Gröna miljarder – Och svikna löften

Northvolt logo. AI-genererad tolkning.
  • Tisdag 17 mar 2026 2026-03-17
E-post

De historier, eller spillror som finns kvar av enskilda livsöden, som nu sakta börjar kommuniceras efter batteriföretaget Northvolts konkurs får ingen eller liten uppmärksamhet i Public Service. En av frågorna som ställs är naturligtvis varför inte SVT eller SR beskriver dessa otaliga katastrofer mer ingående. En annan om varför inte media ställde följdfrågor. Och svaret ligger i ett av flera systemfel som präglat den gröna omställningen. Där alla, både myndigheter och media, istället valde att dansa efter råttfångarens pipa.

I januari 2024 säkrade Northvolt ett lånepaket på fem miljarder dollar – motsvarande cirka 52 miljarder kronor – för att expandera batterifabriken Northvolt Ett i Skellefteå. Det beskrevs som Europas största gröna lån för batteriproduktion och kommunicerades i ett pressmeddelande som gav bolagsledningen ett efterlängtat andrum. Signalen var tydlig: krisen var avvärjd.

Beskedet fick också konsekvenser långt utanför styrelserummen. Anställda vågade ta nya lån och köpa bostäder inom pendlingsavstånd till fabriken. Underleverantörer, som Titan Infrastructure, fortsatte att investera i utbyggnaden. Tilliten till projektet omsattes i konkreta ekonomiska beslut – i hushåll och i företag.

I dag framstår den tilliten som ödesdiger.

I ett öppet brev i Folkbladet beskriver tidigare Northvolt-anställda Natali Sundkvist hur livet slagits i spillror efter konkursen. Hon står inför personlig konkurs och vittnar om psykisk ohälsa – samtidigt som hon generöst önskar bolagets tidigare vd Peter Carlsson lycka till i framtida projekt. Hennes situation är sannolikt långt ifrån unik. Northvolt lämnar efter sig mer än en företagskollaps. I dess spår finns en regional arbetsmarknad i obalans.

Under expansionsfasen, när kapitalet flödade, erbjöds löner och bonusar som få andra arbetsgivare kunde matcha. Industriföretag i regionen tömdes på arbetskraft – inte för att de var olönsamma, utan för att de inte kunde konkurrera med Northvolts villkor och framtidslöften. När konkursen väl var ett faktum fanns dessa arbetstillfällen inte längre kvar.

I efterhand framstår lånepaketet från januari 2024 alltmer som en finansiell dopning snarare än en långsiktig lösning. Redan några månader senare stod det klart att bolaget inte skulle kunna uppfylla de villkor som krävdes för att krediten faktiskt skulle betalas ut. Krisen var därmed inte avvärjd – den var bara fördröjd. Men då hade effekterna redan hunnit sprida sig.

Underleverantörer hade sträckt sina balansräkningar till bristningsgränsen. Anställda hade köpt bostäder på en överhettad marknad. Beslut som byggde på en bild av stabilitet som i praktiken saknade grund.

Den avgörande frågan är om dessa beslut hade fattats om informationen varit mer transparent. Hade fler banker, analytiker och enskilda agerat annorlunda om kreditens villkor varit kända? Det går inte att besvara i efterhand – men mycket talar för att riskbilden då hade framstått betydligt tydligare. Här finns också en strukturell brist. Och inte minst om media börjat ställ frågor redan från börja. Från när beskedet gavs om krediterna. Den enklaste frågan är den uppenbara:

“Finns det några villkor förenade med krediten”?

Regelverket finns – men är för begränsat

EU:s regelverk för marknadskommunikation, Market Abuse Regulation (MAR), syftar till att säkerställa transparens och motverka vilseledande information. Men regelverket omfattar i huvudsak noterade bolag. De onoterade – däribland många kapitalintensiva industriprojekt – faller utanför.

Det innebär att bolag som Northvolt i praktiken kunnat kommunicera selektivt, utan samma krav på löpande och fullständig informationsgivning. Och mönstret riskerar att upprepas.

Northvolts systerbolag Stegra befinner sig i dag i en situation som påminner om den Northvolt stod i för två år sedan. Samtidigt bekräftar bolagets informationschef Karin Hallstan att Stegra inte omfattas av MAR och därför själva avgör vad som kommuniceras – och när.

Konsekvenserna av ett sådant system är redan synliga.

Frågan är inte om priset betalas – utan av vem.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se