Fortsatt skepsis mot islam i den danska opinionen
De senaste decennierna har den danska migrationsdebatten och genomförandet av en mer restriktiv migrations- och integrationspolitik legat mellan tio och tjugo år före den svenska. Inför det danska valet till Stortinget genomfördes en opinionsundersökning som mätte opinion och medborgarnas attityder i relation till islam. Resultatet, att en tredjedel av de danska väljarna anser muslimsk migration upplevs som ett hot mot danska värderingar, har fått stort genomslag i debatten.
Erfarenhetsmässigt från de senaste 20 åren har det visat sig att den svenska debatten om migration och integration ligger långt efter den danska motsvarigheten. Danska socialdemokrater har fört en avsevärt mycket stramare migrations- och integrationspolitik än det svenska systerpartiet. I mångt och mycket har moderaterna och sverigedemokraterna varit de svenska politiska partier som lagt sig närmast de danska socialdemokraterna. Det är först i opposition, efter regeringsskiftet 2022 som Magdalena Andersson tagit intryck av de danska socialdemokraterna.
Det är inte fel att säga att Sverige ligger tio år efter i debatt och åtgärder samtidigt som vi ligger minst tio år före utvecklingen av många av de avigsidor som en för stor migration i förhållande till befolkningen och samhällsekonomin orkar med.
Av den anledningen är det inte ointressant att granska den danska opinionsundersökning som genomfördes veckan innan det danska riksdagsvalet.
Opinionsmätningen visade att en betydande andel av den danska befolkningen hyser oro kring islam och integration. Resultaten sätter ytterligare press på den politiska debatten i Danmark – och ger bränsle åt krav på en än stramare migrationspolitik.
Mätningen, genomförd av Gallup på uppdrag av Berlinske Tidene , eller BT, visade att 33,3 procent av danskarna instämmer i påståendet att muslimska invandrare utgör ett hot mot Danmark. Samtidigt uppgav 40,2 procent att de i varierande grad är oense, medan 24,2 procent förhöll sig neutrala.
Samtidigt framträder en tydlig skepsis kring religionens roll i samhället. Hela 54,5 procent av de tillfrågade uppger att de är oense i påståendet att islam är förenligt med danska värderingar. Endast 3,3 procent svarar att de är ”mycket eniga”, medan 14,1 procent anger att de är ”eniga”.
Undersökningen omfattade 1 049 personer och genomfördes mellan den 17 och 20 mars 2026 med slumpmässigt urval ur folkbokföringsregistret. Den statistiska felmarginalen uppgick till ±3,1 procentenheter.
Politisk tolkning: krav på skärpning
Den socialdemokratiske politikern Frederik Vad, som valdes in i Folketinget 2022 menar att resultaten är tydliga. Enligt honom signalerar opinionen att danskarna efterfrågar en ännu stramare utlänningspolitik än den nuvarande. I samband med detta har han också lanserat förslag om särskilda ”islamism-beredskapsplaner”, vilket ytterligare skruvade upp tonläget i valrörelsen.
Integrationsexperten Henrik Kokborg pekar på att svaren speglar en bredare samhällsupplevelse. Kokborg menar att många danskar upplever ett växande tryck att anpassa sig till normer kopplade till muslimska sedvänjor och traditioner – exempelvis frågor om könsroller, religiösa klädesplagg, halalmat, könsuppdelade aktiviteter och religiösa friskolor.
Enligt Kokborg tolkas detta av vissa som ett försök att förändra grundläggande samhällsvärderingar. Samtidigt lyfter han en utbredd uppfattning om att integrationspolitiken under lång tid inte lyckats hantera problem kopplade till parallellsamhällen, såsom social kontroll, kriminalitet och bristande förankring i demokratiska normer.
Misstro mot integrationens resultat
Ytterligare en mätning i samma undersökning visar att 44,8 procent av danskarna anser att muslimska invandrare inte gör tillräckligt för att integreras i samhället. 27 procent är neutrala, medan 23,1 procent är oense.
Kokborg betonar dock att resultaten inte bör tolkas som en generell kritik mot alla muslimer eller invandrare. Han menar också att siffrorna speglar en växande misstro mot politikens förmåga att hantera frågorna.
– Integrationsdebatten har blivit en politisk kamp om väljare, där det talas mycket men görs för lite. Det skapar en känsla av att problemen inte tas på allvar.
Sammantaget visar den danska mätningen att frågor om integration och religion fortsätter att spela en central roll i dansk politik. Med ett svenskt riksdagsval val i sikte tyder mycket på att dessa frågor, empiri som grund, kommer att dominera även den svenska debatten fram till valet.
Redaktörens kommentar
Jag kommer att fortsätta bevaka och följa debatten kring framför allt islamism. Som mitt bidrag till folkbildningen och den svenska valrörelsen så har jag släppt rättigheterna till min bok “Muslimska brödraskapet – Islamismen i Sverige” fri. Du finner pdf och ljudfil under fliken “Islamismen i Sverige”.
Denna gåva var möjligt för mig med den hjälp jag fick av många av er läsares gåvor. Men huvuddelen finansierade jag själv i utköpet från förlaget.
Du får gärna bidra. Scanna QR-koden nedan. Alla bidrag räknas och tas tacksamt emot.
Johan Westerholm
