JK gör gemensam sak med förre riksåklagaren mot Karl Hedin

Karl Hedin. Foto: Johan Westerholm
  • Söndag 9 mar 2025 2025-03-09
E-post

Justitiekanslern, som har att kontrollera att svenska myndigheter lever upp till lagar och regelverk menar i det svar på Karl Hedins fastställelsetalan att den svenska åklagarmyndigheten och polisen inte begått några fel när Hedin greps, häktades och sedan åtalades för grovt jaktbrott 2018. Trots att Hedin sedan friades från alla misstankar och att domstolarna ställde sig frågande om varför åtal ens väckts. JK faller därmed in bakom bland annat den dåvarande riksåklagaren som menar att inga övergrepp ägt rum.

Industrimannen och samhällsdebattören Karl Hedin, majoritetsägare i AB Karl Hedin, greps den 26 oktober 2018 misstänkt för grova jaktbrott. Han anhölls, häktades och var frihetsberövad i 31 dagar fram till den 26 november 2018. Efter en lång rättsprocess frikändes han helt av Västmanlands tingsrätt den 19 mars 2021 från misstankarna om bland annat grovt jaktbrott och domen fastställdes av Svea hovrätt den 14 oktober 2022, med laga kraft den 12 november 2022. 

Hedin och hans bolag har på grund av agerande under utredningen och rättsprocessen längd orsakat dem omfattande skador, vilket ligger till grund för den stämning som nyligen lämnades in till Stockholms Tingsrätt.

Relaterat: Karl Hedin friad. Men historien är inte slut

Hedin med bolag yrkar på att tingsrätten fastställer att staten har en skadeståndsskyldighet för skador och lidanden som orsakats av statens agerande under förundersökningen och rättsprocessen mot Karl Hedin. Detta utöver den schablonmässiga ersättning på 31 000 kr som Justitiekanslern (JK) redan beslutat 2024. Denna ersättning kom Hedin att donera till Centrum för Rättvisa.

Centrum för Rättvisa grundades ursprungligen av justitieminister Gunnar Strömmer (M) under hans tid som advokat.

Karl Hedin yrkar att staten är skadeståndsskyldig för:

Olovlig telefonavlyssning: Beslut om hemlig avlyssning saknade laglig grund enligt rättegångsbalken, vilket kränkte Hedins integritet.

Felaktig hantering av bevis: Ett telefonsamtal med Hedins syster återgavs felaktigt, vilket ledde till ogrundad häktning.

Misskötsel av “det trovärdiga vittnet”: Upplysningspersonens uppgifter var otillförlitliga då hon var föremål för bland annat utredning för stämpling till mord, och polisen utsatte henne för otillbörliga påtryckningar.

Ogrundat frihetsberövande: 31 dagar i häkte under svåra förhållanden, baserat på falska grunder.

Obefogat åtal: Åklagaren Lars Magnusson väckte åtal trots brist på bevis, och överklagandet saknade grund.

Orättmätigt vapenbeslag: Hedin berövades sina jaktvapen i över tre år, trots frikännande dom.

Justitiekanslern (JK), som har haft att yttra sig över Hedins stämningsansökan menar att den skall avslås i sin helhet och inte ens prövas i tingsrätten.

Justitiekanslern (JK) är den myndighet som har till syfte att kontrollera att andra myndigheter efterlever Sveriges lagar och andra författningar. Justitiekanslern har sedan 1998 en mer övergripande tillsyn som främst är inriktad på att upptäcka systematiska fel i den offentliga verksamheten. JK är sålunda en rättsvårdande central förvaltningsmyndighet. Ämbetet lyder under regeringen och verksamheten är delvis reglerad i grundlag.

JK har befogenhet att anmäla försumliga tjänstemän till respektive personalansvarsnämnd samt som särskild åklagare åtala för fel och försumlighet i tjänsten.

Genom att JK motsätter sig tingsrättens prövning av stämningsansökan i sin helhet faller myndigheten in bakom bland annat nuvarande rikspolischef Petra Lundh som i sin roll som riksåklagare menade att de eventuella fel som begåtts, som ledde till inte bara de rättsliga övergrepp en olaglig avlyssning innebär, att även häktningen av Hedin samt den omfattande negativa publicitet som Hedin och bolaget fick uppleva om det ens var tjänstefel var så ringa att de inte går att pröva rättsligt.

Lundh menade som riksåklagare att misstankar om jaktbrott skulle falla under samma lagrum vad avser hemliga tvångsmedel som mord, grovt narkotikabrott och terrorism. Denna inställning till jägare präglade även gripandet av Hedin där den nationella insatsstyrkan kallades in.

Den nationella insatsstyrkan är i särklass en av polisens mest kvalificerade och dyraste resurser.

Relaterat: De hemliga tvångsmedlen och Karl Hedin

JK besvarade Hedins yrkanden i en skrivelse till tingsrätten daterad den 20 februari 2025. JK avvisar Hedins fastställelsetalan i sin helhet. Det som sticker ut är att JK avvisar yrkanden om att fastställa att övergrepp begåtts mot Hedin i form av integritetskränkande avlyssning utan rättsligt stöd riktade mot honom.

Åklagaren Lars Magnusson väckte åtal trots brist på bevis, och överklagandet saknade grund.

Trots att dessa övergrepp är i strid med Europakonventionen menar JK i sitt svar att det vare sig från Åklagarmyndighetens, Polismyndighetens eller Västmanlands tingsrätts sida har det skett några överträdelser av Karl Hedins rättigheter enligt Europakonventionen. 

Relaterat Jakten på Karl Hedin – Boken

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se