Kinas ekonomiska makt hotar väst

Efter att tidigare ha granskat Kinas geopolitiska strategi, riktar Edward Nordén, Säkerhetspolitisk Talesperson för Medborgerlig Samling, nu fokus mot Kinas ekonomiska inflytande – som en gren i ett växande hot mot västvärldens frihet och självständighet.
Genom kontroll över leveranskedjor, strategiska investeringar och statsstödd industripolitik skapar Kina ett beroende som underminerar Europas och USA:s ekonomiska suveränitet.
Det krävs både akuta åtgärder och långsiktig strategier från Sverige och Europa. Kinas väg från tillväxtekonomi till global supermakt är resultatet av en medveten strategi. Under Xi Jinpings ledning har landet byggt en statskontrollerad ekonomi där handel, teknologi och investeringar används som verktyg för maktutövning.
Relaterat: Kinas dolda krig: En strategisk utmaning för Europa
Syftet är – förutom att stärka Kinas ekonomi – att utmana och på sikt ersätta den västerländska världsordningen.
Enligt U.S.-China Economic and Security Review Commission agerar även till synes privata kinesiska företag ofta i kommunistpartiets intresse. Genom att dominera leveranskedjor och investera i strategisk infrastruktur utökar Kina sitt globala inflytande. Inte bara genom frihandel, utan genom beroendeskapande politik.
I ett Kina med överkapacitet i industriproduktion blir Europa en mottagare av kinesiska statssubventionerade varor. Till priser som väst inte kan matcha. Resultatet är prisdumpning och utslagning av industrier och jobb. Samtidigt får även Ryssland fortsatt tillgång till samma subventionerade kinesiska varor, vilket indirekt stödjer Rysslands krig i Ukraina. Västs sanktioner mot import av europeiska varor möts helt enkelt av billiga kinesiska varor som ersätter dem.
På kort sikt utgör västs beroende av Kina en konkret säkerhetsrisk.
Kina står för över 80 procent av världens sällsynta jordartsmetaller – avgörande för allt från elektronik till försvar. Under pandemin visade sig Europas sårbarhet när Kina begränsade exporten av medicinsk utrustning.
Relaterat: Kina – ett växande hot mot västvärlden
Enligt European Council on Foreign Relations står Kina för över 20 % av EU:s import, inklusive halvledare och 5G-teknik. Detta beroende kan användas som påtryckningsmedel, vilket Kina tidigare nyttjat mot Japan under en territoriell konflikt 2010. Liknande åtgärder mot Europa skulle få ödesdigra konsekvenser.
Kinesiska investeringar i hamnar, elnät och annan infrastruktur ökar detta inflytande. Att äga majoriteten av ett lands hamnar är inte bara ett ekonomiskt fotfäste, utan kan användas som en potentiell politisk hävstång gentemot EU.
Jag påminner om att Sverige, år 2017, hade intressenter för att låta ett kinesiskt företag att bygga en djupvattenhamn i Lysekil. Detta trots att Kina-experter som Jojje Olsson redan belagt ägarens nära band till Kinas militär och kommunistparti. Låt oss hoppas att den typen av strategiskt vansinne inte återkommer i Sverige.
På längre sikt hotar Kinas industripolitik västvärldens teknologiska och ekonomiska försprång. Genom statliga subventioner, tekniköverföring och stöld av immateriella rättigheter har Kina snabbt närmat sig – eller passerat – stora delar av väst inom områden som AI, halvledare och grön teknik. Västerländska företag förlorar årligen mångmiljardbelopp på grund av immaterialrättsintrång.
The Belt and Road Initiative (BRI) är ett annat verktyg i Kinas arsenal. Genom att låna ut pengar till infrastrukturprojekt binder man länder till Pekings intressen. Länder som Italien och Ungern har genom sitt deltagande i BRI ökat Kinas inflytande inom EU, vilket riskerar att splittra europeisk enhet i säkerhetsfrågor.
Samtidigt slår Kinas subventionerade företag ut västerländska konkurrenter genom att dumpa priser globalt.
Plattformar som Temu säljer extremt billigt – inte bara genom effektivitet, utan genom statsstöd och frånvaro i Kina av västerländska regler kring miljö, arbetsvillkor och produktsäkerhet. I praktiken ger våra billiga köp av kinesiska varor på nätet en utslagning av europeisk produktion och en förflyttning av produktionen till en diktatur som betraktar Väst som en fiende. Det är inte rationellt att reducera den här processen till ”business as usual” i global frihandel. Det finns ett skäl till att USA vill ta hem industriproduktion från kinesisk dominans.
Även i Sverige har Säkerhetspolisen återkommande varnat för Kinas ökande inflytande, särskilt genom akademiska samarbeten och investeringar i strategiska sektorer.
För att motverka den här utvecklingen bör vi kortsiktigt minska vårt beroende av Kina i kritiska sektorer. Men långsiktigt måste vi återuppbygga vår teknologiska och industriella självständighet. Europa bör återta kontrollen över sitt ekonomiska öde.
Väst står därmed vid ett vägskäl. Kinas ekonomiska strategi är inte bara ett handelshot – det är en utmaning mot vår frihet.
Ska vi passivt bindas upp i Pekings beroendefällor, eller agera för att säkra vår självständighet? Att bryta beroendet kommer att vara svårt.
Men alternativet – underkastelse och förlorad frihet – är inte bättre.
Edward Nordén
Säkerhetspolitisk talesperson, Medborgerlig Samling

Relaterat: Paradigmskifte för den globala ekonomin