Högsta domstolen inför “de facto” förbud mot rättsdatabaser

I ett oenigt domstolsutslag begränsar Högsta domstolen de rättsdatabaser som bland annat Domstolsverket själva använder sig av. Domstolsbeslutet innebär även att de företag, och allmänhet, som av rikspolischefen och justitieministern explicit förväntas att oavlönat bidra till bekämpningen av organiserad brottslighet nu berövas ett viktigt verktyg.
Högsta domstolen avgjorde under gårdagen en tvist mellan Panoptes Sweden AB, som driver Nyhetsbyrån Siren, och Hovrätten för Övre Norrland gällande utlämnande av allmänna handlingar. Siren begärde att få ta del av ett stort antal handlingar från hovrätten, såsom domar, beslut, dagboksblad och stämningsansökningar i brottmål.
Högsta domstolen var inte enig i sitt beslut. En knapp majoritet av justitieråden ville helt gå på Hovrätten för Övre Norrlands beslut medans två ville ge Siren rätt. Inför beslutet hade Högsta domstolen kallat in ytterligare tre justitieråd inför domstolsutslaget.
Beskedet togs emot negativt av Ystads Allehandas Petter Birgersson. Birgersson poängterar dock att en annan utredning kan komma att räta ut den oenighet som präglade domstolsutslaget. Den utredning, Personuppgifter och mediegrundlagarna, som överlämnades till justitieminister Gunnar Strömmer i november 2024 föreslås inskränkningar av register med sökbara offentliga uppgifter. Regeringen menar att kriminella gäng utnyttjar registren. Den grundlagsändringen vill regeringen införa från 2027.
Hovrätten beslutade att lämna ut handlingarna men med ett förbehåll som begränsade användningen av personuppgifter. Siren överklagade detta till Högsta domstolen, som delvis ändrade hovrättens beslut.
Tvisten handlar om huruvida allmänna handlingar innehållande personuppgifter, särskilt om lagöverträdelser, kan lämnas ut till en nyhetsbyrå med journalistisk verksamhet och under vilka villkor. Majoriteten prioriterade integritetsskyddet genom ett förbehåll, medan skiljaktiga domare hade andra uppfattningar.
Högsta domstolens majoritet (fem domare) ändrade hovrättens förbehåll till följande:
– Handlingarna får inte tillhandahållas allmänheten eller betalande kunder om dessa därigenom får tillgång till personnamn, personnummer eller adresser för enskilda personer.
– Siren får inte erbjuda sökmöjligheter i handlingarna som ger tillgång till sådana personuppgifter.
Majoriteten ansåg att det kan antas att personuppgifterna efter utlämnande kommer att behandlas i strid med EU:s dataskyddsförordning (GDPR), vilket innebär att sekretess gäller enligt 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Förbehållet ansågs nödvändigt för att balansera integritetsskyddet mot yttrande- och informationsfrihet.
Tre domare var skiljaktiga: Henrik Jermsten, Thomas Bull och Agneta Bäcklund. Jermsten och Bull ansåg att Sirens överklagande skulle bifallas helt, det vill säga att handlingarna skulle lämnas ut utan förbehåll.
Jermsten och Bull betonade att Sirens verksamhet som nyhetsbyrå omfattas av grundlagsskydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen. De argumenterade att denna journalistiska verksamhet inte är underkastad GDPR:s bestämmelser tack vare undantaget i dataskyddslagen, som säger att GDPR och dataskyddslagen inte ska tillämpas om det strider mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.
Sammanfattningsvis menade Jermsten och Bull att Sirens grundlagsskyddade journalistiska verksamhet övertrumfar dessa krav. De tolkar undantaget i dataskyddslagen bredare och anser att GDPR inte ska begränsa Sirens rätt till handlingarna.
Agneta Bäcklund ansåg att målet skulle avskrivas från vidare handläggning, det vill säga att inget nytt beslut skulle fattas eftersom handlingarna redan lämnats ut med förbehåll.
Dessa skiljaktiga meningar belyser den svåra balansgången mellan yttrandefrihet, journalistisk verksamhet och integritetsskydd i ljuset av både svensk lag och EU-rätt.
Sedan en tid är Domstolsverket kunder hos flera av de företag som erbjuder rättsdatabaser. I vilken omfattning som Domstolsverkets verksamhet påverkas negativt är okänt för närvarande.
Det finns dock ingen anledning till oro eftersom Högsta domstolens beslut endast träffar rättsdatabaserna som omfattar bland annat brottmålsdomar. De databaser som tillgängliggör uppgifter om bostadsadresser, fastighets- och fordonsinnehav samt i vissa fall förmögenheter och inkomster kommer fortsatt kunna vara tillgängliga för medborgare inklusive kriminella.
Utan vare sig förbehåll eller begränsningar.