Kritiken växer mot Energimyndighetens beslut att medge ytterligare 390 miljoner kronor i statligt stöd. En form av investeringströtthet som inte bara återfinns bland långivare och aktieägare. Sedan en längre tid växer skepsisen mot den form av fördyringar som teknikskiftet innebär bland en majoritet av väljarna trots att den breda opinionen fortsatt pekar på ett starkt stöd för tanken om människans påverkan på klimatet.

Kritiken mot Energimyndighetens beslut att betala ut ytterligare 390 miljoner kronor i statligt stöd kommer nu från allt fler håll. Och även om Dagens Industris ledarskribent Frida Wallnor under gårdagen skrev att det är ett välkommet beslut så pekar hon på den trötthet som nu finns kring Vargasbolaget Stegra i Boden och andra gröna industrisatsningar. Wallnor skriver att 

Efter Northvolts konkurs tycks det också finnas en annan riskmedvetenhet inom långivarkollektivet när det gäller storskaliga kapitalintensiva projekt, av förklarliga skäl. 

Det är dock inte bara inom investerare och långivarkollektivet som riskmedvetenheten finns. Om riskmedvetenhet översätts till investeringströtthet och en mättnad på känslostyrd argumentation som att ”klimatet kan inte vänta” så har denna medvetenhet funnits under en längre tid.

Den nyligen bildade tankesmedjan Globeknot, som samarbetar med undersökningsföretaget Novus har sedan en tid granskat opinionen kring klimatförändringar.

Fakta och empiri motsäger de politiska narrativen

Globeknot är en ideell förening vars syfte är att visa var svenska folket står i många av Globeknot – Global Knowledge Tank – är en ideell förening grundad på initiativ av Torbjörn Sjöström (Novus, Gallup Nordic, Gallup International), med syftet att minska klyftan mellan fakta och allmänhetens uppfattningar. Globeknots ambition är att bidra till  ett mer kunskapsbaserat samhälle genom att synliggöra både den empiriska verkligheten och vad medborgare faktiskt tror. De första som står bakom idén är Olof Gränström (tidigare Gapminder) samt Andreas Bergh (Fil Dr, docent Nationalekonomi)

En av Globeknots första analyser berör just de argument som har motiverat miljardinvesteringarna i företag som Northvolt och Stegra och hur dessa förhåller sig till opinionen. Den tvekan som finns i opinionen att låta offentliga medel finansiera dessa företag har funnits under en längre tid visar undersökningen och analysen.

Klimatpolitiken felfokuserad

Att klimatförändringen påverkas av människan inte en kontroversiell åsikt, att prata om klimatförnekelse är inte där medborgaren är. Hur stor påverkan Sverige har blir därmed en intressant följdfråga.

En majoritet av svenskarna (85%) anser att människan kan påverka klimatförändringen i stor omfattning (helt + mycket + ganska stor), medan nära en av sju (13%) anser att människan kan göra det i liten omfattning (mycket + ganska liten), endast 2 % anser att människan inte alls påverkar klimatet.

Endast 2 % av svenska folket kan med andra ord kallas klimat förnekare, att människan inte alls påverkar den globala uppvärmningen. Däremot är det tydligt att man inte ser att Sverige kan göra så mycket om inte de som släpper ut mest gör något.

I stort anser opinionen att de länder som släpper ut mest, Kina, USA, Indien och Ryssland inte gör tillräckligt för att minska sin påverkan. Något som har stöd i klimatforskningen.

Samtidigt tror endast tre procent att elbilen kommer lösa klimatkrisen. en tydlig förklaring till elbils-krisen som nu tvingar bilindustrin att växla spår igen. När medborgarna inte längre fick ekonomiska incitament att köpa en ny lyxig bil så sjönk efterfrågan och motivationen dramatiskt. Och därmed efterfrågan på dyr batteriteknik.

På samma sätt riskerar motivationen för konsumenter att köpa produkter med fossilfritt stål, ett stål som bland annat Stegra kommer behöva öka priset på radikalt. Stegra menar att konsumenten är ”beredd att betala en premie”. En premie som idag, sett till hur världsmarknadspriserna på stål utvecklas skulle innebära en fördyring av ett fordon på mellan 20 och 50 procent.

Sannolikheten att konsumenterna skulle börja efterfråga den formen av teknik utan kraftiga subventioner bör betecknas som låg. Samtidigt finns det ett allt svagare stöd att svenska väljare skall tvingas till långtgående uppoffringar jämfört med även andra EU-länder.

Svenska väljare vill inte längre bära klimatbördan själva

Sett till EU:s klimatmål kommer Tyskland efter att de nått målen 2030 att släppa ut cirka fyra gånger mer koldioxid per capita än vad Sverige gör idag. Läggs dessutom in att Tyskland har 8 gånger fler invånare så blir de tyska utsläppen 32 gånger större än Sverige har idag under förutsättning att Tyskland når EU:s klimatmål 2030. Vilket inte alls är säkert.

Ovanpå detta visar en annan undersökning som Novus genomfört för Fossilfritt Sverige att över två tredjedelar av svenskarna inte känner till att utsläppen av växthusgaser i Sverige redan minskat under 2000-talet.

Allt fler undersökningar pekar på att det svenska skatte- och pensionärskollektivet inte alls är så investeringsivriga i den gröna omställningen som den politiska nivån och ledarkrönikörer som Wallnor eller redaktioner som Dagens Nyheter samt SVT tidigare gjort gällande. 

Tvärtom ligger väljarnas tvekan, och ett brett begynnande motstånd mot storskaliga gröna industriprojekt, avsevärt mycket närmare inte bara långivare och investerare utan även de forskare som tidigt varnade för de miljardslukande återvändsgränder som Northvolt och Stegra utvecklades till att bli.