I media är det idag ganska tyst om det nya stålverk som projekteras och etableras i Boden. Det stålverk som skall producera fossilfritt stål till bland annat den tyska bilindustrin. Produktionen skall vara igång inom 18 månader men än så länge finns bara dataanimationer och enstaka stålskelett som kan vittna om den kommande verksamheten. En verksamhet där ledningen stannat kvar i Stockholm istället för att befinna sig på plats i Norra Svartbyn.

Produktionsproblemen är grunden i Northvolts kris. Det menar Markus Mannström, fabrikschef för stålbolaget Stegrak, tidigare H2 Green Steel etablering i Boden. Stegra är invesmentbolaget Vargas  andra satsning inom den gröna omställningen. Mannström är ansvarig för att se till att stålbolaget Stegra inte går i samma fälla som syster- eller kusinföretaget Northvolt. 

”Det är viktigt att ta det stegvis”, säger han till Dagens Industri.

Stegra skall börja leverera fossilsfritt stål till bland annat bilfabrikanten Porsche redan 2026, redan det en försening med minst ett halvår enligt tidigare besked. Nu är planen att börja vara i gång med produktionen under 2026, och fabriken kommer då att förbruka cirka 2-3 TWh per år. Till 2028 väntas den siffran öka till 10 TWh. En effektförsörjning som bolaget säger sig ha säkrat. Sedan några månader har dock regeringen stoppat all vidare planerad utbyggnad av vindkraftparker något som kommer ytterligare spä på den osäkerhet som präglar elmarknaden.

Relaterat: Ett Northvolt = Tre kärnkraftverk

Stegras VD  Henrik Henriksson menar att få märken är så ikoniska som Porsche. 

“Det står för kvalitet och en premiumprodukt. Det är också ett företag som arbetar aktivt för en hållbar framtid, med tydliga förväntningar på hur leverantörskedjan bidrar till det”, säger Henriksson i en intervju i NSD.

Med det fokus på att kunna leverera fossilfritt stå bolaget säger sig ha speglas inte i hur bolaget byggt upp sin ledning. Fabrikschefen Markus Mannström sitter kvar i Stockholm, mantalsskriven vid Mariatorget på Södermalm men presenteras av bolaget i lokal media i Boden som ny ”Bodensare”. Projektchefen Tomas Gille, som bidrar med sin erfarenhet som vice VD med ansvar för Northvolts nyetableringar bor kvar i Vasastan i Stockholm vilket även Luisa Orre, ansvarig för Boden-fabrikens infrastrukturbehov gör.

På etableringsplatsen i Norra Svartbyn finns idag endast enstaka stålskelett som vittnar om att det inom ett år skall stå ett fullt fungerande stålverk på plats med en adekvat infrastruktur för transporter till och från stålverket. I brist på järnväg kommer vägnätet att behöva nyttjas men detta har ännu inte börjat förstärkas för att klara av de tunga transporterna som krävs den dag som stålverket levererar färdigt stål.

Ledningsgruppen, som bär det exekutiva ansvaret för Stegras etablering i Boden är koncentrerad till Stockholm och med få undantag har de tidigare haft ett huvudfokus på managementconsulting samt inte minst förberedelserna för en IPO, Initial Private Offering vilket är benämningen på en börsintroduktion.

Påfallande många i ledningsgruppen har tidigare erfarenhet eller långa anställningar från konsultbolaget McKinsey i olika roller.

Oviljan att befinna sig på etableringsorten och fokus på börsintroduktion går igen i både Northvolts och Stegras bolagsledningar.

Paralleller med Northvolt uppenbara

Stegras styrelse och ledning har annars lyckats med vad Northvolt inte lyckades med. Att attrahera privat kapital i ett tidigt stadium.

Northvolt gjorde sig redan från början beroende av olika former av offentlig finansiering, som Europeiska Investeringsbanken, Europeiska Investeringsfonden samt inte minst de svenska AP-fonderna 1-4. De svenska AP-fonderna kunde investera i Northvolt först efter att regeringen Löfven förändrat det lagreglerade regelverk som reglerar den svenska offentligt reglerade pensionsförvaltning. En de facto förändring, beslutat av riksdagen och som skräddarsytts för att passa Northvolts behov av kapital. Kommunikationschef Erik Sziga, tidigare politiskt sakkunnig åt den förre stats- och utrikesministern Carl Bildt (M) ifrågasätter dock öppet på LinkedIn om AP-fonderna är att betrakta som offentlig finansiering när han hävdar att 99 procent av Northvolts kapital är privat.

I arbetet med förändringen av AP-fondernas regelverk tillfrågade regeringen Löfven managementföretaget McKinsey om deras åsikter. Detta framgår av både regeringsproposition samt underliggande PM. Förändringen drevs igenom mot finansdepartementets opolitiska tjänstemäns vilja samt var inte heller önskad av AP-fonderna som ville ha kvar det gamla regelverkets skydd av pensionsmedel.

Relaterat: Så spelade regeringen Löfvén bort pensionspengarna

Stegra har istället en annan låne- och finansieringsbild. Ett 20-tal europeiska banker och fonder har tillsammans kommit överens om att låna ut 4,2 miljarder euro (drygt 48 miljarder kronor) till Stegra. Den motsvarar två tredjedelar totala finansieringen på runt 75 miljarder kronor.  En av de ledande långivarna var den europeiska storbanken Societe Generale, med säte i Paris, som 2022 kontrollerade tillgångar för nära 1500 miljarder euro.

Men ändå finns det en likhet mellan de båda Vargas-kontrollerade bolagen. Som återspeglas i deras ledningsgrupper. Ledningarna är koncentrerade till Stockholm där kapitalmarknad och börsanalytiker finns vilket underlättar möjligheterna att resa kapital. Kapital som sedan förbrukas i snabb takt för att uppnå målet – En IPO eller börsintroduktion.

Kvar finns, som i Northvolts fall, en fabrik med kroniska leveransstörningar eller som i Stegras fall ett stålverk som endast består i enstaka stålskelett på ett markområde som ligger långt ifrån den infrastruktur som krävs för extremt tunga transporter.

Där nyckelpersonal i ledningen bland annat plockats från framgångssagan Northvolt och managementkonsulter från McKinsey för att säkra projektet.

Relaterat: Det gröna pyramidspelet