Fyra starka kort och två svaga

Regeringen pausar Riksgäldens program för gröna kreditgarantier under det sista året i mandatperioden, 2026. Detta är ett resultat av ett målmedvetet arbete som passerat under tystnad och som resulterat i en långsiktig uppstramning av inte bara statens budget utan även regelverken som ska förhindra penningtvätt. Där fyra företrädare ur regeringsunderlaget sticker ut.
Regeringen pausar Riksgäldens program för gröna kreditgarantier under det sista året i mandatperioden, 2026. Det framgår av den budgetproposition som finansminister Elisabeth Svantesson (M) lade presenterade tidigare vilket docent Christian Sandström, Affärsvärlden kunde rapportera om
Under Utgiftsområde 24 skriver regeringen på sidan 39:
“Regeringen begär därför inte något bemyndigande att ställa ut nya garantier 2026, vilket innebär att kreditgarantiprogrammet begränsas till redan ingångna avtal.”
Reformen passerade i stort sett obemärkt. Myndigheten har de senaste två åren haft en garantiram på 80 miljarder. Det är främst Vargas-bolagen Northvolt och Stegra som visat intresse för att tömma denna budgetpost på skattemedel. Under de senaste åren har investmentbolaget Vargas intressen dominerat beviljade garantier.
Vid årsskiftet 24/25 hade 83 procent av de beviljade kreditgarantierna hamnat i något av de Harald Mix-kontrollerade Vargas-bolagen Northvolt och Stegra.
Denna prestation, att sanera statsbudgeten på kostnader och den överdrivna risktagning som finansiella garantier för främst Vargas-bolagen hade inte varit möjlig utan två statsråd och två riksdagsledamöters individuella prestationer menar Ledarsidornas källor i statsrådsberedningen. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) samt finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) har tillsammans med riksdagsledamöterna Oscar Sjöstedt (SD) och näringsutskottets ordförande Tobias Andersson ställt så pass höga kvalitetskrav på sökande att regeringen kunnat minska reservationerna i statsbudgeten radikalt.
Vargasbolagen når helt enkelt inte upp till dessa högst rimliga krav. Det var Sjöstedt och Andersson som satte stopp för utbetalning av ett miljardstöd till stålföretaget Stegra tidigare i år. Ett beslut som föranledde Stegras VD Henrik Henriksson att försöka ta direktkontakt med finansministern. Ett försök till påverkan som dock kom att misslyckas och bli kontraproduktivt.
För att kompensera för detta har näringsminister Ebba Busch (KD) i par med sin statssekreterare Sara Modig ändå försökt att driva igenom en positiv särbehandling för Vargasbolagen. Detta genom den överimplementering av EU:s Net Zero Industry Act, NZIA, som för närvarande ligger i konstitutionsutskottet för beredning. NZIA ska ge bland annat Vargasbolagen, om de uppnår Net Zero-status, en positiv särbehandling och åter tillgång till delar av statsbudgeten i form av bidrag och subventioner.
Relaterat: Kraftig kritik mot Ebba Busch inom regeringsunderlaget
Wykman agerar i det tysta
I det tysta har dock främst Wykman utmärkt sig genom att driva fram andra framåtsyftande lagförslag för att motverka korruption och missbruk av allmänna medel.
Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna samt Centerpartiet öpnnade 2019 för införa motsvarande lagstiftning för att bättre kunna samarbeta med andra länders Ekobrottsmyndigheter. Något som den dåvarande utrikesministern Margot Wallström (S) ställde sig kallsinnig till. Av lätt insedda skäl.
Relaterat: Rekordkorruption avslöjad inom UNDP
Regeringen har med Wykman som statsråd visat detta fält en helt annan uppmärksamhet. Tidigare har han valt att förbereda för att transaktionssystemen (SWIFT och BIC) skall omfattas av Lagen om Penningtvätt. Dessa förberedelser kan med viss lätthet även tillämpas på den kommande block-kedjetekniken som på sikt ser ut att komplettera eller helt ersätta SWIFT och BIC.
Genom Wykmans lagändringar har Sverige kommit att gå från att ha en svag lagreglering mot penningtvätt till att ha en av de starkaste inom EU.
Under sommaren 2024 remitterade Finansdepartementet två promemorior med ytterligare förslag på området. Dels ett förslag om att företag som förmedlar betalningar mellan banker (s.k. clearingbolag) ska övervaka transaktioner och rapportera misstänkt penningtvätt till banker och Polismyndigheten. Dels ett förslag som ger Finansinspektionen utökade möjligheter att vid lämplighetsprövningar kontrollera om företrädare för finansiella företag, till exempel utländska företags svenska betaltjänstombud, har begått brott.
Reformer som leder till en form av Magnitskylagar. Som Wykman senare tog ett steg till.
Finansdepartementet remitterade det utredningsförslag som överlämnades till finansmarknadsministern den 2 oktober 2024 om att införa straffansvar för den som bedriver finansiell verksamhet utan tillstånd eller registrering. Förslaget skapar förutsättningar för Polismyndigheten att beivra sådan verksamhet.
Relaterat: Starka protester från korruptionstyngd biståndsindustri mot regeringens reformkrav
I praktiken innebär de båda förslagen – tillståndsplikt och straffansvar – ett förbud mot dagens informella hawalasystem. Och därmed ett hårt slag mot terrorfinansiering, biståndskorruption samt annan klandervärd verksamhet. Samt det biståndsindustriella komplexets tillförsel av finansiella medel, hjärta och blodomlopp.