Infantil debatt ger infantila slutsatser
Samhälldebattören och jordbrukaren Edward Nordén ger sin syn på reaktionerna och debatten om yttrandefrihet. En debatt som är aktuell med partiet Stram Kurs valturné genom Sverige och de reaktioner de föranleder.
Korankravallerna chockade många svenskar. Som en blixt från klar himmel uppvisar en våldsam pöbel i olika svenska städer sin aversion mot en upplevd kränkning. Men för andra av oss var det varken förvånande eller oförutsägbart.
Svårigheten att bemöta upplevda kränkningar med ord istället för våld är stark för många.
Det som däremot borde chockera är Novus undersökning från den 27 april i år. På frågan om respondenterna anser att man bör förbjuda demonstrationer som kan kränka någon person eller grupp svarar 39 procent av svenska kvinnor ja, 38 procent svarar nej. Det finns alltså ett tydligare stöd för en godtycklig inskränkning i demonstrationsrätten bland svenska kvinnor än motsatsen. År 2022.
Var tredje svensk är av uppfattningen att staten skall kunna förbjuda demonstrationer som någon kan känna sig kränkt av. Var fjärde Moderatsympatisör, var tredje Miljöpartisympatisör och hela 40 procent av de som sympatiserar med Socialdemokraterna står alltså i polemik med grundlagen och principiella funktioner i en demokrati. Mätningen genomfördes strax innan 1:a Majdemonstrationerna som är arbetarrörelsens och socialdemokratins högtidsdag.
Sverige var första land i världen med en reglerad tryckfrihet år 1766. Frihetsreformer i uttryck, ord och konst är grundmurat. Religiösa dogmer har nötts ned av individuell frihet, åsiktsfrihet, religionsfrihet, samvetsfrihet, allmän rösträtt och kvinnlig emancipation. Blasfemilagar avskaffades, homosexuellas rättigheter infördes, rätten att provocera genom konst accepterades och yttrandefriheten har försvarats i decennier där inskränkta eller rent totalitära ideologier sökt nedmontera dem. Det är mer än 100 år sedan den liberala Kerstin Hesselgren blev ordförande för Frisinnade Kvinnor och blev första kvinnan i Riksdagen.
Våra grundlagar, Regeringsformen, Yttrandefrihetsgrundlagen och Tryckfrihetsförordningen omfattar de grundläggande principer, eller grundläggande förhållningssätt som övriga lagar skall hålla sig inom hur landet skall styras och hur vår demokrati ska skyddas.
Yttrandefrihetsgrundlagen och regeringsformen är två av de viktigare i detta sammanhang. Den förstnämnda innebär att alla medborgare har en grundlagsfäst rätt att uttrycka sina känslor, tankar och åsikter fritt. Den senare inkluderar varje medborgares rätt att anordna eller delta i en demonstration på allmän plats – för eller emot vad man vill. Att någon ogillar det man demonstrerar för eller emot tar man naturligtvis inte hänsyn till. Då går det ju inte att ha någon demonstration. Varken för kvinnlig rösträtt, antirasism, 1:a maj, miljöfrågor, klimat eller mot kriget i Ukraina, mot diktatur, våld mot kvinnor, terrorism eller religiöst förtryck. Ändå uppger var tredje svensk att demonstrationer ska förbjudas om någon blir kränkt. Varför?
Det är inte snällt, starkt, följsamt eller socialt rättvist att inskränka människors rätt att yttra sig eller demonstrera. Det är obetänksamt. En alltför stor del av svenskar är så politiskt bekväma att de är obetänksamma. Idag följer många väljare inga djupare inlägg och resonemang än det som ryms i en bild och kommentar på Instagram eller Facebook.
I bästa fall ströartikel från kvällstidningarna och olika slogans som ramas in med en braskande rubrik på sociala medier.
Obetänksamt betyder i praktiken okunnig och oinsatt om vad andra tycker, varför man ska ta hänsyn till det och varför grundläggande demokratiska principer existerar. Tankar om att man är snäll och beskyddande när de med för stunden obekväma åsikter ska tystas digitalt.
Det är antidemokratiskt tankegods förklätt i självgott barnspråk.
En infantiliserad allmän debatt ger också infantiliserade slutsatser och direkt odemokratiska åsikter om att genom inskränkningar i demokratin skydda en specifik religiös grupp från den upplevda kränkning som alla andra klarar av. Dels eftersom reaktionen är våldsam och dels eftersom många är överkänsliga.
Ett barns bild av situationen med en tonårings förståelse av samhällets principer. Det rör sig dock inte nödvändigtvis om dagens ungdom utan om vuxna. Vuxna, myndiga svenskar som tycker att deras åsikter är minst lika värdefulla utan att läsa tidningar, se på nyheterna, ta del av vår politiska historia och diskutera med oliktänkande. Så värdefulla att de tycker att man är kan stänga av andras yttrandefrihet, demonstrationsrätt och grundlagsskyddade demokratiska rättigheter utifrån den infantila motiveringen att ”någon känner sig kränkt”.
Då är man som mest god och rättvis.
Varje samhälle är beroende av hur deras medborgare resonerar och beter sig. När en tredjedel av medborgarna i Sverige resonerar som barn i yttrandefrihetsfrågan så har vi ett konkret problem. Det räcker inte med att Paludan åker hem så länge som en tredjedel av de som bor kvar i Sverige inte förstår varför våra grundlagar är nödvändiga för en fungerande demokrati. Varav en del vill använda våld och en annan – mycket större – del vill skydda våldsverkarnas känslor mer än rättigheterna hos de med avvikande åsikter. Vuxna, med ett barns intellekt och bildning i västerländska demokratier har nämligen även rösträtt nog för att montera ned sina egna mänskliga rättigheter.
Den som kastar sten på poliser, blir våldsam av meningsmotståndare och inskränker andras friheter ska inte blidkas utan lagföras. Den som önskar leva i en diktatur har flera att välja mellan. Allt ifrån Nordkorea och det dagsaktuella Ryssland över till teokratier såsom mullornas Iran.
De som önskar blidka dessa antidemokrater genom sin rädsla eller bristande kunskap får finna sig i att betraktas som mindre tänkande och vetande.
Martin Luther King jr, Pussy Riot, Lars Vilks, Charlie Chaplin, Ai Weiwei, Elisabeth Ohlsson Wallin, iranska feminister, Paludan och de senaste hundra årens gay-aktivister har inte mycket gemensamt. Utom en sak:
Värnandet av den universella yttrandefriheten, reglerad inte bara i Yttrandefrihetsgrundlagen och Regeringsformen utan även i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter som gör det möjligt för alla dessa att framföra sina åsikter eller konstnärliga uttryck.
Universella och okränkbara i en sann demokrati.
Det är de som vill tysta dem som har en gemensam nämnare. Även de som vill tysta avvikande åsikter i tanken om att det är enklast så. Då slipper man ju hantera det faktum att vi har tusentals våldsamma antidemokrater i landet som vill hota fram censur samt att vi har mer än en miljon vuxna svenskar vars demokratiförståelse är på ett barns nivå.