Efter att Irans president i slutet av maj omkom i en flygolycka närmar sig datumet för att utse hans efterträdare. Valet är i praktiken redan avgjort och till ny president kommer, om inget oförutsett inträffar, en omvittnat lika hårdför som korrupt revolutionsgardist att utses.

Irans president Ebrahim Raisi och utrikesminister Hossein Amirabdollahian omkom den 23 maj i en helikopterolycka. Den 63-årige Ebrahim Raisi var känd för att driva en hård och konservativ linje och beskrevs som en trolig arvtagare till landets högste religiöse ledare, ayatollah Ali Khamenei. Direkt efter det konstaterade dödsfallet kungjordes att en ny president ska väljas inom 90 dagar. Extravalet är nu datumsatt till den 28 juni och blir därmed ytterligare ett val under det internationella supervalåret.

Kandidater till det iranska presidentvalet skall dock först godkännas av det iranska väktarrådet som övervakar valen i den islamiska republiken vars ledamöter utses av Irans religiösa råd.

Totalt har 80 iranier ansökt om att bli kandidater till presidentvalet. Sex har godkänts av Väktarrådet, med endast en av kandidaterna från det reformistiska delen av oppositionen.

Bland de godkända finns den konservative talmannen i parlamentet Mohammad Bagher Ghalibaf och den ultrakonservative före detta kärnkraftsförhandlaren Saeed Jalili, som är känd för sin hårda och oförsonliga hållning i de förhandlingar som ständigt pågår syftande till att begränsa Irans tillgång till kärnkraftteknik.

Flera medier, bland annat DW men även direkta källor till Ledarsidorna i den iranska administrationen menar dock att valet i praktiken är klart och att Irans näste president kommer bli Mohammad Bagher Ghalibaf.

Hårdför och korrupt revolutionsgardist

Ghalibaf har sedan 1980 haft en lång karriär inom de väpnade styrkorna, bland annat som chef för det iranska flygvapnet men även perioder som högt uppsatt chef för organisationer som ingår i det iranska Revolutionsgardet IRGC där han innehar graden brigadgeneral. Det är dock inte första gången som han söker presidentposten.

Första försöket gjorde Ghalibaf 2013 där han fick se sig besegrad av Rouhani som vann 50,7 procent av rösterna mot Ghalibaf som kom på andra plats med 16,6 procent. Fyra år senare ställde han upp mot Rouhani igen men möttes av motstånd på grund av hans kopplingar till den omfattande korruption som präglar den iranska statsförvaltningen. Som borgmästare i Teheran gjorde han sig dock ett namn i samband med att han deltog aktivt att slå ner revolterna med Revolutionsgardet som verktyg.

Bandinspelningar avslöjar hur han beordrade den paramilitära gruppen Basij att öppna eld mot studentdemonstrationerna 2003.

Vid valen till parlamentet vann han en plats från Teheran och säkrade sedan sin position som parlamentets talman. Som talman har Ghalibaf utvecklat goda relationer till Turkiets president Reçep Taayip Erdogan. En relation som möjliggjort för Ghalibaf att föra ut omfattande tillgångar från Iran till Turkiet för förvärv av bland annat bostäder till honom själv och hans familj.

Flera bandinspelningar har kunnat avslöja hur han i samband med omfattande förskingringar i ett IRGC-kontrollerat holdingbolag, Yas Holding 2017 nyttjade sina kontakter med Revolutionsgardet för att dölja förskingringen.

Men trots missnöjet med Ghalibaf har han ökat sitt stöd från det religiösa rådets  inre krets, inte minst från ayatollah Khamenei.

Ghalibaf beskrivs som minst lika hårdför revolutionsgardist som korrupt. Det iranska revolutionsgardet IRGC har tidigare skickat lönnmördare till Sverige i syfte att mörda de svenska medborgarna Aron Verständig och Saskia Pantell. En mordplan som dock stoppades i tid.

Relaterat: Tyst från S om Irans mordplaner på svenska judar

I vilken utsträckning som Ghalibaf kommer kunna ta över hans företrädares goda relationer med de svenska Socialdemokraterna och det svenska utrikesdepartementet är okänt. Ghalibaf har en mer inrikespolitisk profil än hans företrädare men det kan kompenseras av att bland annat den tidigare statsminister Stefan Löfvens politiske rådgivare har delar av sin akademiska utbildning från Teheran University som kontrolleras av Revolutionsgardet. Vid samma universitet som den blivande iranske presidenten även har en professur.

Löfvens rådgivare fick senare gå igenom det svenska diplomatprogrammet och är idag anställd på utrikesdepartementet. Iran var vid sidan av Turkiet, Ryssland och mediehuset al Jazeera de aktörer som var mest aktiva och drivande i desinformationskampanjerna som riktades mot Sverige i samband med den svenska ansökan till försvarsalliansen Nato.

Relaterat: Så pressar Iran Sverige till underkastelse i kulturkriget

Socialdemokraternas rättspolitiske talesperson Ardalan Shekarabi, själv bördig från Teheran och som anlänt till Sverige som ekonomisk migrant, har tidigare fört fram att det inte finns någon migrantgrupp som är så väl integrerad i Sverige som den iranska.

Relaterat: Iran väletablerat i svensk politik och förvaltning