Godhetsposering – Inkvoterade vänner som integrationsalibin
Socialdemokrater för Tro och Solidaritet har inlett 2026 års valrörelse med att integrationspolitiken kommer präglas av ett stort inslag av godhetsposering i olika sammanhang. Där utrikesfödda istället för att värderas för sina personligheter och egenskaper som människor istället riskerar att tjäna som inkvoterade alibin i olika utsträckning.
Socialdemokrater för Tro och Solidaritet ordförande, Sara Kukka-Salam avfärdar bestämt anklagelser om att Socialdemokraterna skulle vilja ägna sig åt ”tvångsblandning” vilket kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, Jonas Attenius (S) tidigare öppnat för.
Attenius menade i en intervju i Aftonbladet att nyanlända som kommer till Sverige ska placeras ut i områden som är socioekonomiskt starkare.
– Vi har en lagstiftning som innebär att vi måste placera ut människor och det är inte av gud givet att det alltid måste vara en förort.
Attenius har fått hård kritik för sina uttalanden och har senare tvingats till del att retirera från dom. Attenius valde att som VU-ledamot aktivt gå in på det politikområde som Lawen Redar ansvarar för. Redar står utanför VU och den exekutiva makt som utskottet representerar i partiet.
Relaterat: Danmark: Migranter från kulturellt avlägsna regioner utgör ett säkerhets- och integrationsproblem (2020)
Däremot anser Kukka-Salam, som är inadjungerad i VU, i en intervju i SvD att integrationen behöver ske på flera nivåer i samhället och att också individen bör sträva efter att motverka segregation.
Hon påpekar att var femte person i Sverige är född i ett annat land, och tycker att statistiken bör avspeglas på arbetsplatsen, i skolan och bekantskapskretsen.
– Om var femte kompis inte är utrikes född så skulle jag säga att man inte bidrar till ett integrerat Sverige. Alla har ett ansvar. Om man vill se integration måste man också vara en del av den.
Utspelet, vars förankring i det verkställande utskottet kan ifrågasättas, indikerar ändå hur Socialdemokraterna kommer att driva integrationsdebatten. Även om det fanns försök att exkludera Tro och Solidaritet under förra kongressen är sidoorganisationen ställning stark. Partiets gruppledare i Riksdagen, Lena Hallengren markerar den starka kopplingen till religiösa samfund genom att själv kandidera i höstens val till kyrkofullmäktige.
Relaterat: Integration: Frankrike och Sverige delar inte historia men kan mycket väl dela framtid
Utspelet grundar för en debatt som präglas av godhetsposering. Att desto fler utrikesfödda ”vänner” som enskilda kan visa upp i olika sammanhang, desto mer engagerad är denne i integrationsarbetet. Något krav i motsatt riktning, att en utrikesfödd ska kunna visa upp ett socialt nätverk där fyra av fem är inrikesfödda har inte kommunicerats.
Liberalernas nyvalde partiledare Simona Mohamssons kommentar vittnar om en begränsad förtjusning i Tro och Solidaritets integrationsutspel. Mohamsson avböjer en eventuell inkvoteringsförfrågan från socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson när det kan bli aktuellt efter valet 2026.
Andra grupper räknas ej
Från Tro och Solidaritet har inte heller krav signalerats på hur många homo-, bi- och transsexuella som den enskilde skall ha i sin vänkrets för att inte riskera att anklagas för homofobi, inte heller hur många vänner av judiskt ursprung för att på motsvarande sätt kunna undvika att klassas som antisemit.
Å andra sidan kan ett alltför stort inslag av judiska vänner riskera att leda till anklagelser att representera radikala sionistiska värderingar.
Tro och Solidaritet har inlett 2026 års valrörelse med att integrationspolitiken kommer präglas av ett stort inslag av godhetsposering i olika medier. Där utrikesfödda istället för att värderas för sina egenskaper som människor istället kommer tjäna som inkvoterade alibin i olika utsträckning.
Relaterat: Spricka mellan justitie- och utrikesdepartementet riskerar migrationspolitiken
Johan Westerholm
