Regeringen Kristersson tar utåt sett till sig och vitsordar Riksrevisionens granskning av Folkbildningsrådet och studieförbundens statsbidrag. Men åtgärderna som regeringen valt att vidta är långt ifrån tillräckliga eftersom regeringen inte vill adresserna grundkriterier för statsbidrag samt inte minst undantar två myndigheter från fortsatt granskning.

Efter riksdagsvalet i fjol presenterade Riksrevisionen sin rapport om Folkbildningisrådet och hur de förvaltade, främst genom studieförbunden, statsbidrag avsedda för folkbildning. 

Riksrevisionen kunde konstatera att det fanns allvarliga brister på samtliga nivåer och att vare sig studieförbunden eller Folkbildningsrådet kunde redogöra för var stora delar av statsbidraget egentligen tog vägen. Till exempel saknades verifikationer och redovisning för upp ttill 75 procent av samordningsanslaget. Riksrevisionen kunde konstatera flera fall av hur medel istället gått till att subventionera annan näringsverksamhet eller privat korruption.

Relaterat: Svag reglering av statsbidrag medger miljardkorruption

Regeringen presenterade i början på veckan i sin slutbehandling av Riksrevisionens granskning att de delar Riksrevisionens bedömning att det finns anledning att dels förtydliga Folkbildningsrådets myndighetsroll i kontrollen och uppföljning av statsbidraget, dels säkerställa att Folkbildningsrådets återrapportering omfattar resultatet av rådets genomförda riskanalyser, avvikelsehantering, kontroller och uppföljning samt uppgifter om studieförbundens ekonomi.

Regeringen bedömer även att det behövs ytterligare åtgärder på kort sikt för att utveckla en mer transparent styrning och ett mer förutsägbart system för kontroll. Regeringen har därför skärpt återrapporteringskraven i riktlinjerna till Folkbildningsrådet för 2023 för användningen av statsbidraget till folkbildningen och stramat upp skrivningarna om användande av medel för egna förvaltningskostnader i regleringsbrevet. 

Inom Regeringskansliet övervägs även ändringar i förordningen om statsbidrag till folkbildningen i syfte att stärka Folkbildningsrådets roll i utförandet av myndighetsuppgifter. 

Tidigare gav regeringen Statskontoret i uppdrag att kartlägga och analysera hur vissa myndigheter och organisationer, bl.a. Folkbildningsrådet, arbetar för att säkerställa korrekta utbetalningar av statliga stöd och med att säkerställa att stödet används i enlighet med uppställda villkor.

Regeringens besked om skärpningar går helt emot den grundinställning som regeringens särskilde utredare tidigare kommunicerat. Utredaren, den tidigare riksdagsledamoten Christer Nylander (L) menade under hela förra mandatperioden att någon djupare granskning av Folkbildningsrådet inte behövdes. Att alla brister redan var identifierade. Trots att det fanns om inte kunskap så i varje fall kännedom om stora oegentligheter. Nylander avstyrde aktivt en granskning som skulle utföras av Statskontoret men denna genomfördes istället av Riksrevisionen. 

I efterhand kom Nylander att ”välkomna” den.

Men trots att regeringen i praktiken instämmer i Riksrevisionens kritik finns inga tecken på att regeringen kommer att ta ett vidare grepp om de uppenbara problem som omgärdar statsbidragen till civilsamhället. Problem som bland annat Ledarsidorna granskat, belyst och publicerat sedan 2015 och som varit uppenbara för både den tidigare regeringen samt den nuvarande sedan 2019 då främst forskarna Magnus Ranstorp, Aje Carlbom och Peter Hyllengren börjat granska verksamheten.

Medvetna beslut leder till brister i regelverken och tillsynen

Regeringen Kristersson har istället valt att dels dra tillbaka det förslag till grundreglering av bidragen till civilsamhöllet, de demokratikriterier som skall omgärda verksamheten. Dessa kriterier förhandlades fram av Moderaterna och Socialdemokraterna under tre års tid men i samband med regeringsskiftet 2022 drogs propositionen överraskande tillbaka efter att Kristdemokraterna under Tidö-förhandlingarnas sista dygn lagt in sitt veto varvid Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterena gav med sig. 

Utan dessa grundkriterier kan statsbidrag och andra skattemedel utan egentliga störningar fortsätta betalas  ut till samhällsomstörtande och radikaliserande idéproduktion och verksamheter.

Vidare har regeringen Kristersson låtit undanta två av de myndigheter som vidareförmedlar skattemedel till civilsamhället från Statskontorets granskning. Vare sig Myndigheten för stöd till trossamfund eller Tillväxtverket omfattas av granskningen. Tillväxtverket är och har varit en stor utbetalare av statsbidrag till civilsamhället och har vidareförmedlat miljardbelopp till civilsamhällesorganisationer under Corona-krisen. Till organisationer som i efterhand inte visat sig vara bidragsberättigade eller som har inkommit med felaktiga underlag vilket lett till att för stora belopp betalats ut. 

Det som förenar de undantagna myndigheterna är att de bägge lyder under departement som leds av Kristdemokraterna.

Relaterat: Så skyddar Kristdemokraterna skattefinansierad åsiktsproduktion

Regeringens besked om skärpningar är ett starkt begränsat steg för att bringa ordning i den årliga miljardrullning som omfattar finansieringen till civilsamhället. Dels förmår regeringen inte gå på djupet, till roten, då de inhiberat alla formerr av grundkriterier, dels undantar regeringen myndigheter som dokumenterat svarat för en rad felaktiga utbetalningar.

Relaterat: Status Quo i det bidragsindustriella komplexet med regeringen Kristersson