmed skyddad av bolagssekretess. Trots att bolaget är en förlängning av myndigheternas verksamhet men i annan juridisk form.
Hammar menar att ”4 to 1” har en verksamhetsledare vid namn Ulrika Malmberg Livijn samt ytterligare två personer anställda på deltid. Vad bolaget har för verksamhet i övrigt som motiverar det stora antalet anställda framkommer inte utan alla frågor hänvisas vidare till bolagets styrelseordförande.
Helena Ring vid Fjärde AP-fonden hänvisar alla mediefrågor om bolaget ”4 to 1” till Askfelt Ruud som trots upprepade försök inte återkommer.
Som jämförelse med AP-fondernas investering i Northvolt där 5,8 miljarder kronor nu försvunnit utan någon egentlig dokumentation om hur investeringen gick till kan nämnas pensionsförvaltaren Allra. Grundarna och ledningen i bolaget Allra dömdes i Svea Hovrätt för att ha förskingrat 170 miljoner kronor till långa fängelsestraff. Bland annat menade dåvarande socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) att Allras agerande utmanade förtroendet för det allmänna pensionssystemet.
Shekarabi deltog i beredningen och beslutet om de lagrum som öppnade AP-fonderna för bolag som Northvolt.
I vilken omfattning som försvinnandet av ett 30 gånger så högt belopp som i Allra-fallet kommer påverka allmänhetens förtroende för AP-fonderna och dess företrädare kommer framtiden få utvisa.
Johan Westerholm
