Justitieminister Gunnar Strömmers reaktion på DN:s avslöjande om infiltration i polisen av systemhotande kriminalitet blev kraftig. Men frågan är om det kan åtgärdas alls. Samma person som under den granskade perioden sedan 2018 inte reagerade som riksåklagare är idag rikspolischef. Och har prioriterat annan kriminalitet i sitt arbete än den systemhotande.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) vill att avlyssning och kameraövervakning ska kunna användas i fler fall för att avslöja infiltratörer inom polisen. För det krävs en lagändring.

– Jag tycker man ska se över straffen för brott mot tystnadsplikten, säger Strömmer till bland annat DN. 

DN har avslöjat att nätverkskriminella inlett sexuella relationer med polisanställda för att få tillgång till hemliga uppgifter.

Sedan 2018 har 514 anmälningar om misstänkta läckor gjorts, visar DN:s kartläggning av ärenden i polisens personalansvarsnämnd. Minst 30 polisanställda har definierats som säkerhetsrisker och skilts från sin anställning eller lämnat myndigheten självmant.

Även om läckorna primärt har drabbat polisen är det främst Åklagarmyndigheten som påverkas i ännu större grad. Läckor i polisen till livstilskriminella syftar till att påverka förundersökningar till de kriminellas fördel. Att de till slut blir så motsägelsefulla, genom vittnespåverkan och undanröjande av bevis, att åtal och lagföring inte är möjligt. 

Det är okänt hur många av de anmälda läckorna påverkat pågående polisutredningar negativt. Och det bör kunna göras som sannolikt att det finns ett betydande mörkertal samtidigt så har inte åklagarmyndigheten reagerat nämnvärt.

Åklagare prioriterade ner systemhotande kriminalitet

Under den period som DN granskat har åklagarna varit fokuserade på annan systemhotande brottslighet. Bland annat initierade den dåvarande riksåklagaren en utredning som föreslog att även grovt jaktbrott skulle omfattas av förslaget om utökade hemliga tvångsmedel i likhet med annan systemhotande brottslighet. Till hemliga tvångsmedel räknas exempelvis telefonavlyssning, kameraövervakning och rumsavlyssning, samt hemlig övervakning av elektronisk kommunikation.

Hemliga tvångsmedel sattes bland annat in mot industrimannen Karl Hedin då han misstänktes för grovt jaktbrott 2018. Karl Hedin greps i slutet av oktober 2018 och satt häktad i omkring en månad baserat på vad som skulle visa sig vara vanställda samtalsutskrifter och manipulation av bevismaterial. Hedin friades i såväl tings- som hovrätt men ingen polis, än mindre åklagare kom att lagföras. Tvärtom drev riksåklagaren på för att likställa jaktbrott enligt samma skalor som terrorbrott för att möjliggöra hemliga tvångsmedel.

Relaterat: Karl Hedin friad. Men historien är inte slut

I de fall polis och åklagare under utredningen av Hedin kunde beslås med olika grader av tjänstefel avskrevs dessa i samtliga fall som ringa och alla interna utredningar lades ner av den dåvarande riksåklagaren.

Parallellen med hur riksåklagaren följde upp interna brister md hur många av infiltratörerna i polisen sluppit undan lagföring eller fått lindriga straff är uppenbar.

Relaterat: Jakten på Karl Hedin – Boken

I vilken utstäckning som rikspolischefen nu kommer ta sig an problemen som en korrupt och delvis infiltrerad poliskår innebär för att underlätta åklagarens arbete att lagföra systemhotande brottslighet är okänt.

Oddsen talar dessvärre mot detta trots att justitieministern rekryterat den person som han anser vara den bäst skickade av alla svenska jurister och poliser.

Dagens rikspolischef är samma person som under den av DN granskade perioden, och hela den period som Karl Hedin slogs för upprättelse, var riksåklagare.

Relaterat: Karl Hedin bedömdes som samhällsfara – Fick en nationell operation mot sig