Utvecklingen vid Försvarshögskolan har under senare år präglats av en kombination av säkerhetsskyddsbrister, ifrågasatt kvalitetssäkring och en pågående diskussion om balansen mellan akademisering och militär professionsidentitet. Utvecklingen är en logisk konsekvens av den inriktning som den nuvarande rektorn införde vid sitt tillträde 2019. Och som den nuvarande regeringen är nöjd med i och med förlängningen av mandatet.

Sedan professor Robert Egnell tillträdde som rektor för Försvarshögskolan (FHS) har kritiken mot myndigheten tilltagit. Den har rört säkerhetsskydd, akademisk kvalitet, officersutbildningens inriktning samt interna arbetsmiljöförhållanden.

År 2024 konstaterade Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetstjänst (Must) brister i säkerhetsskyddsarbetet vid FHS, bland annat avseende uppdaterad dokumentation i säkerhetskänslig verksamhet. Samma år riktade Universitetskanslersämbetet (UKÄ) kritik mot lärosätets kvalitetssäkring och vetenskapliga kompetens, särskilt bristen på disputerade lärare i ledande positioner. Detta föranledde en omorganisation med syfte att stärka den akademiska meriteringen i chefsleden.

Även officersutbildningens innehåll har varit föremål för kritik. Den tidigare rektorn Karlis Neretnieks har framhållit att utbildningen blivit alltför teoretisk och i otillräcklig grad förbereder för yrkets praktiska krav. Liknande synpunkter har framförts av kadetter och officersaspiranter. En återkommande invändning är att akademiseringen skett på bekostnad av den militära professionsförankringen.

Akademiskt ifrågasatt

Internt har spänningar rapporterats mellan den akademiska delen av verksamheten och officersprofessionen. Anställda har beskrivit en kultur där formella akademiska meriter prioriterats framför yrkeserfarenhet. Det har även förekommit uppgifter om arbetsmiljöproblem, konflikter i ledningen samt kontroverser kring utbildningar som UGL.

Robert Egnell har parallellt varit en tydlig förespråkare för normativt orienterad säkerhets- och utrikespolitik. År 2016 argumenterade han för att terrororganisationer som al-Qaida, IS och Boko Haram i första hand bör förstås som symptom på bristande samhällsstyrning, ekonomisk och social ojämlikhet samt kvinnoförtryck, snarare än som isolerade säkerhetshot.

Han har även varit en uttalad anhängare av den svenska feministiska utrikespolitiken och ingick i den tidigare utrikesministern Margot Wallströms råd för dess implementering. Kritiken mot den feministiska utrikespolitiken har bland annat avsett otydliga mål, begränsad uppföljning samt målkonflikter, exempelvis i relation till svensk vapenexport.

Enligt uppgifter har Egnell efter sitt tillträde 2019 verkat för att minst hälften av kurslitteraturen vid FHS skulle ha kvinnliga författare, oavsett ämnesområde. Reformen har av anhängare beskrivits som ett led i att bredda perspektiven, medan kritiker menar att den riskerar att underordna akademisk kvalitet normativa kriterier.

Regeringen beslutade 2025 att förlänga Egnells förordnande till 2028.

Robert Egnell är gift med Ditte Egnell, i dag ställföreträdande chef för Säkerhetspolitiska enheten vid Utrikesdepartementet. Hon har tidigare varit utrikespolitisk rådgivare åt den dåvarande överbefälhavaren Micael Bydén. Under en period då Ditte Egnell var stationerad i Washington var Robert Egnell knuten till Georgetown University som visiting scholar.

Georgetown University är ett privat amerikanskt universitet i Washington, D.C., med tydlig profil inom internationella relationer och säkerhetspolitik. Lärosätet har, liksom flera andra amerikanska universitet, varit föremål för debatt om identitetspolitik, DEI-initiativ (Diversity, Equity, Inclusion) och hanteringen av kontroversiella yttranden. Bland annat har universitetet kommit att bli internationellt känt för sitt BRIDGE-projekt som ifrågasatt kritiken mot det Muslimska brödraskapet.

Sammantaget har utvecklingen vid Försvarshögskolan under senare år präglats av en kombination av säkerhetsskyddsbrister, ifrågasatt kvalitetssäkring och en pågående diskussion om balansen mellan akademisering och militär professionsidentitet.