Genius Act städar upp i kryptovärlden

Den nyligen antagna amerikanska regleringen av kryptovalutor syftar till att skapa stabilitet för denna växande del av ekonomin. Men i regleringen finns det en risk inbyggd. Som kan leda till osäkerhet. Att en av världens mest accepterade kryptovalutors val av parvaluta kommer att ifrågasättas om denna parvaluta inte passerar eller försöker att runda de nya regleringarna.
Altcoins är ett samlingsbegrepp för alla kryptovalutor som inte är Bitcoin – det vill säga “alternativa coins”. Stablecoins är en specifik underkategori av altcoins, eftersom de också är kryptovalutor som inte är Bitcoin, men de utmärker sig genom sin fokus på stabilitet snarare än spekulation eller innovation.
Det finns flera utgivare av stablecoins – eller företag inom kryptosektorn som är involverade i stablecoins – som har sökt eller planerar att söka banklicenser, främst i USA för att få tillgång till federal reglering, konton i centralbanken Federal Reserve och bättre integration med den traditionella finanssektorn. Detta drivs framåt av den kommande GENIUS Act-lagstiftningen, som kräver att större stablecoin-utgivare följer bankliknande regler för att säkerställa reservbackning och transparens
Medan många altcoins (som Ethereum, Ripple eller Cardano) kan ha stora prisvariationer och ofta drivs av tekniska funktioner eller hype, är stablecoins primärt skapade för att erbjuda de fördelar som digitala valutor ger (snabbhet, transparens) utan den höga volatiliteten som präglar kryptovalutor.
Kort sagt: Alla stablecoins är altcoins, men inte alla altcoins är stablecoins. Stablecoins används ofta som en bro mellan traditionell finans- och kryptovärlden, medan altcoins i allmänhet kan vara mer riskfyllda investeringar.
Relaterat: Missnöje med betalkortsföretagen driver implementering av kryptotillgångar
Peggning – Stabilt värde och port till andra tillgångar
En stablecoin är en typ av kryptovaluta som är utformad för att bibehålla ett stabilt värde, till skillnad från mer volatila kryptovalutor som Bitcoin eller Ethereum. Värdet är vanligtvis knutet (eller “pegged”) till en annan tillgång, som en fiatvaluta (t.ex. amerikanska dollar), en “commodity” (som guld) eller en finansiell instrument. Syftet är att minimera prisfluktuationer och göra det enklare att använda i vardagliga transaktioner, som betalningar eller som en “säker hamn” i kryptomarknaden.
Till exempel är populära stablecoins som Tether (USDT) eller USD Coin (USDC) knutna till USD, medan andra kan vara algoritmiska och justera utbudet automatiskt för att hålla stabiliteten.en.wikipedia.org De fungerar på blockchain-teknik och kan användas för att handla, spara eller skydda mot marknadsvolatilitet.
Stablecoins delas ofta in i kategorier som:
Fiat-backade: Backade av riktiga reserver i fiatvaluta (t.ex. USDT).
Commodity-backade: Knuten till fysiska tillgångar som guld.
Krypto-backade: Backade av andra kryptovalutor.
Algoritmiska: Använder smarta kontrakt för att reglera utbud och efterfrågan utan fysiska reserver.
Stablecoin tjänar som brygga, eller port, för handel med andra kryptotillgångar med större volatilitet på kryptobörser som Coinbase.
Vad Genius Act, som sedan en vecka tillbaka är federal lagstiftning i USA, är att stablecoins omfattas av ett regelverk som släpper in tillgångarna i den ordinarie och etablerade ekonomin.
Relaterat: Paradigmskifte för den globala ekonomin
Genius Act borgar för uppstädning
GENIUS Act (Global Economic Nexus for Innovation of U.S. Stablecoins Act) syftar primärt till att reglera stablecoins i USA, med fokus på att skapa ett tydligt regelverk för deras utgivning, drift och reservkrav. Lagen är utformad för att säkerställa att stablecoin-utgivare, som Circle (USDC) och Ripple Labs (RLUSD), uppfyller strikta krav på transparens, reservbackning och efterlevnad av finansiella regler, samtidigt som den stärker USA:s konkurrenskraft i den globala kryptomarknaden och USD:s dominans som reservvaluta.
Centralt i lagstiftningen är att USA:s centralbank, FED, inte själva utan kongressens godkännande får utfärda Central Bank Digital Currency (CBDC). En CBDC som skulle vara en digital version av den amerikanska dollarn och betraktas som officiell fiatvaluta.
Lagen ger FED befogenhet att utfärda regleringar för att övervaka och begränsa sådana utfärdare, men inte att själva utfärda stablecoins.
Ett av kraven är revision, där utgivarna av stablecoins skall underkasta sig och den aktuella kryptotillgången granskning av någon av de fyra stora internationella revisionsbyråerna såsom Deloitte, PricewaterhouseCoopers (PwC), Ernst & Young (EY), och KPMG.
De tvingande revisionerna syftar till att garantera transparens samt att de bakomliggande värdena uppfyller kraven på peggning 1:1 mot den amerikanska dollarn.
Dessa företag, som emiterar stablecoins, står under tillsyn av Office of the Comptroller of the Currency (OCC) samt ger emittenter möjlighet att ansöka om en reguljär banklicens. Två företag, Circle respektive Ripple Labs har ansökt om en full federal banklicens men ansökan möter motstånd från från traditionella banker och American Bankers Association (ABA), som vill fördröja processen på grund av oro för transparens och konkurrens.
Ripple Labs förvärvade även tidigare marknadsplatsen Hidden Road, ett förvärv som förväntas gå igenom under tredje kvartalet. Hidden Road är en marknadsplats för institutionella placerare och omsätter lika mycket som värdet av Frankrikes BNP. Skulle Ripple beviljas en federal banklicens skulle det innebära en game-changer för hela den amerikanska, och sannolikt även den internationella finansiella ekonomin.
Ripples VD, Brad Garlinghouse, är en av president Donald Trumps rådgivare vid sidan av krypto-tsaren David Sacks som hämtades från PayPal. En banklicens till RIpple skulle skapa en uppenbar fördel för kryptovalutan XRP samt den Ledger, eller nätverk för transaktioner, som erbjuds av bolaget.
Elefanten i rummet – Bitcoin
Det finns dock en latent risk som kan vara under uppbyggnad. Som har med Bitcoin att göra. Eller mer specifikt den historia av osäkerhet som har präglat stablecoin-valutan Tether, eller USDT. Den stablecoin som handlas i par med Bitcoin.
USDT är inte direkt kopplat till Bitcoin tekniskt, men det är en nyckelkomponent i Bitcoins handel och likviditet. Osäkerheten kring Tether härrör från historiska frågor om reservbackning, rättsliga problem och fortsatt begränsad transparens, även om de har förbättrat sin rapportering. Dessa faktorer har skapat en bild av Tether som både oumbärlig och kontroversiell i kryptovärlden. Som har smittat av sig på Bitcoin.
Fram till 2021 offentliggjorde Tether inte fullständiga revisioner. 2017–2019 anklagades de för att inte ha tillräckliga reserver, vilket ledde till misstankar om att de “skrev ut” USDT utan backning för att manipulera Bitcoin-priset. En rapport från 2018 av forskare vid University of Texas förstärkte detta genom att antyda en korrelation mellan USDT-utgivning och Bitcoin-prisökningar.
Trots att Tether numera publicerar attestations från revisionsföretag, en enklare form av revision, är dessa inte fullständiga revisioner enligt traditionella finansiella standarder. Detta har föranlett fortsatt skepticism. Kritiker påpekar att reserverna delvis består av volatila kommersiella värdepapper och andra tillgångar, inte bara kontanter, vilket kan innebära risker.
Skulle Tether välja att inte anpassa sig till kraven i Genius Act, eller försöka runda dessa genom ofullständiga revisioner kan det komma att innebära problem för par-valutan Bitcoin. Samtidigt hålls denna oro tillbaka med den psykologiska effekt som är inbyggd i Bitcoin och som gör den “to Big to fail”.
Relaterat: Mitt Rubicon – Mitt “Straussian Moment”